Monica Greens blogg

Snön faller och den Svenska välfärdsmodellen med den….

Jag har tidigare skrivit om hur barnfattigdomen slår rekord inför julen. Klyftorna ökar i takt med att de (vi) välbeställda får allt större skattesänkningar. Nu ska vi visa för vår omgivning hur snälla vi är. Hur mycket vi skänker till insamlingar till värdens barn, hur många fadderbarn vi har och hur mycket vi ger till frälsis osv.

Det är naturligtvis jätte bra med alla välgörenhetsorganisationer och allt ideellt arbete som läggs ner för att uteliggare, fattiga barn och utförsäkrade ska få en dräglig tillvaro under julen. All heder åt dem. Jag ställer upp och ger bidrag.

Men vi skulle också kunna ha kvar en modern fördelningspolitik. Vi skulle kunna se till att kommuner och landsting fick mer pengar för att klara av bra kvalité i förskolan, skolan, omvårdnaden och socialvården. Vi skulle kunna ha ett mer rättvist och jämlikt samhälle

De senaste åren av borgerlig politik har dramatiskt ökat klyftorna mellan fattig och rik.

Skattesänkningarna har skett på bekostnad av den gemensamma solidariteten med samhällets svagaste. Att vara långtidssjukskriven eller arbetslös i dagens Sverige innebär ett hårt liv. Många av dem har barn. Alla barn har rätt till en bra uppväxt, oberoende av föräldrarnas ställning i samhället.

Låt mig få betala skatt

AB expr HBT-sossen politikerbl svtdebatt

Göran Persson talade ofta om hållbar tillväxt. Sverige var länge ett föregångsland med strängare miljölagstiftning. Visserligen var industrin emot att vi gick före men det visade sig att det var ett vinn-vinn koncept eftersom näringslivet blev oerhört duktiga på att forska fram miljövänligare produkter, smartare filter, maskiner som drar lite energi m.m. kunskap som sedermera kunde exporteras i takt med att även andra länder skärpte sina miljökrav.  Nu halkar vi efter. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska ligga i framkant. Vi vill investera i järnväg (tåg som går), stimulera energieffektivisering - inte minst i miljonprogramsområdena – och satsa på utbyggnad av framtidens drivmedel. Vi vill fortsätta ligga i framkant och vi vill stärka arbetskraftens kompetens med kvalitetssatsningar i skola och på högskola. Vi vill ha ökade satsningar på forskning, riskkapital och exportfrämjande. 

Den hållbara tillväxten ger jobb, jobben ger skatteinkomster till stat och kommun. Inkomster som kan användas till välfärd, trygghet och framtidssatsningar

ab expr dn Ann-Marie Lindgren

Tiotusentals sjuka människor har utförsäkrats och hänvisats till arbetsförmedlingen eller till socialbidrag. Dagens sjukförsäkring är ovärdig ett välfärdsland som Sverige. Idag i debatten fick vi höra att alliansen visserligen var nöjd med sitt beslut men att de var djupt oeniga om det skulle bli någon förbättring. I stället för att stå upp för beslutet som de var så nöjda med skyllde de på att finansen stoppat förbättringsförslag. De vet tydligen inte att det är regeringen som lägger förslag, inte finansdepartementet

Försäkringsskyddet för de flesta har minskat kraftigt. Allt fler tar avtalsbaserade eller privata kompletterande försäkringar. Uteblivna takhöjningar och generellt sänkta ersättningar har medfört att allt fler med normalinkomster tvingas komplettera sitt försäkringsskydd. Klyftorna ökar, den solidariska riskutjämningen minskar och viljan att betala skatt till de gemensamma försäkringarna undergrävs.

Vi behöver en arbetslinje värd namnet med bättre fungerande försäkringar med solidarisk riskutjämning och nya former av omställningsinsatser så fler får möjlighet att återkomma i arbete efter sjukdom eller arbetslöshet. Därför tillsätts nu en arbetarrörelsens socialförsäkringskommission, som kommer att arbeta parallellt med den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.

I Aftonbladet skriver Annica Holmquists dotter Emelie:

”Den första är att Reinfeldt & co släpper en del av prestigen i frågan och erkänner att den här reformen gick helt åt pipsvängen, oavsett ursprungliga intentioner. Jag tror inte att de ville människor ont, men det är dags att erkänna att det blev effekten. Visst mår människor bra av att jobba, och säkert behövde sjukförsäkringssystemet reformeras. Men här blev det helt fel, det måste ansvariga politiker nu erkänna”

Det borde vara en självklarhet att sjuka människor som saknar arbetsförmåga ska ges ekonomisk trygghet – inte utförsäkras. 

Bye the Way, det noteras att s är små nu, inte så konstigt tycker jag efter denna höst, dessutom är vi ju som bekant utan ledning.

Det kommer att bli bättre, mycket bättre…..

Självmordsbombarens försök till bomdåd i lördags har rört upp mycket känslor. Det som är skett är fullkomligt oacceptabelt och måste givetvis fördömas på alla sätt. Men det vore mycket dumt om detta illdåd skulle leda till att vi blir rädda, stänger och sluter oss. Vi är ett öppet demokratiskt samhälle där vi acceptaerar varandra. Vi brukar passa oss noga för att dra alla över en kam. Att kollektivt bestraffa alla som ser ut på ett visst sätt är lika korkat som att påstå att män är smartare än kvinnor eller tvärt om.

Striden står inte mellan Muslimer och Kristna (eller Muslimer och Svenskar) striden står mellan förnuft och extremister, mellan förtryck och demokrati, mellan öppenhet och slutenhet mellan.

Kulturnyheterna börjar sitt inslag den 14 december med en redovisning om vem eller vilka som står för terrorist dåd i Europa. Där visar det sig att av de 1770 terrordår står Islamister för 6 dåd, Högerextremister står för 1596 dåd och vänsterextremister kan knytas till 106 våldsdåd.

De högerextrema i Europa är brokig samling som skiljer sig åt rätt mycket. En sak har de gemensamt, fientlighet mot invandrare och flyktingar. Flest terrordåd i Europa står IRA på Nordirland och ETA i Spanien för.

Säpo redogör i en rapport våldsbejakande Islamistisk extremism i Sverige . Där framkommer bl.a att Hotet från våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige är för närvarande inte ett hot mot samhällets grundläggande strukturer, Sveriges styrelseskick eller centrala statsledning.

Nu är det upp till oss att visa att vi gemensamt står upp för ett öppet demokratiskt samhälle där vi respekterar varandra oavsett om vi är män eller kvinnor, svarta eller vita. Vi får ha vilka åsikter vi vill om religion, vi får ha vilka sexuella läggningar vi vill (bara vi inte ger oss på barn som Astrid Lindgren så väl uttryckte det), Vi får ha vilken politiska åsikter vi vill. Men ingen av oss får ta till våld, misshandel eller förtryck.

Håll ihop och stå upp för demokratin

Rättsstaten hotad när muslimer tvingas ta avstånd från terrorism; Självmordsbombarens mejl upptäcktes för sent; Hård debatt om debatt GP expr 2 DN aftonbladet

Barnfattigdomen når i dag rekordnivåer och beräknas öka med närmare 50 procent mellan år 2006 och år 2010. Den borgerliga politiken har ökat klyftorna. De drastiska nedskärningarna i trygghetsförsäkringarna har tvingat in nya grupper i socialbidragsberoende. Därför lever var sjunde barn i dag under fattigdomsstrecket.

Samtidigt som detta pågår finns det barn som räknar med att få julklappar för 10 000-tals kronor. Deras föräldrar har gynnats av M-regeringen med gigantiska skattesänkningar

Barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer beskriver hur de inte kan bjuda hem kompisar därför att de inte har råd att bjuda på mellanmål. Lagom till skolresan blir barnen ”sjuka”, det finns inte 100 kronor att skicka med till matsäck. Alldeles för många barn går till skolan varenda dag utan att se ordentligt. Deras föräldrar har nämligen inte råd att köpa nya glasögon.

Värst drabbade är barn till ensamstående förälder eller föräldrar med utländsk bakgrund. Gemensamt för dem är att de saknar arbete. Det allra viktigaste åtgärden för att komma tillrätta med barnfattigdomen är att driva en aktiv arbetsmarknadspolitik. Inte bara göra de sjuka och arbetslösa fattiga i tron att de ”hittar” sig ett jobb

Avgörande för att jämna ut skillnaderna är dessutom vår generella välfärd. När alla barn, oavsett föräldrarnas ekonomi, har rätt till en skola av allra bästa kvalitet, en förskola med välutbildad personal och barnbidrag som går till alla barn, inte bara de bäst behövande, kan skillnaderna göras mindre och hindren överbryggas. Därför är det viktigt att se till att kommunerna inte tvingas skära ner på skolan, förskolan och stödet till fritidsaktiviteterna.

S rapport Arbetarrörelsens tankesmedja expr Engelhardt majblomman 2  

I dag ställde jag en fråga till statsministern om barnfattigdomen. De större ekonomiska skillnaderna och det sämre skyddet för sjuka och arbetslösa gör att barnfattigdomen ökat. Ökad otrygghet och sämre ekonomiska villkor för familjerna påverkar i högsta grad barnen.
I stället för att få stöd i sina studier och i sitt liv in i vuxenvärlden kan barnen få stödja sina föräldrar. 250 000 barn är pågrund av regeringens kalla politik fattiga.
Det är framför allt barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter och barn till ensamstående som drabbats hårdast.  Fattiga barn får sämre utbildningsresultat, sämre boende, sämre kontakter med arbetsmarknaden och så vidare. Den PISA-undersökning som kom nyligen visar sambanden mellan fattigdom och skolpresentation mycket tydligt

Allt fler barnorganisationer kräver åtgärder från regeringen.

Det kan handla om en åtgärdsplan från regeringens sida för att möta det här med förslag om förbud mot vräkning av barnfamiljer, en avgiftsfri skola, stöd vid läxläsning och så vidare. Det kan också handla om att regeringen ska analysera konsekvenserna av förändringarna i ekonomin och trygghetssystemen

Men hör och häpna statsministern hade ingen aning om att hans politik skulle ha påverkat ökningen av barnfattigdomen. Vad tror han? Tror han att hans strävan av större skillnad inte ska märkas någonstans? Tror han att sjuka och arbetslösa inte har några barn?

I vilken värd lever statministern?

Märkligt att M-regeringen alltid säger en sak  men resultatet blir ett annat.

De säger att de fixar jobb ändå har vi massarbetslöshet.

De säger att det är viktigt med skolan ändå blir resultaten sämre.

Skolministern har låtit som en papegoja om åtgärder för skolan. Många har nog t.o.m. gått på hans retorik  Men igår fick vi återigen besked om att det går åt fel håll.

Klyftorna ökar och skolan kan inte bryta det  PISA, som initierats av OECD, är den viktigaste internationella jämförelsen av elevernas kunskaper. Rapporten baserar sig på resultatet från nästan en halv miljon 15-åringar från sammanlagt 65 länder.

Där bekräftas att Svenska elevers resultat i matematik försämras. För några år sedan låg Sverige över OECD-genomsnittet, idag ligger vi på genomsnittet. Dessutom presterar svenska 15-åringar för första gången under OECD-snittet i Naturvetenskap . En tydlig minskning sedan 2006.

Sverige har tidigare legat mycket bra till internationellt när det gäller läsförståelse. Nu har vi sjunkit till en genomsnittlig nivå.   Sverige har gått från att ha en topposition när det gäller att ha en likvärdig skola till att vara ett medelmåttigt land.

Elevers socioekonomiska bakgrund har större betydelse för kunskapsresultaten i Sverige än i OECD-genomsnittet.

* Skillnaderna i resultat mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund är nu bland de högsta i hela OECD.

Våra förslag om stora investeringar i fler lärare, minskade klasser och ökat stöd till de elever som har sämst förutsättningar kan göra skillnad redan på kortare sikt. Dessa förslag har de borgerliga röstat emot år efter år. Därför har regeringen ett stort ansvar.

Skolverket ser en tydlig koppling mellan att klyftorna mellan skolor och elever ökar, och att kunskapsresultaten försämras. En politik som ökar klyftorna och som inte tar tag i skolans likvärdighet drabbar därmed, menar vi, elevernas kunskapsutveckling och i förlängningen svensk tillväxt.

Läs mer i Expressen en artikel av Mikael Damberg och i AB svd

Jag känner en 21årig tjej i Falkenberg som har haft turen att få jobb, t.o.m fast jobb, eller tillvidare anställning som det heter. Problemet är att hon jobbar inom vården och där finns få heltider. Sofia har endast 64,5 procent av en heltidstjänst som undersköterska. Heltid tjänar ”hela” 17200 kr i månaden. Trots att Sofia var lycklig över att få ett jobb är hon mycket fattig när hyran och maten är betald, hons söker fler jobb och ska nu försöka kombinera två jobb. Dels sitt fasta jobb som undersköterska och dels ett vikariat som personlig assisten som också är ett deltidsjobb, jag vet inte hur många procent det är vikariatet är på.
Men slitit blir det att få ihop schemat och stressa mellan två olika arbetsgivare.

När jag hörde det tänkte jag att Sverige börjar bli som USA där fattiga människor tvingas ta flera jobb för att klara sig.

Dessutom finns det de som har det ännu värre som fortfarande är arbetslösa eller sjuka och som kastas ut bort från ekonomisk trygghet överhuvudtaget.

Samtidigt som detta pågår finns det de som har både två och tre hus. Det räcker ju inte med villa i storstaden det måste ju till en sommarstuga och en stuga i fjällen också……

En annan företeelse har blivit att många reser bort, långt bort i flera månader, halvår ja t.o.m år när barnen är små. Det är numera vanligt i vissa kretsar att de passar på att ta ut sin föräldraledighet genom att ö luffa i Thailand med sina småbarn.

Låter jätte kul och tror att det är en fantasisk upplevelse.

Men det blir allt tydligare att Sverige slits isär i moderatSverige. Att det blir allt större skillnad mellan stad och land, mellan rik och fattig och mellan män och kvinnor.

En del tycker det är helt OK, det tycker inte jag

Den 6 juli fick jag svar av näringsministern på min skriftliga fråga om försvaret kommer att stoppa utbyggnaden av vindkraft. Svaret löd att regeringens arbete givit resultat. Nu har frågan blivit än mer aktualiserad eftersom försvaret även överklagar redan befintliga vindkraftverk, med bygglov som blev beviljade för flera år sedan och som sedan länge är lagakraftvunna.

Försvarsmakten har överklagat bygglov för 50 vindkraftverk och totalt kan det handla om ca 280 vindkraftverk. Sammantaget hotas uppemot 1 000 vindkraftverk, med investeringar på över 25 miljarder kronor. I förra veckan fick vi veta att länsstyrelsen i Västar Götaland går emot försvaret. De fem vindkraftverken i Lidköping och Grästorp som försvaret överklagat får stå kvar. I de här fallen har försvaret en gång sagt ja och då uppstår en orimlig situation där den enskilde investerat stora pengar och riskerar att drabbas mycket hårt, säger länstyrelsen. Men hur det går med de andra vindkraftverken vet vi alltså inte

Närings- och energiministern har ambitioner om förnybar elproduktion och har lovat att hålla nere konsumenternas kostnader för den förnybara elproduktionen. Så hur gör hon nu?

Om vindkraften inte får byggas i bra vindlägen blir den dyrare. Detta drabbar på sikt elkonsumenten i form av högre kostnader för den förnybara elproduktionen inom ramen för elcertifikatssystemet. Få kommer att vilja investera i vindkraftverk om försvaret fortsätter på sin inslagna bana.

Strax ska jag debattera med Maud Olofsson i kammaren om dessa frågor

Det duggar tätt med apotek i städerna men de lyser med sin frånvaro på de mindre orterna. Minns ni alla turer om hur viktigt det var för regeringen att sälja ut apoteken?

Först hette det att privatiseringen av apoteken skulle pressa priserna på läkemedel.   – Det går att pressa priserna, sa Göran Hägglund i en intervju i Läkemedelsvärlden 2007. ”Vilka är de viktigaste anledningarna till att avskaffa monopolet?”, frågade intervjuaren. ”Tillgängligheten och priserna.”, svarade Göran Hägglund. Idag låter det annorlunda: ”Det allra viktigaste är inte att pressa priserna utan att öka tillgängligheten. Samtidigt måste vi säkerställa att priserna inte skenar.”, säger han i Veckans Affärer i augusti i år.  Att på två år gå från att ”pressa priser” till att ”hindra att priserna skenar” är ett långt steg. Särskilt som det rör sig om en väldigt viktig del av vår sjukvård och mer än 20 miljarder skattekronor.

Enligt svt kostar regeringens läkemedelsbidrag till de privata apoteken och kunderna i år närmare en halv miljard kronor. Ett extra stöd som riskkapitalbolagen som äger apoteken egentligen inte behöver.

Är det rimligt att inte en verksamhet som ska se till att när vi har tillgång till mediciner på ett säkert och tryggt sätt och till rimliga priser?

Jag tillhör dem som gärna vill ha receptfritt på fler ställen, men det är ju en helt annan grej

svt

Parlamentariker från alla världens hörn deltar och försöker reda ut begreppen och ta gemensamma steg ur krisen. Vi diskuterar strukturella frågor i den globala ekonomin på ett tillfredsställande sätt och om det är FN, IMF eller G20 som ska styra
Förutsättningar för millenniemålen, åtstramningsåtgärder och anpassning för att minska de negativa effekterna. Dessutom talar vi om arbetslösheten, stramare regler för banker och andra investerare. Vi har också kommit in på för och nackdelar med tobinskatten. Dvs den skatt som diskuteras för lägga band på den kortsiktiga spekulationen i utländska valutor och på så sätt stabilisera valutavärdet.
Norska parlamentarikern som tog upp frågan med fler kvinnor i viktiga ekonomiska beslut.

Jag kan konstatera att om banken Lehman Brothers istället hade varit Lehman Sisters då hade kraschen förmodligen inte inträffat eftersom kvinnor är mer noggranna, försiktiga och mer pålästa innan de fattar beslut.

Idag talar vi hur förbättrade globalt styre som även gäller även frågan om en hållbar miljö. Som ju är högaktuell eftersom Cancún-mötet pågår

Många är oroliga över att det är för dyrt att ha en hållbar miljö.

I grunden är det faktiskt billigt att värna om klimatet. Att spara energi är den bästa miljövinsten och det är billigare än att slösa. Därför ska energi vara dyrt, för att alla ska hushålla med det. En annan fråga är återanvändning. Att återanvända är både bättre, billigare och klimatsmart. Men det krävs kunskap, framförhållning och målmedvetenhet.


Läs mer om FN-konferensen här

och här citeras jag på IPU-bloggen

Jag utvecklade mina tankar i en artikel som jag kallar "drottningoffret" men som SVT-debatt kallar "Feminismen måste bli lika självklar som klasskampen". Nåja huvudaken är väl att vi som det mest spännade partiet, tar debatten nu och inte 1 månad före valet.

Kommentarerna är många om varför S-kvinnor vill ha en feminist till partiordförande. Men det är väl inte konstigt, allt annat hade varit mycket anmärkningsvärt. S-kvinnor stred hårt för att socialdemokraterna ska vara ett feministiskt parti som faktisk är historisk.

Att kalla sig för ett feministiskt parti förpliktar. Det betyder att vi ska till att ha en jämn fördelning av kvinnor och män bland våra förtroendevalda. På de ledande positionerna inom partiet ska det finnas både kvinnor och män, det omfattar även de tunga politiska uppdragen.

Vi kallar oss för feminister för att vi tror på rättvisa och demokrati. Ett parti med ojämn könsfördelning speglar inte partimedlemmarna eller folket, det är varken rättvist eller demokratiskt.

Vi S-kvinnor vet att jämställdhet inte kommer av sig själv. Det är inte något som följer naturligt i takt med ett samhälles utveckling, modernisering eller välstånd. Jämställdhet måste vi kämpa för att få. Jämställdhet måste varje generation återerövra.

Socialdemokraterna blev inte ett feministiskt parti genom ett kongressbeslut – det blir vi när kvinnor och män engagerar sig i politiken på lika villkor, och där är vi ärligt talat inte idag. Som manlig politiker tillåts man göra misstag och felbedömningar, man får en andra chans. Som kvinna får man bara en chans i politiken.

Det ställs allt större krav på svenska politiker, det gäller att vara ordentligt påläst, tillgänglig, mediatränad och ha social kompetens. Som politiker får man räkna med att ständigt bli granskad och värderad. Därför är det inte konstigt att allt fler politiker avsäger sig sina politiska uppdrag, arbetsvillkoren för förtroendevalda uppfattas som orimliga och för påfrestande.

Som kvinnlig politiker drar man sällan en skarp gräns mellan det privata och det offentliga, tvärtom har kvinnliga politiker länge kämpat för att just det privata ska bli politik. När manliga politiker säger att frågor som barnomsorg, sexualupplysning och ätstörningar är var och ens ensak protesterar vi och säger ”Tvärtom det här är politik och samhällsfrågor som berör oss alla”. Ofta bygger vi vårt politiska engagemang på personliga erfarenheter som brister inom barnomsorg och äldrevården, och vi använder oss ofta av våra berättelser inom politiken för att förklara och exemplifiera.

Valet av Mona Sahlin till partiledare var inte en parentes i arbetarrörelsens historia, och det är viktigt att det inte uppfattas som att socialdemokraterna inte är redo för en kvinnlig partiledare. Tvärtom är det nu viktigare än någonsin att vi håller fast vid principen om jämställdhet och visar att vi är ett parti där det är självklart att både män och kvinnor är representerade.

Socialdemokraterna befinner sig nu mitt i ett förnyelsearbete och processen att välja en ny partiledare, vilket måste resultera i en jämn könsfördelning av de politiska posterna. Vi S-kvinnor har en viktig uppgift framför oss i kampen för ett jämställt, feministiskt och demokratiskt parti där alla känner sig välkomna.

 Jag vill ha en kvinna 

Förutom att starta ett arbete mot könsstympning och stöd till kvinnor som utnyttjas i krig. Samt motionsskrivande inför distriktskongressen, kommer vi S-kvinnor i Skövde att diskutera

Vilken partiledare vi vill ha.

Förutom kravet på att personen ska var feminist finns det andra kriterier som är viktiga att beakta. Erfarenhet, förnyelse, lyskraft, stark, lyssnande, debattvana, ung, gammal, man, kvinna, facklig förankring, ideologisk, m.m. är egenskaper som ska diskuteras i kväll.

Dessutom kräver vi givetvis att S-kvinnor ska ha en plats i valberedningen som väljs på lördag liksom det självklara dvs att alla ställer sina platser till förfogande.

Det ska bli spännande


Fler har åsikter om vem som ska bli socialdemokraternas nya prtiledare

Moderatregeringen har under två år utförsäkrat sjuka och hänvisat dem vidare till socialbidrag. Det är ovärdigt och genant för en välfärdsstat att behandla de som drabbas av ohälsa och sjukdom på detta hårda sätt. Trots att  M-regeringen känt till konsekvenserna av det nya systemet har de inte brytt sig. Fler och fler utförsäkras varje dag. Nu har småpartierna i regeringen äntligen insett sina misstag. Men det är ju inte de som bestämmer i regeringen. Det gör de stora moderaterna och de har inga lösningar.

I dagens eko beklagar Kristersson att svårt sjuka tvingas söka socialbidrag, men han redovisar inga konkreta förslag på hur eller när problemet ska lösas.

Men det finns ju både förslag och lösningar om moderaterna bara orkade läsa våra motioner.  Genom att omförsäkra och använda övergångsregler kan man lösa en mycket stor del av problemet. Regeringen är välkommen att ansluta sig till dessa. Thomas Eneroth har sträckt ut handen och är beredd att medverka till att få tillstånd en konstruktiv lösning för att sjuka människor, som inte kan arbeta, ska slippa leva på socialbidrag säger. Så hur gör M-regeringen nu? Kan de små borgerliga partierna rubba stora moderaterna eller blir det som vanligt?

Vi har föreslagit konkreta lösningar, som innebär att Sjukförsäkringen ska vara förutsägbar och modern. Stelbenta tidsgränser ska ersättas med individuella rehabiliteringsplaner. 180 dagars -gränsen tas bort och vi ska sluta utförsäkra sjuka människor som saknar arbetsförmåga. Förslaget innebär att en individuell prövning införs. Nu är det upp till bevis om regeringspartierna menar allvar med att göra någonting åt de förödande konsekvenserna som de nuvarande reglerna innebär.

 svd 2 martinmoberg ann-charlott ab 2 3 expr 2 dn 2

Ja den rubriken på satte jag på min interpellation till Statsministern.

Anmärkningsvärt nog har Riksdagsförvaltningen ändrat rubriken till Ungdomsarbetslösheten istället. Jag tycker den nya rubriken är missvisande eftersom det är just synen, statistiken och beräkningen av den höga ungdomsarbetslösheten som jag vill debattera. Inte att den är högst i Europa, inte att den har bitit sig fast utan just att statsministern sagt att det är en synvilla.

Sverige har gått från att vara ett föregångsland i Europa med låg ungdoms- arbetslöshet till att ha bland de högsta nivåerna för ungdomar i åldern 15-24 år. Under andra kvartalet år 2010 var ungefär var fjärde svensk ungdom under 25 år som aktivt sökte arbete arbetslös. Det är högre än snittet inom EU-27 som ligger på 20,6 procent. Som arbetslös räknas personer som kan arbeta och som också aktivt söker arbete. Arbetskraften utgörs av summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa, alltså alla personer som antingen redan har jobb eller söker jobb.

Detta sätt att räkna är alla EU-länder överens om.  Eurostat sammanställer statistik som är jämförbar på EU-nivå och kan användas som underlag för unionens politiska beslut.

Ändå är inte alla bekväma med att redovisa siffrorna enligt denna överenskommelse. Bland annat har statsministern sagt att ungdomsarbetslösheten är en skapad synvilla.