Monica Greens blogg

 

Azerbajdzjan är granne med Georgien och den Ryska republiken Dagestan med kust i öst längst världen största insjö Kaspiska havet. Här finns drygt 9 miljoner invånare och hälften av befolkningen bor i städer.

1920 invaderades Azerbajdzjan av röda armen och landet blev en sovjetrepublik och utropade sig självständigt 71 år senare i samband med sovjetunionens upplösning. Landet påstår sig vara en demokrati men styrs i praktiken av en hårdför diktatur. Presidentmakten har gått i arv från far till son och presidenten kan låta sig väljas om så länge han lever.

 

Domstolarna är korrumperade och polisbrutalitet hör till vanligheterna. Oppositionen har svårt att komma ut med sitt budskap eftersom media är statskontrollerat.

 

Det byggs mycket här i Baku och jag ser byggkranar överallt. Det tyder på tillväxt men trots att Azerbajdzjan är rikt på naturtillgångar så som olja och gas lever nästan halva befolkningen under fattigdomsgränsen och får hanka sig på hjälp från släktingar, jordbruk och lågbetalda svartjobb.

Familjebanden är mycket starka och kvinnor tar ansvar för barnen och förväntas ha maten klar när männen kommer hem från caféerna.  Men så är det naturligtvis inte överallt, här i Baku deltar kvinnor i både arbetsliv, kulturliv och nöjeslivet.

 

Azerbajdzjan är ett naturskönt land med en fin kust och skulle kunna bli ett turistland i framtiden.

Men då måste de först komma tillrätta med mänskliga rättigheter, förbättra jämställdheten i praktiken och genomföra utlovade reformer för att minska klyftorna.

Först möte med utrikesminister Sirodjidin Aslov sedan President Emomali Rahmon. Det blev förvånansvärt bra möten. Utrikesminister lät oss ställa frågor direkt. Presidenten hade visserligen en 30 minuter lång inledning, där han läste manus, men när vi kom igång med våra frågor tinade han upp, visade både passion och vilja i sitt arbete mot terrorism och för jämställdhet även om han tyckte att vi skulle förstå deras kultur och skillnad. Givetvis accepterat vi det och vi vet att de har det oerhört tufft men vi passade ändå på att beskriva Sverige som ett fattigt, ojämlikt land för 100 års sedan. Gamla traditioner går att förändra om både män och kvinnor får chansen att förverkliga sina drömmar av utbildning och jobb mm.

Vi åkte vidare till Parlamentet och mötte "våra kollegor" dvs Riksdagsledamöter/Parlamnetariker, de ville också prata om arbetet mot korruption, ekonmin efter inbördeskriget, jämställdhet och utbildning.

Det var härligt att höra hur de knackar dörr hemma hos dem som inte skickar sina flickor till skolan. På så sätt har de ökat flickors deltagande i skolan väsentligt.
De bedriver även sykurser och datakurser för kvinnor. Verksamheten är imponerande trots att det bara finns el 2 timmar om dagen, inget rinnande vatten och inga toaletter. Utanför Dushanbe är det så för de allra flesta.

OSSE har 16 womens resource center i Tajikistan utspridda i landet på landsbygden.

 

 

Idag har vi med att träffa representanter från kvinnoorgaisationer, mänskliga rättigheter kommittéer och media i Tajikistan. De beskrev fattigdom, våld i hemmen, tortyr av oliktänkande, brist på utbildning för flickor och allt sämre möjligheter, utsatta journalister osv.

De tyckte att vi skulle framföra deras synpunkter till regeringen. Vilket vi ska.

Nästa programpunkt var utbildning av gränsvakter så vi åkte upp i bergen. Vi fick se och höra om deras tuffa utbildningar och jag fick testa snöskor. Vi fick även lära oss hur man sopar igen snöspår mm.  Nästan all narkotika från Afghanistan till Ryssland smugglas genom Tadzjikistan. Av alla drogbeslag i Centralasien görs 80 procent i Tadzjikistan. Så gränserna behöver nog bevakas.

På vägen ner från bergen, där vi stannade och tog av snökedjorna, fanns en vattenslang dit familjer gick för att hämta sitt vatten, det visar hur fattigt landet är. Pojken på bilden får sitta på vattendunkarna.

 

OSSE har funnits i Tadjikistan sedan 1992 dvs ganska snart efter självständigheten från Sovjetunionen. De jobbar både med stöd och hjälp till Tajikistanska regeringen i terroristbekämpning, korruptionsbekämpning, utbildning av gränsvakter, mänskliga rättigheter dvs mäns och kvinnors rättigheter, fri media med mera

 

Republiken Tadzjikistan är med sina 8 miljoner invånare ett litet fattigt, bergigt land som gränsar till Afghanistan, Kina, Kirgizistan och Uzbekistan. Längst gränsen i bergen pågår en mängd affärer såväl lagliga som olagliga.

Det enda bördiga området ligger i ett långsmalt dalstråk i norr; västra delen. Där odlas bomull och en del spannmål och frukt. Tyvärr har mängder ogräsmedel sprutats ut över bomullsfälten och konstbevattningarna har bidragit till Aralsjöns uttorkning.

 

De skulle tjäna enormt på att gå över till ekologisk, naturlig odling men till det behövs kunskap och viljan till investering.

Kanske kunde det vara ett bra biståndsprojekt för att få landet på fötter så att de kan bli ekonomiskt starka utan att bli beroende av skruppelfira knarkligor? Men jag ska fråga mer om det i morgon.

Vi avslutade en intressant dag med Maria Gratschew och hennes 6 månaders Lo. Maria jobbar med mänskliga rättigheter åt OSSE i Tajikistan hon hade mycket att berätta bl.a om kvinnors utsatta situation

Socialdemokraterna i OSSE-delegationen var värdar för ett viktigt lunchmöte, om fängslade Palestinier i Israeliska fängelser, som blev både tydligt och bra.

Våra inbjudna gäster från Palestina Mrs Fadwa Barghouthi, ordförande för "Frige Marwan Barghouthi och alla andra fångar kampanjen, och Mr Majed Bamya, som är aktiv för Palestina i internationella sammanhang.
De började med att visa en stark film med fakta om hur många hundratals Palestinier som är fängslade för sina åsikter skull. De talade om kvinnor och barn i fängelser och om parlamentariker mm

Fadwas man har varit fängslad i 18 år och hon får besöka honom en gång varannan vecka i 45 minuter. Hon beskrev fängelselivet och hur det är för resten av familjen barn och numera också barnbarn som inte får träffa sin pappa eller morfar/farfar osv

De beskrev också den pressade situationen i Palestina som blir bara mer bebyggt av olagliga bosättare som betalas av Israel för att de ska bo på Palestinsk mark, de beskrev vatten bristen och svårigheten att få vardagen att fungera med en mur som skär sönder deras land osv

Deras mål är en tvåstats lösning där de kan leva som grannar med Israelerna. Deltagarna som kom på seminariet, ställde frågor, kommenterade och problematiserade situationen.
Vi avslutade med en uppmaning om att frige politiska fångar och med hopp om en tvåstatslösning inom en snar framtid.

Så här på sista dagen av OSSE PAs sommarmöte är det många val som ska göras och många resolutioner som ska antas. Jag har fått en mängd intryck och det är svårt att greppa allt som hänt i de olika utskotten och seminarier.Träffat 350 kollegor från 55 länder

 

En fantastsikt rolig händelse var att socialdemokraternas Åsa Lindestam valdes till ordförande till kommittén politik o säkerhet dessutom valdes hon som ordförande i socialistgruppen. Stort grattis till Åsa som enträget jobbar vidare i denna ”gubbiga” miljö. 

Andra viktiga hädelser var att vi antog ett uttalande om Vitrysslands brist på demokrati och mänskliga rättigheter. Vi svenska riksdagsledamöterna har tillsammans med ledamöter från 20 andra länder lagt ett förslag om att Ishockey-VM 2014 flyttas från Vitryssland, om landet inte släpper sina politiska fångar och respekterar rättsstaten, mediefrihet och fri rörlighet. Idag beslutade OSSE församlingen att anta förslaget

 

Otroligt sorgligt och gripande var det att delta i seminariet om hur oliktänkande kastas i fängelse i Vitryssland. Irina Bogdanova från Free Belarus Now Campaign berättade om sin bror Andrej Sannikov som fängslades och misshandlades efter förra valet. En av åhörarna var från Vitryskaregimen, han satt I ett hörn och skrev ner var enda ord hon sa. Det var oerhört modigt av Irina att våga berätta.

 

Riktigt rörigt blev det när vi skulle anta resolution om politiska fångar i OSSE-området med tanke på behandlingen av före detta premiärminister Julia Timosjenko. Representanterna från Ukraina protesterade på varje attsats och krävde rösträkning om och om igen, trots att de i stort förlorade med 300 – 10  vid varje omröstning.

 

Lite förvånade blev vi när USAs förre presidentkandidat kom in i salen enbart när punkten om Magnitsky skulle behandlas. Den ryske advokaten Sergei Magnitsky misshandlades och torterades till döds i ett ryskt fängelse 2009 efter att ha arbetat mot korruption.

Marie Norden drev med framgång är vikten av utbildning, särskilt för romska kvinnor, och jag fick igenom att jämställdhet är grunden för en god ekonomi m.m.

 

Med Kent Härstedt i spetsen drev vi frågan om att Palestina ska få närvara på OSSEs möten på samma villkor som Israel. Där förlorade vi omröstningen även om det var jämt, men skam den som ger sig. Vi lovar att återkomma.

 

Nu är det slut för den här gången och OSSE PA får fortsätta med sin huvuduppgift att övervaka val. I olika delar av världen så som Vitryssland, Georgien, Ukraina och USA m.fl

 

Igår på ekonomiska kommittén i OSSE hade vi omröstningar om ekonomi, hållbarhet och teknik hade jag lagt ett antal tilläggsförslag om jämställdhet.

Mina argument var att det är bra för ekonomin med ett jämställt samhälle. Alla fyra tilläggsförslagen gick igenom men inte utan motstånd.

Något inlägg handlade om att det slår in öppna dörrar något inlägg handlade om att de inte hade något emot jämställdhet men det har vi ju redan.........

 

I utskottet sitter riksdagsledamöter från 70 länder. Från Sverige är vi en man och en kvinna och vi är väl en handfull kvinnor sammantaget. Många delegationer/länder sitter där med 4-5 män ... jag tror att 10-15% av oss är kvinnor.

 

När män räcker upp handen och säger att de inte har något emot jämställdhet men det har vi ju redan, så undrar jag om de blundar eller om de är blinda.

Det är skrattretande men samtidigt sorgligt att vi inte kommit längre.

De flesta av oss har hört uttrycket "om Leeman brothers istället hade varit Leeman sisters hade bankkrisen inte hänt" Kvinnor tar bättre hand om andra människors pengar eftersom de är vana vid att får hushålla med små resurser.

Ändå är hälften av världens befolkning fortfarande underrepresenterade i nästan alla sektorer i hela världen.

 

När jag påpekade det idag i debatten på OSSEs sommarmöte så fick jag svaret javisst borde vi ha med fler kvinnor och andra minoriteter.

 

Minoriteter? Kvinnor är ju faktiskt fler än männen. Det är männen som är en minoritet som allt för länge styrt och ställt på sina villkor.  

 

Här på OSSE-mötet lyfts de skandinaviska länderna upp som goda exempel eftersom vi kommit långt. En del tror att det skett automatiskt men det är långt, enträget, hårt politiskt arbete som vi lagt ner.

 

Jag minns t.ex när vi på socialdemokraternas kongress 1993, efter många många år av hårt arbete från bland annat S-kvinnor, beslöt om varvade listor vilket ramaskri det blev. De borgerliga partierna  och andra fnös åt oss.

 

Vi har kommit långt i Sverige men vi är inget jämställt land. Något som jag vet diskuteras i Almedalen idag

 

Jämställdhet är inte bara en fråga om mänskliga rättigheter och demokrati , det en fråga om smart ekonomi.

 

Studier har visat att kvinnor återinvestera upp till 90% av sin inkomst i hälso, sjukvård välfärd till sina familjer och samhällen. Samma undersökning visar att när det gäller män investerar de mindre än 40%. Kvinnor investerar sina pengar i hälsovård och utbildning för deras barn, och därigenom minskar av fattigdomen och utanförskapet.

 

Demokrati utan jämställdhet mellan kvinnor och män är ingen demokrati

Det är hög tid att omfördela makt och ge tillgång till den internationella dagordningen till alla människor i samhället.  Att inkludera kvinnor och ge dem en rimlig chans att vara en del av beslutande församlingar är bra för alla .

Låt oss se kvinnor i styrelserna för de Bretton Woods-institutionerna - IMF och Världsbanken. Låt oss någon gång få se den första kvinnan som FN: s generalsekreterare.

 

AB Expr   DN   SVD 2

Right now OSCE discuss the economic crisis, it all started whit a lot of banks extra vaganza and a lot of men who could not take care of other peoples money. Nowadays it is also a political crisis and we need to listen to the real expert.

 

We have all of us herd the term “if Leemanbrothers instead have been Leeman sister the bank crisis would not have happened” With that I mean that women take better care of other peoples money because they are used to be more economic with less money than men.

 

As of today, half of the world’s population still are underrepresented in powerful positions in almost all sectors of life.

We have to ensure that women take their legitimate places in parliaments, that they are on the front-line of justice and that they are represented in the judiciary. That would help women to access their rights. And as our societies get more equal, they prosper!

 Studies have shown that women reinvest up to 90 % of their income in the welfare of their families and communities. Sadly, the number when it comes to men is less than 40 %.  Women invest their money in healthcare and education for their children, thereby generating even a decrease in poverty and alienation. With this in mind, it is crucial that we parliamentarians do everything in our power to increase women’s influence in their societies and to strengthen them as political and economic actors.

It is a fact, that when women lack a voice in politics, powerful advocates for children remain unheard.

Redistribute power and give access to the international agendas to all human beings in society! Remember to include women and give them a fair chance to be part of the decision-making tables. Let us see women on the boards of the The Bretton Woods institutions - the IMF and the World Bank. Let us see a first woman UN Secretary-General.

 

Nu när jag befinner mig i vackra Batumi i Georgien vid Svarta havet kan jag passa på att berätta lite om det. Batumi har drygt 120 000 invånare och växer så det knakar.

I går när vi lyssnade på Georgiens president Micheil Saakasjvili berättade han att i stort sett allt i Batumi blev bombat i kriget med Ryssland 2008.

Nu pågår en enorm återuppbyggnad av staden. Det byggs så mycket att jag blir ganska nyfiken på hur de har råd att göra alla dessa satsningar. Var kommer pengarna i från?

Han berättade också att det inte finns någon brottslighet och det lät ju bra.

 

I Georgien bor 4, 5 miljoner invånare de styrs av det borgerliga partiet ”Enade Nationella Rörelsen”. Ekonomin har hämtat sig efter kriget med ryssland och de lever mest på turism, citroner, mandariner, druvor, vin och gruvdrift.

 

Georgien har ett stort budgetunderskott, inflation på 6% och arbetslöshet på 15-16% ändå berättade presidenten för oss att Georgien har lysande framtidsutsikter. Jag hoppas att han har rätt men känner mig lite tveksam till den snabba takten i investeringar.

 

Georgiens utbildningsnivå är högt, men hela skolsystemet råkade i ekonomiska svårigheter i samband med sovjets sammanbrott och självständigheten. Regeringen uppmuntrar nu privatskolor i alla nivåer.

 

För att inte denna reflektion ska uppfattas allt för dyster så avslutar jag med att säga att här finns ingen censur, folket är optimistiska, gästvänliga och lagar god mat. Georgien är enormt vackert med berg och grönska. Jag har badat Svarta Havet och sett en delfin simma.

Just nu befinner jag mig i Batumi på ekonomisk konferens anordnad av OSSE - Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Alla europeiska stater, liksom USA, Kanada och länderna i Centralasien är medlemmar och deltar på lika villkor. I OSSE samarbetar vi med fokus på konfliktförebyggande, krishantering och demokratiutveckling i fält.

Nu ska vi i tre dagar diskutera hur en hållbar ekonomisk utveckling ska se ut. Det ser ju ganska dystert ut på många håll.

Vi ska ha olika föredragshållare om bland annat god ekonomisk förvaltning, att stimulera hållbar ekonomisk utveckling och stärka det regionala samarbetet.

Dessutom ska vi diskutera transparent, företagande och investeringar, kampen mot korruption, transportinfrastruktur och transport dialog m.m.

Det tredje temat blir Fred och förtroendebyggnaden genom ekonomiska samarbetet och miljösamarbetet. Hur OSSE ska jobba med att stärka säkerhet, hållbar utveckling, fred och omvandla risker till samarbete

Konferensen startades av Georgiens president Micheil Saakasjvili, och måste erkänna att han var mycket karismatisk och en duktig talare med flytande engelska som var lätt att lyssna på.

Han beskrev utvecklingen av landet de senaste 5 åren.

 

Jag skriver mer om Georgien i mitt nästa blogginlägg

 

Kirgizierna röstade för fred och säkerhet. OSSE bedömer valet var i det stora hela demokratiskt, tyvärr överskuggades mycket av det undervaldagen.. Valkampanjerna har kunnat genomföras i öppenhet och respekt, media har kunnat skildra fritt och valdagen genomfördes med noggrannhet och möjlighet för observatörer att ostört kunna övervaka både i vallokaler och vid röstsammanräkningen.

Men det har också förekommit oegentligheter som bland annat att människor har saknats i röstlängderna. Det har rört sig både om ungdomar, sjömän och nyinflyttade, men även sådana som bott på samma ställe länge och som försökt registrerat sig på bästa sätt före utsatt tid dvs. 20 oktober . I södra delen av landet förekom även vissa oroligheter mellan representanter från olika presidentkandidater.

De fyra ordförandena för de olika internationella valorganisationerna OSSE PA, EU, Europa Rådet och ODHIR genomförde en gemensam presskonferens om att valet i det stora hela gått till på ett demokratisk sätt och att det är positivt för ett land som så nyligen haft våldsamma uppror.

Men de tillade naturligtvis också att det finns betydande förbättrings potential. Så som att röstlängderna ska innehålla alla som registrerat sig som väljare, att rösträtten ska gälla även de som sitter i fängelse, att det borde ha funnits kvinnor som presidentkandidater osv.

 

 

Det har visat sig att kvinnorna har burit upp detta val men det är män som har kandiderat till president. Kvinnorna har fört registerringen av väljarna, har lämnat ut valsedlar, kontrollerat röstlängderna och genomför röstsammanräkningen med stor öppenhet och stått upp för demokratin.

 

Så var då valdagen över och vi kan summera ett valdeltagande på åtminstone över 50%.

Det har varit en intensiv men intressant dag. I väntan på valresultatet fyller vi i våra observationsprotokoll och tittar på de bilder vi kunde ta under dagen


förtsa vallokalen



Daniella och jag lämnar in de första rapporterna till OSSE


tolken och chauffören räknar ut vilka vägar vi kan åka



Valobeseravtörer från de olika politiska partier och andra NGOs följer valsammanräkningen.



Trötta men nöjda valadministratörer, de har haft sin vallokal öppen i 12 timmar, kollat vilka som är röstberättigade, delat ut valsedlar, räknat och visat öppenhet för observaatörerna

Idag har vi fortsatt genomgången med hur vi ska arbeta som valobservatörer på ett korrekt sätt i morgon. Vi har gått igenom vilka som arbetar tillsammans, vilka vallokaler vi ska besöka och hur vi ska agera om vi ser några oegentligheter.  Vi talade om de som inte registrerat sig i förväg och därför inte kan rösta. Vi talade om hur till exempel funktionshindrade har möjlighet att rösta m.m.

Dessutom har vi träffat tre presidentkandidater och tre representanter för tre andra kandidater.

Det var en ganska brokig skara med män med olika ingångar om varför de ville bli presidenter.

Slutligen träffade vi långterms observatörer dvs. de som jobbar åt OSSE och stannar i respektive valland i 5-7 veckor före valet. Det gör de för att kunna följa valkampanjerna och se om det pågår felaktigheter, fusk eller andra problem.

De tog bland annat upp problemet med att det kommer presumtiva väljare till vallokalerna som av olika anledningar inte finns med i vallängderna. Några kommer utan att ha registrerat sig i förväg, några kommer utan legitimation.Dessutom upplyste de om de 300 000 bosättare som finns i Kirgizistan och som inte har rösträtt.

 

Sedan satte vi oss i grupper och gjorde upp körchema till vallokalerna. Jag kommer att finnas i Bisjkek här finns 200 vallokaler, vi från OSSE kommer att hinna med ca 100 av dem resten ska ODIHR täcka upp. Jag har gjort upp med chauffören och tolken om att vi ska åka i väg tidigt i morgonbitti för att besöka första vallokalen vid 7-tiden i morgon.

Snön vräker ner men det är fortfarande 0-gradigt, om det fryser på i natt blir det nog en och annan som halkar ner i diket......

Idag har vi dels fått en genomgång av valsystemet och konstitutionen I Kirgizistan. Vi har också träffat representanter från media, en tidning, en radiokanal och en Tv-kanal. Nu finns sex huvudkandidater kvar av de 86 som känt sig manade från början. Det är Almazebek Atambaev f. 1956, Adakhan Madumarov f.1965, Kamchybek Tashei f 1966, Omurgbek Suvanaliev f 1960, Kubatbek Baibolov f 1952 och Anartbek Kalmatov f 1963. Vidare hade vi en noggrann genomgång om säkerheten p.g.a oroligheter i landet. Rån, våld, ficktjuvar och droger är tyvärr vanligt och vi uppmanades till stor försiktighet i allt det vi företar oss




PRM