Monica Greens blogg

 
OSSE: s parlamentariska församlings tolfte vintermöte pågår i Wien just nu.

Mer än 240 parlamentariker har samlats i två dagar, för debattera situationen i Syrien, Mali och Nordafrika. Andra viktiga punkter på dagordningen är mediefrihet, gränsöverskridande samarbete och säkerhetsstyrkor.

Vintermötet har också kommittéer där diskuteras utkast till rapporter för församlingens kommande mötet (nästa möte är i slutet av juni och kallas sommarmötet).

Jag är med i andra kommittén, där diskuteras ekonomi, teknik och miljö. Vi menar i det utskottet att det går att förena ansträngningarna med att få fram mer jobb med hårdare miljökrav.

Fyra olika rapportörer har presenterat sina utkast på rapporter som de ska jobba med fram till sommarmötet. Det handlade om ekonomiska krisen, arbetslösheten, energiåtervinning, skatteflykt, invandring, solidaritet mm. Efter föredragningarna begärde många ordet för att kommentera hur vi ska kunna flytta fram positionerna. Flera talare har tagit upp miljöfrågan och idéer på hur solenergi skulle kunna utnyttjas bättre och transporteras till solfattigare länder mm

En annan viktig fråga som upptar mycket tid på de olika mötena, på gruppmöten, kafferaster och i korridorer är hur samarbetet mellan de olika valövervakningsorganisationerna ska kunna förbättras ytterligare. Det är väl ingen hemlighet att det uppstått en viss fnurra på tråden mellan OSSE PA och ODIR.

Så kan vi inte ha det. Vi i OSSE är helt beroende av ODIR-övervakarna eftersom de övervakar hela valrörelsen i flera veckor i bland månader. De ser hur media behandlar oppositionen, hur kandidater har rätt att tala utan att kastas i fängelse, de kan se vad som pågår på gator och torg under en lång tid.

Vi från OSSE kommer ju oftast bara i tre dagar, vi har ju våra egna parlament att sköta. Vad vi kan göra är övervaka vallokalerna, röstlängderna, sammanräkningen och redovisningen av valet. Vi behöver alltså både ODIR och OSSE för att det ska fungera och då måste vi givetvis kunna lita på varandra. Jag hoppas att mötet här ska knyta upp alla eventuella fnurror och knutar så att valövervakningarna blir ännu bättre i framtiden.

Först var det djurskyddsmyndigheten som fick lägga ner i Skara. Sedan hotades utbildningar på Högskolan i Skövde och nu läggs SLU ner.

Det känns bedrövligt att Sveriges Lantbruks Universitets, ska lägga ned kandidatutbildning i etologi- och djurskydd samt djurskötarutbildningen  i Skara. I praktiken kommer detta med största sannolikhet att innebära att hela SLU försvinner från Skara.
Trots att jag känner centraliseringsivern i Sverige idag är jag ändå förvånad över beslutet, jag  trodde att SLU tagit intryck av de protester som framförts.
Det är här lantbruksnäringen finns, samverkan med näringen är god och Skaraborg har behov av högre utbildning vilket senast Västsvenska handelskammarens rapport som presenterades i veckan visar.

Runt om i Skaraborg blir det allt längre till närmaste butik, mack eller serviceställe. Små företagen får allt svårare att verka och utvecklas.

2000 varsel i Skaraborg slår hårt mot arbetstillfällena och arbetslösheten ökar.

Småhusen, villorna i Skaraborg har inte fått lägre fastighetskatt som de borgerliga företrädarna lovade. Vi har inte fått några fler polisstationer som borgerliga företrädare påstod att det skulle bli. Apoteken är visserligen fler i Skövde och Lidköping men de hotas utanför städerna dessutom finns inte den medicin som efterfrågas, däremot ett väldigt stort utbud av plåster och hudsalva…..

Naturligtvis påstod borgarna att de hade satsat på utbildning idag när vi besökte arbetslöshetsdrabbade Tibro.

Redan idag är över 550 personer arbetslösa, i april går närmare 200 till ut i arbetslöshet när Swedwood slår igen.

Vi fick en gedigen genomgång av såväl ledningen, facket som arbetsförmedlingen. Alla försökte nu göra det bästa av situationen men det finns en stor rädsla och frustration hos de drabbade över vad som ska hända framöver.

Företaget har funnits i fördetta möbelmeckat Tibro ända sedan 1932 och har på senare år varit en direkt underleverantör till Ikea.

Vi diskuterade vilka bristyrkesutbildningar som finns, vilka andra yrkesutbildningar, valideringsmöjligheter och chanser till jobb som finns.

Men sedan blir det lite tragikomiskt över situationen när de borgerliga ledamöterna plötsligt sa att de inte ville prata politik, utan göra det bästa av situationen.

Men kära nån, ska de plötsligt bli opolitiska tjänstemän, eller vadå?

Det är ju politiken som kan göra skillnad, men det ville de borgerliga ledamöterna från M,C,KD och Fp inte kännas vid.

När jag påpekade att det bevisligen inte har lett till några nya jobb att sabba a-kassan, det har bara gjort människor rädda, då tittade de ner i golvet för att inte låtsas om att de är en del av problemet.

När jag sedan sa att det behövdes med utbildning inte mindre. Då kom den väntade kommentaren att de minsann har satsat på utbildning.

Jag undrar om de tror sig själva?

Det är ju sant att de lagt tillbaka lite av alla de tusentalsplatser som de skurit bort. Men att påstå att det skulle vara en satsning är som att gräva en fyra meter djup grop och sedan lägga tillbaka en meter grus i tron att färre gör illa sig om de ramlar 3 meter i stället för 4 meter

Siffror från Skolverket visar att antalet heltidsstuderande på Komvux fallit från 142 443 år 2006 till 86 630 år 2010, och antalet personer i arbetsmarknadsutbildning har fallit från 44 836 till 19 081.

I morgon är Skaraborgska riksdagsledamöter inbjudna till hårt drabbade Tibro. Då kommer de borgerliga Riksdagsledamöterna få höra krav från Tibro kommun som överensstämmer med Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitik. Men det kommer de borgerliga ledamöterna inte låtsas om. De kommer att påstå att de satsar på utbildning trots att de dragit ner på den. De kommer att säga att de satsar på arbetsförmedlingen trots att regelkrånglet har gjort att pengar skickas tillbaka. De kommer att säga att det är i alla fall bättre än i utlandet. Det är inte heller sant om man tittar på jämförbara länder.

Den borgerliga regeringen har skurit ned på utbildning och kompetensutveckling, låst in människor i ineffektiva massåtgärder och misskött dialogen med näringslivet. Istället för att förnya Arbetsförmedlarna har bakbundits med ett byråkratiskt regelverk och centralstyrning.

Företagen vittnar om hur de får allt sämre service av Arbetsförmedlingen, och att de inte längre ser det som en väg att hitta kompetent personal. Många arbetssökande berättar om meningslösa insatser och stelbenta regler som hindrar dem från att gå utbildningar som skulle leda till jobb. Arbetsförmedlingens personal beskriver själva en  frustration över att de verktyg de har är för få, och för trubbiga. Dessutom har regeringen satt i system att människor måste vara arbetslösa ett visst antal dagar innan de kan få stöd – i stället för att redan från dag ett ha fokus på att hitta en väg framåt.

 Trots att över 400 000 människor letar efter arbete har många arbetsgivare svårt att hitta personal. KI konstaterar att matchningen på arbetsmarknaden försämrats markant de senaste åren.

Vi socialdemokrater har en politik för att arbetslösa ska få arbete, praktik eller studier. Vi vill driva en aktiv näringspolitik för fler och växande företag. Vi vill satsa offensivt på utbildning på alla nivåer, och åtgärda det enorma slöseri som rekryteringsgapet innebär i form av arbetslöshet och utebliven tillväxt. Vi vill skapa en ny service som matchar arbetsgivare med människor med rätt kompetens.

Regelstyrningen ska minska och ersättas med ett resultatinriktat arbete för att människor ska få jobb. Vi vill att Arbetsförmedlingen ska bli en konstruktiv samarbetspartner till kommuner, omställningsorganisationer och privata aktörer. Företagen och de arbetssökande ska ges högkvalitativ service som möter deras behov.

Det kommer jag att berätta om i Tibro i morgon

 Min interpellation om Tibro

Tibro kommuns pressmeddelande inklusive krav på bättre arbetsmarknadspolitik

Igår hade jag äran att få inviga ”nya” Bergmansgården, en modern förskola i samma hus som äldreboendet.

Töreboda tog emot i sitt bästa vinterväder med gnistrande snö och ljusgul sol.

Barn och gamla samlades i foajén tillsammans med byggfirmor och Riksbyggerepresentanter.

Vi bjöds på både snittar och tårta av gymnasieelever som de själva hade bakat. Vi sjöng, kanske mest barnen som sjöng eftersom de hade övat men vi andra sjöng med så gott vi kunde.

Sedan fick jag en visning av den fina förskolan och i trygghetsboendet på andravåningen.  

Det är imponerande att all personal erbjöds och jobbade heltid, det är tyvärr allt för vanligt att kvinnor erbjuds deltid för att de är kvinnor.

En annan bra sak med Bergmansgårdens förskola är de moderna öppettiderna. Att de har öppet till kl.22 gör att föräldrar kan känna sig trygga och barnen slipper åka runt bland grannar, släktingar och goda vänner när föräldrarna jobbar på kvällarna.

Jag fick också möjlighet att hälsa på barn och personal i flaggskeppet för Töreboda : förskolan Kastanjen. Det var en helt fantastisk byggnad, tack vare att personalen varit delaktig i planlösningen hela tiden. De får ta emot många studiebesök från kommuner som planerar att bygga nya förskolor. Det är höj och sänkbara diskbänkar, skötbord och målarbänkar. Där utstrålades en väldig kreativitet och ändå var allt tyst tack vare en smart dämpning av ljudet

En slående mening som jag hörde igår, den träffar mitt i prick på hur handelsanställda kvinnor har det i klädbutiker, skoaffärer, livsmedelsaffärer och kiosker runt omkring i landet.

För i samma gallerior där det ”inte går” att få ihop scheman utan deltidsjobb, på samma ställen med samma öppettider har männen heltid, men då handlar det om radio, TV och teknikprodukter.

I det ojämställda samhället vi lever i behandlas män och kvinnor olika. Männens jobb värderas högre och männen erbjuds heltid för att de är män.

Jag blev påmind om allt detta när jag fick möjlighet att vara med Handels avdelning 2 när de besökte Falköping igår. Det blev många trevliga samtal, frågor och påminnelser om hur livet ser ut.

De aktiva i Handels berättade för sina kompisar i butikerna om kraven inför förhandlingarna med Svensk Handel.

Det handlar om lönekrav på 700 kr mer i månaden för en heltidsanställd. Det handlar om trygga anställningar, bland annat genom att det ska finnas fler heltidstjänster och fler timmar för dem som jobbar deltid i butik samt en begränsning av den tid som arbetsgivare kan ge en arbetstagare visstidsanställning utan att erbjuda tillsvidareanställning.

 För det har blivit så idag att den gamla tidens daglönare är tillbaka. Skillnaden mellan att stå i en lång kö med mössan i hand, handlar det om att ha mobilen igång och svara snabbt och snällt på ett sms på morgonen. Då får du jobb för några timmar.

Sådan är arbetsmarknaden idag, å så finns det sådana som påstår att för svårt och krångligt att säga upp folk.

Jag fick gå upp tidigt, strax efter fyra för att kunna åka lastbil med Nisse, Nils-Åke Pettersson ordförande i TIA (Truckers International Association)
Men det blev en mycket intressant dag med många nyttiga exempel på hur vardagen ser ut för de många lastbilschaufförer som håller Sverige rullande.

Det var fin vänskap mellan chaufförer, de hjälps åt, ringer varandra, uppmuntrar och vinkar, sådant ger trygghet.
Vi körde från Skara och när vi passerat Mellerud fick vi höra talas om diselstöder som pågick i trakten från bilar som stått parkerade under natten. Vi hoppades förstås på att polisen skulle hinna dit och ta dem på bar gärning. Men så blev det inte.

I körde vidare och anlände första anhalten, Volvo i Arvika, där lastade vi på två hjullastare, drack en kopp kaffe och pratade med den trevliga personalen.
Efter en stund till på vägen visade det sig att vi inte skulle hinna fram till något café för att fika innan den obligatoriska vilan måste tas, så vi fick stanna vid vägkanten i 30 minuter.

Nisse bryggde gott kaffe och bjöd på mackor som vi bredde leverpastej och tubost på, det var väldigt gott.
Vi körde vidare och hörde talas om lastbilsolyckor genom P4Väst. Vi försökte kartlägga den utländska trafiken men å andra sidan är det inte alla utländska förare som är problemet. Problemet är de Svenska och utländska åkare som inte följer lagen och som inte ger schyssta villkor till chaufförerna.
Vi pratade om möjligheten till att komma åt den olagliga trafiken som konkurrerar ut de seriösa. Vi diskuterade möjlighet till klampning, alkobommar vid alla hamnar, falska f-skattsedlar och vinterdäckslagen m.m.

Vi mötte ett ymnigt snöoväder, bilen blev vit och rutorna immade igen. Men vi körde vidare och snart blev det bättre, imman och snön försvann när vi nådde E6an

Vi anlände den stora bilhamnen Wallhamn och Nisse körde ned stor precision av hjullastarna, imponerande. Vi träffade också några kollegor till honom Carro och Micke tror jag att de heter.

Sedan kör vi vidare till Göteborg, Nisse ska ner till hamnen och sedan vidare till Bollebygd för att köra betong i morgon.
Jag ska ta tåget till Skövde. Tack för en lärorik dag.
Kampen går vidare ......

Trots att fattigdomen ser anorlunda ut här i Sverige än på andra håll så finns det.  Det finns barn här i Skövde som inte kan åka på skolutflykt när det kostar något, barn som inte kan ta hem kompisar, barn som inte kan köpa kläder, t.o.m barn som lägger sig hungriga. Det har vi S-kvinnor fått veta genom de frivilliga hjälporganisationer som finns, särkilt tydligt blev det när vi pratade med Frälsningsarmen. 

Arbetslösheten stiger från en redan hög nivå, skolresultaten har sjunkit under sex år i rad och klyftorna ökar människor emellan. En konsekvens av den höga arbetslösheten är att allt fler barn i Sverige växer upp i ekonomisk utsatthet. Men så länge barn inte kan välja sina föräldrar har vi ett gemensamt ansvar för alla barn. En av våra viktigaste framtidsfrågor måste därför vara att ge alla barn bra och jämlika uppväxtvillkor.
För att minska barnfattigdomen krävs fler jobb och en bättre utbildning. För i grunden är detta ett arbetsmarknads- och utbildningsproblem.

Det handalr också om en bra förskola med moderna flexibla öppettider, det behövs fritidshem och fritidsgårdar.

Arbetslösheten ligger idag på en högre nivå än när regeringen tillträdde och varslen ökar. Att den borgerliga regeringen dubbelbestraffar de sjuka och arbetslösa gör inte saken bättre 
Barnfattigdom är något som vi socialdemokrater aldrig kan acceptera. Men det handlar också om Sveriges framtida tillväxt. Om Sverige ska kunna konkurrera med kunskap i framtiden - snarare än sänkta löner – då har vi inte råd att lämna vissa av barnen utanför eller bakom oss. 

Tusentals människor samlades i natt på Tahrirtorget i Kairo för att visa sitt missnöje med fattigdom, förtryck och bristen på förståelse från regimen.
Jag befinner sig just nu i Kairo. Efter att ha spenderat natten några hundra meter från demonstrationerna på Tahrirtorget tvingas jag att evakueras från det hotell jag bodde på.

Jag är egentligen i den egyptiska huvudstaden för att besöka Gaza på västbanken tillsammans med organisationen IPU (Inter-Parliamentary Union) som jag ingår i. Det var när vi kom tillbaka från Gaza som vi möttes av beskedet att vi måste lämna landet för vår egens säkerhetskull.
Vi hörde ju demonstrationsropen och tutande bilar, de som är våra värdar här i Egypten vill inte ta risken att demonstrationerna utvidgas.
Under tisdagsförmiddagen gick jag till Tahrirtorget i Kairo för att se förödelsen. Då var läget lugnt, men jag såg militären rustar för ytterligare våldsamheter, jag såg människor som försökte städa upp brända bilar, förstörda fönsterrutor och ta bort stenar från gatorna.
Jag gick tillsammans med en egyptier bort till torget och jag inser att det inte hade varit lämpligt att gå dit själv, han fick gå in mellan mig och folk när jag försökte ta kort.

Nu har vi bytt hotell och försöker bringa ordning i tillvaron. Mötet på parlamentet blev inställt eftersom det var omringat och vi får sammanfatta våra intryck och sedan försöka ta oss hem till våra respektive länder.