Monica Greens blogg

Vi rivstartade våra FN dagar i New York med besöket hos International Peace Institute (www.ipinst.org) Mr. Francesco Mancini, Director gjorde en exposé över värdens utmaningar inom ekonomi, miljö, överbefolkning, ökade klyftor, digitaliseringen och konflikter.

Höjdpunkten på dagen blev mötet med Jan Eliasson på våning 38 i FN-byggnaden. Det var fantastiskt att höra hans idéer och visioner om framtiden. Trots krig, konflikt, ojämställdhet vet han att det går att förändra om tillräckligt många jobbar i den riktningen.

Jan utnämnde detta århundrade till kvinnornas århundrade för att det är så mycket som tyder på det just nu.
FN måste blir bättre på att både jobba på djupet och på bredden för att bli effektivare i konfliktsituationer.
Eliasson menade att vi både måste vara realistiska och ha visionen om en rättvisare, fredligare värld som vi gemensamt jobbar för.
768 miljoner människor har inte drickbart vatten 2, 5 miljarder människor har inte toaletter, det leder till sjukdomar som tex. Kolera och dödlighet. Detta går att förändra bland annat genom FN arbetet.

Sedan fortsatte vi till UNDP, en organisation som funnits sedan 1966. United Nations Development Program (www.undp.org) chefen Helen Clark, Administrator (fd statsminister i Nya Zealand) tog emot oss och gjorde en gedigen genomgång av pågående arbete och vad de gör för att hjälpa till i kriser som den i Fillipinerna. 

 

.

Med tanke på det som hänt den senaste tiden med tågurspårningar, lös räls och värdelösa växlar borde järnvägen underhållas betydligt mer än hittills.

Den borgerliga regeringen drar ner på underhållet inför nästa år med hänvisning till att de redan satsat för mycket. De vill hellre "investera" i sänkta skatter. Ett väldigt konstigt agerande när det är uppenbart för alla att det behövs mer satsningar, inte mindre.

Vi som åker frekvent på Västra Stambanan vet att det är mycket som behöver åtgärdas och dessutom behövs det mer kapacitet längs hela banan. Men tyvärr är det lika illa i hela landet.
Att i det läget dra ner på järnvägsunderhållet känns både oseriöst och allvarligt för framtiden.

Regeringen drar i budgetpropositionen för 2014 ner 286 miljoner på järnvägsunderhållet och 181 miljoner på bärighet och tjälsäkringsåtgärder på vägarna.

Det kan vi socialdemokrater inte acceptera, vi höjer istället anslaget i vår budget och tänker argumentera för att majoritet ska rösta på vårt förslag. Tyvärr har jag inga större förhoppningar om det. De som är förblindade av att allt blir bättre med ännu mer konkurrens och skattesänkningar är svåra att övertyga.

Det behövs en omstart, en nystart för Sverige helt enkelt

PS nu har jag fått ordning på texthanteraren så ni förhoppningsvis slipper läsa dubbelt upp ....  

I förra veckan kunde vi läsa intressanta siffror när det gäller utbildningskvalitet, i en rapport som Mats Ericson (ordförande i SULF) tagit fram. För Högskolan i Skövde är det glädjande att Högskolan ligger bland de universitet och Högskolor som har mycket god kvalité.

I övrigt är det ganska dystert på utbildningsfronten pga den borgerliga regeringens sänkta ambitioner.

Regeringen har dragit ned antalet studieplatser på högre utbildning med totalt 16 184 helårsplatser och prognosen är fortsatt sjunkande.
År 2006 fanns 431 högskoleplatser per 1 000 personer i åldrarna 19–24 år. I dag har det förhållandet sjunkit till 377.

Vid Högskolan i Skövde har antalet platser minskat från 4 509 till 4 146, en minskning med nästan 9 procent. Med så drastiska nedskärningar ökar den sociala snedrekryteringen. Vi kan se att andelen studenter vars föräldrar har kort utbildning (mindre än tre år på gymnasium eller förgymnasial) minskat sedan den borgerliga regeringen tillträdde.

Sverige förlorar just nu konkurrenskraft i förhållande till andra länder. Fram till 2006 ökade ungas examensfrekvens från högre studier och nådde då nivån 41 procent. Därefter vände utvecklingen. År 2010 var examensfrekvensen nere på 37 procent. Sverige ligger på sista plats bland de nordiska länderna. Island ligger högst på 60 procent, följt av Danmark och Finland på 50 procent. Norge hade en examensfrekvens på 42 procent. Om nuvarande politik får råda kommer Sverige under de kommande åren att ligga under genomsnittet i OECD. Länder som Slovakien, Irland och Polen kommer att ha en mer välutbildad ung befolkning än Sverige.

Det där måste vi ta tag i så fort vi vunnit valet nästa höst.
Fram för fler och bättre utbildningsmöjligheter i hela landet

Ingen kan göra allt, alla kan göra något och när jag ser och hör hur katastrofen i Filipinerna dragit fram. 10 000 avlidna och miljontals har mist anhöriga eller sina hem, det saknas precis allting. Minst fyra miljoner människor i Filippinerna har drabbats av Haiyan, som är en av de kraftigaste tyfoner som någonsin har registrerats. Då kände jag att jag måste bidra med något. Jag kontaktade min vän Devinia Larsson Fatalla, som kommer från Filipinerna men som numera bor i Tibro och är aktiv i S-kvinnorna i Skövde.

Vi bestämde oss för att göra en insamling genom S-kvinnor i Skövde. Vi ska skaffa bössor med gördlar på där det står Filipinerna, vi ska starta ett lotteri och vi uppmanar alla i vår närhet att skänka en slant till de drabbade av Tyfonen Haiyan. Vi kommer fortlöpande informera när vi får information. 

Eftersom Palmecentret har inlett en omfattande hjälpinsats genom sin stiftelse Active Citizenship Foundation skickar vi pengarna dit. Hjälpinsatsen kommer inledningsvis att inriktas på grundläggande humanitär hjälp. Det handlar bland annat om att tillhandahålla medicin, hygieniska inrättningar, drickbart vatten, mjölk och matpaket.

Om någon vill vara med att bidra till hjälpinsatsen för tyfonens offer går det att sätta in en gåva direkt till Palmecentret Plusgiro 570-2 och märk inbetalningen ”Filippinerna”. Eller till några av de andra insamlingaran som pågår nu på Rädda barnen, röda korset, Radiohjälpen.

Som sagt ingen kan göra allt, alla kan göra något. Vill du bidra till just S-kvinnor i Skövdes insamling, kan ni kontakta oss eller hålla utkik på stan efter våra bössor

Idag hade vi en intressant eftermiddag med fackligt aktiva och socialdemokraterna i Skaraborg. Vi hade en noggrann genomgång av Socialdemokraternas budget inför 2014 och den nuvarande regeringens politik som ökar klyftorna.

Både i mindre orter i Skaraborg och i städer växer oron för framtiden. Arbetslösheten ökar,  Långtidsarbetslösheten har skenat och klyftorna ökat. Sverige faller i mätningar om konkurrenskraft, och andelen som har möjlighet att studera på högskolan minskar.

Ökad arbetslöshet, fallande skolresultat, vidgade klyftor och sprickor i välfärden. Så här kan vi inte ha det. Det enades vi om på vår träff idag.

Om man låter bli att lämna in bilen på service så rullar den ändå på ganska länge, men allteftersom man eftersätter underhållet så börjar den hacka och fungera allt sämre. Likadant är det med jobben, skolan, välfärden och landets konkurrenskraft.

Vi ska satsa på investeringar i innovation, forskning och utveckling. Företagen behöver kompetens och motiverad arbetskraft för att växa. Vi måste sluta låsa in människor i Fas 3 och i stället ge utbildning för de yrkesroller som många företag absurt nog har brist på.

Vi ska bli bäst i EU när det gäller  att bekämpa arbetslösheten ,  Vi ska se till att ungdomar har jobb praktik eller utbildning inom 90 dagar. Vi ska minska klasserna så att varje barn blir sett. Läraryrket ska bli en stolthet igen, och barn som riskerar att halka efter måste få så tidigt stöd som möjligt. Dessutom ska vi satsa på det livslånga lärandet och högre utbildningar så som Högskolan i Skövde.

Vi ska sluta att låna pengar till nya skattesänkningar, och i stället välja att fokusera våra resurser på jobb, skola och välfärd. Vi ska möta utmaningarna i en åldrande befolkning, en global konkurrens, en nödvändig klimatomställning, tillsammans.

Socialdemokraterna är framtidspartiet. Framtiden för jobben, skolan och välfärden

Att bara äta upp russinen i kakan är inte särskilt belevat, det är ociviliserat och inte ens gott.

Att friskolor vill välja ut de fina, duktiga välkammade barnen är inte förvånande men det är inte tillåtet.

De måste dra in vinst till sina ägare och kan därför inte ge alla elever en bra utbildning. De vill visa upp fina resultat och vill därför välja bort de barn som tar längre tid på sig att lära och som strular.

I SVTs Uppdrag granskning den 30 oktober såg vi hur fristående skolor bryter mot lagen och sorterar bort elever. Men det är elever som ska få välja skola – skolor ska aldrig få välja bort elever.

Friskolorna ställer till stora problem för elever, föräldrar och kommuner när ägarna plötsligt får för sig att skolan inte är tillräckligt lönsam och stänger ner. JB koncernen i våras var ett exempel. Men även här i Skövde har skolor plötsligt lagt ner verksamheten. Då ska kommunen snabbt skaffa fram utbildningsplatser som de varit tvungna att avveckla när friskolan startade.

Vi menar att friskolor inte ska kunna etablera sig mot kommunens vilja. Det kan ställa till stora problem med överetablering och utbildningsplaster som måste tas bort från kommunen, trots att kommunen snabbt måste skaffa fram de platserna när friskolans ägare plötsligt får för sig att skolan inte ska bedrivas längre.

Fristående skolor som bryter mot lagen genom att välja ut barn som om de vore russin i en kaka, de ska inte få fortsatt förtroende att bedriva skolverksamhet, deras skoltillstånd ska dras in.

Regeringen har inte gjort något åt vinstjakten i skolan under sina sju år vid makten. Socialdemokraterna kräver ordning och reda i skolan.

I dagens skolsystem tjänar fristående skolorna att sortera bort resurskrävande elever från skolan. Men det ska de inte kunna göra. Kommunerna bör därför ta över ansvaret för antagningen till de fristående skolorna som ligger i deras kommun.

Och handen på hjärtat: Hur gott är det att bara äta russin i längden?, Hur bra är det med fina välklädda barn som aldrig träffar ”strulpellarna”? Framför mångfald framför enfald.

Låt tusen blommor blomma – släpp in strulpellarna, de berikar oss. Men se till att de får rätt förutsättningar att klara skolan. De tjänar hela samhället på.

Alla barn ska ha samma möjlighet att komma in på den skola som de valt.

Som jag skrev nyligen har jag gjort flera företagsbesök under hösten. Vi socialdemokrater har gjort en kraftsamling över hela landet, där vi besökt små och medelstora företag. Dels för att kunna ta intryck. Lyssna in vad som är problem/utmaningar och dels också vässa vår näringspolitik.

Igår besökte jag EUC i Jung och Swegon i Kvänum. Jag fick noggranna genomgångar och fick se tillverkning, utveckling och framtidsplaner på plats.

Det var mycket intressant. En sak som stack ut var bristen på tjejer i teknikbranschen, men det fanns lysande undantag. En annan sak som slog mig var att företagen hellre vill ha bättre infrastruktur än sänkt arbetsgivaravgift. Nu ska jag rapportera mina intryck till mina kollegor och kanske återkommer jag på bloggen om fler intryck när jag får tid

Riksdagens borgerliga majoritet beslutade 2009 om en avreglering av apoteksmarknaden. Vi socialdemokrater röstade emot.

Det svenska apotekssystemet där Apoteket AB hade ensamrätt på försäljning till konsumenterna och där läkemedelsbolagen konkurrerade om att få sälja läkemedel till Apoteket AB var ett mycket framgångsrikt, kostnadseffektivt och konsumenterna var nöjda.

Numera är konsumenter inte nöjda. Trots fler apotek att välja på har det blivit sämre. Fler uppger nu att de får vänta på sina receptbelagda mediciner när apoteken inte har dem på lager och det är fler som tycker att personalen på apoteken inte kan ge råd om de receptbelagda medicinerna. Inget apotek har samhällsansvar och 24-timmarsregeln håller inte.

Nu visar Rapport att apoteken inte betalar sina räkningar i tid. Apoteket Hjärtat, som ägs av riskkapitalbolaget Altor via en fond på skatteparadiset Jersey, har haft problem med sina betalningar. På drygt tre år har apoteksbolaget, som är Sveriges största privata kedja, varit så sena med sina betalningar att de hamnat hos Kronofogden 45 gånger.

Att avreglera apoteksmarknaden var klantigt av de borgerliga, men de gjorde det av rent ideologiska skäl.  

I kväll ska S- kvinnor i Skövde ha medlemsmöte om skolan. På så sätt fortsätter vi att fokusera på hur skolan ska ge alla barn chansen till en bra utbildning. I våras hade vi besök av Cecilia Dalman Eek, idag har vi bjudit in våra representanter från skolnämnden och utbildningsnämnden. Det ska bli mycket intressant.

Vi ska diskutera socialdemokraternas satsning på Mindre klasser - mer kunskap. Investeringar innebär att det blir fem färre elever i dagens stora klasser från förskoleklassen till och med årskurs tre.

1. Mindre klasser - fler lärare och speciallärare

Såväl internationella som svenska forskningsstudier visar att klasstorlek har betydelse för elevernas resultat.. Därför ska det anställas 1000 fler speciallärare och specialpedagoger i skolan.

2. Sommarskola

Fler än 12 000 elever lämnar grundskolan utan behörighet för något av gymnasieskolans nationella program. Det är ett misslyckande för samhället och ett svek mot dessa ungdomar. Därför vill vi att alla elever i åk 6-9 som inte når målen i skolan ska gå i sommarskola upp till fyra veckor på sommaren..

3. Obligatorisk gymnasieskola

Arbetslösheten för unga som inte har en slutförd gymnasieutbildning är mer än dubbelt så hög som för dem som har en gymnasieexamen. Utbildningssystemet måste hänga med så att det motsvarar kraven från dagens och morgondagens arbetsliv.

4. Utbildningskontrakt

Kontraktet innebär att den unge arbetslöse får en individuellt utformad utbildningsplan som ska leda fram till gymnasieexamen.

5. Skickliga och engagerade lärare

Viktigast för elevernas resultat är att de möter skickliga och engagerade lärare som har gott om tid att bedriva och utveckla undervisningen.

Ser SVTs Agenda om den digitala klyftan. Det är oroväckande att Sverige tappar som IT-nation. Dessutom är det trist regeringen inte tycks bry sig om att en miljon människor står utanför IT-samhället.

Att stå utanför är hämmande, krångligt och svårt. Det finns flera skäl till att så många ställs utanför. Dels går bredbandsutbyggnaden för långsamt, dels har de mest utsatta inte råd att skaffa sig vare sig bredband eller dator/smartphone. Den tredje faktorn är att det finns en rädsla att ta steget in i den digitala världen.

När det gäller den allt för långsamma bredbandsutbyggnaden finns det risk att Sverige inte ens når det låga målet på att 90% ska ha möjlighet till bredband. Jag delar oron som många ger uttryck för, över att villor och förorter halkar efter i bredbandsutbyggnaden.

I det läget är det rent ut sagt bedrövligt att regeringen inte lyckats förhandla inom EU om pengar till det nya landsbygdsprogrammet. Det kommer att slå ut jobb runt om i hela landet och det kommer att hindra privatpersoner att få möjlighet till den fiber de så väl behöver.

Vi socialdemokrater har i vår budget kompenserat för regeringens misslyckande och satsar 371 miljoner mer på landsbygdsprogrammet. Vi vill modernisera Sverige genom att fokusera på jobb och utveckla landsbygdens näringsliv, exempelvis genom att stödja utbyggnaden av grundläggande service och att ge ett särskilt stöd till utbyggnaden av bredband.

Det går inte att stå handfallen inför allt som händer. Sverige ska ge möjligheter för alla i hela landet i framtiden, den digitala klyftan måste aktivt motarbetas. IT-tekniken är en viktig faktor för att klara jobben och en hållbar tillväxt i hela Sverige.

Den digitala revolutionen skapar stora möjligheter för fler att ta del av utbildning, kultur, information och underlättar kontakter med såväl myndigeter som anhöriga. Det gäller att dra nytta av den nya teknikens möjligheter.

Det behövs en folkbildningssatsning för att stärka kunskapen hos fler om hur man kan ta del av nyttan (och nöjet) med att vara delaktig i det digitala samhället. Digitalt lärande i skolan är nödvändig och det finns många goda exempel på skolor som, mot utbildningsministerns vilja, klarar pedagogiken med hjälp av ny teknik och satsning på lärarnas möjlighet att förkovra sig om e- learning. Men det behövs också digitala bibliotek, studiecirklar, folkhögskolekurser, mer nätbaserad utbildning, digitala tjänster i hemsjukvården osv  

En bred tillgång till digital information möjliggör helt nya sätt att organisera företag, offentlig tjänsteproduktion och vårt vardagsliv och det gäller i hela landet.