Monica Greens blogg

Idag fick vi höra den ”glädjande nyheten” att det har blivit fler anställda inom restaurangbranschen. Så sent som i våras kunde inte SCB se någon förändring trots subventionen på 5,3 miljarder. Men nu har alltså Konjunkturinstitutets lyckats hitta 4000 nya jobb. Det är väldigt väldigt dyra jobb. För de pengarna hade över 11 000 – 15 000 sjuksköterskor, lärare eller personer inom äldrevården kunnat anställas.

Reformens effekter på sysselsättningen i hela ekonomin är dock mer osäker skriver Konjunkturinstitutet.

Att subventionera restauranger på detta viset är naturligtvis ytterligare ett politisk steg för att få fram fler låglönejobb i tjänstsektorn. Men det är bedrövlig politik som försämrar möjligheterna att bygga Sverige starkt för framtiden.

Men naturligtvis har jag inget emot jobb i restaurangnäringen. De behövs i allra högsta grad, vad jag vänder mig emot är subventionen eftersom de pengarna hade kunnat användas mer effektivt och som hade ökat kvalitén i välfärden.

I helgen fick jag förmånen att besöka SSU Skaraborgs kurser på Axvalla foklhögskola.Det är oerhört stimulerande att träffa nyfikna, engagerande och intresserade ungdomar.

Vi diskuterade vikten av en riktig jobbpolitik. Dvs inte bara säga att man har en jobbpolitik, som den borgerliga regeringen gör och sedan sänka skatterna gigantiskt i tron att det ska fungera bara för att det gör det i nationalekonomiska teorin. I praktiken skapas jobb genom efterfrågan, investeringar och tilltron på framtiden. I dagens stenhårda internationella konkurrens måste vi hela tiden stärka vår utvecklingskraft och kompetens. Vi investera i utbildning och kompetensutveckling, investera i järnväg, i bostadsbyggande, ombyggnation till mer miljöanpassade moderna lägenheter och i forskning och utveckling m.m.

Vi pratande om skolan också. Tyvärr sjunker skolresultaten som en sten just nu, det vill vi socialdemokrater ändra på. Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft, men också till människors frihet att forma sina egna liv. Vi socialdemokrater vill investera i mindre klasser, fler lärare och speciallärare. Givetvis ska vi satsa på kvalité på högskolorna och på att fler får chansen till högre utbildning. Sådant bygger sammanhållning och gör Sverige starkare.

Avslutningsvis tog jag också upp frågan om jämlikhet och styrkan i ett samhälle som håller ihop. Till skillnad från de som vill ha större lönespridning, fler låglönejobb och skattesänkningar för de som har det bäst, vill vi socialdemokrater satsa på att minska skillnaderna. Med mindre skillnader mellan män och kvinnor, mellan sjuk och frisk och mellan stad och land blir samhället tryggare och det tjänar alla på. Därför vill vi fortsätta bygga ett välfärdssamhälle för alla

.

Det var som sagt kul att träffa SSUarna och det kommande året kommer vi få många roliga, spännande stunder och jag hoppas jag stöter på dem under supervalåret.

 

 

Förra helgen tyckte jag det var mysigt att gå igenom Boulognerskogen, med sin vanliga kvällsbeslysning och de rödbeslysta träden borta vid Boulognersjön och Hjovägen.

Men den här helgen har det varit helmörkt förutom nämnda röda träd.

Det måsta ha hänt något särskilt för jag kan inte tänka mig att kvällsbelysningen ska vara släkt. Både lördag och söndag har jag gått igenom parken och det är obehagligt att set är så mörkt. Jag kan visserligen lysa med min ficklampsapp i telefonen men det hjälpen föga.

Det är en säkerhetsrisks att ha de lamporna släckta. Jag har i alla fall inte hört att det av besparingsskäl skulle släckas ner. Men jag kanske har missat något.

Det blev ett lyckat julkul i Skövde med många arrangemang i Helensparken, Stadshuset och på Hertig Johanstorg. Både stadens näringsliv och föreningsliv fanns med i olika arrangemang. Vi socialdemokrater stod mitt i vimlet utanför vår expedition på Hertig Johansgata 24.  Glöggen värmde, pepparkakorna var goda och många ville köpa lotter till förmån för de drabbade i Filippinerna. Det är glädjande att givmildheten finns bland många Skövdebor, eftersom förödelsen är stå stor.

10 000 avlidna och miljontals har mist anhöriga och sina hem. Minst fyra miljoner människor i Filippinerna har drabbats av tyfonens Haiyan fruktansvärda framfart

 

Palmecentret har inlett en omfattande hjälpinsats genom sin stiftelse Active Citizenship Foundation skickar vi pengarna dit. Hjälpinsatsen kommer inledningsvis att inriktas på grundläggande humanitär hjälp. Det handlar bland annat om att tillhandahålla medicin, hygieniska inrättningar, drickbart vatten, mjölk och matpaket.

Vi fortsätter våra aktiviteter i morgon mellan 11-13, då kommer också fler kvinnor från Filippinerna att vara med i insamlingen. Vi ses

Jag har följt den olagliga lastbilstransporten som bara ökar och ökar på våra vägar. Mina kollegor har sett andra olagligheter och oegentligheter på byggen, restauranger och inom taxibranschen. Det måste bli en ändring på det. Arbetare måste ha schysta villkor och ska kunna känna sig trygga på sina arbetsplatser var de än kommer ifrån.

Regeringen har bedrivit en politik som medvetet har bidragit till att otryggheten breder ut sig och som har misslyckats med jobben genom uppluckringar i anställningsskyddet och andra försämringar

Därför var det ett välkommet besked som LO och socialdemokraterna kom med igår om att det krävs en handlingsplan för ordning och reda på svensk arbetsmarknad för att stoppa lönedumpning, skattefusk och utnyttjandet av svensk och utländsk arbetskraft.

Svenska kollektivavtal ska gälla på svensk arbetsmarknad. Sverige ska inte konkurrera genom försämrat anställningsskydd och lägre löner. Socialdemokraterna och LO är eniga om
att det nu krävs krafttag. Läs mer om 10 punktprogrammet.

Föga förvånande var den moderata arbetsmarknadsministern och Svenskt näringsliv snabbt ute och påstod av vi bygger murar och att vi är protektionistiska bara för att vi kräver ordning och reda på arbetsmarknaden.

Men det var inte särskilt länge sedan som moderaterna påstod att de ”älskade” kollektivavtal. Nu är beskedet ett annat. Trist att arbetsmarknadsministern går tillbaks till de gamla moderaterna men det kanske blir tyligare så, att de säger vad de egentligen tycker

I morse inledde Jimmy Wales, en amerikansk internetentreprenör som är mest känd som grundare av Wikipedia och Wikimedia Foundation.

Sedan lyssnade vi alla på Rebecca MacKinnon om sekretess, åsiktsfrihet och demokrati.

Jag valde att följa Christine Cars-Ingels kanslichef för digital delaktighet.
Som höll i Digidel of fame resten av dagen.

Där presenterade Olle Findahl en ny färsk statistik kring digital delaktighet ur rapporten Svenskarna och Internet 2013.

Åsa Zetterberg talade om utvecklingen på Center för eSamhället (CeSam) på SKL
Vi fick även lyssna på Loth Hammar, kanslichef och huvudsekreterare i Digitaliseringskommissen och Fredrik Stockhaus som är länsbildningskonsulent i Västmanlands län. Med flera med flera.

Kira Berg samtalade med Lars Sjöström, Virgo Konsult, Birgitta Hellman Magnusson, Bibliotekschef, Mjölby Kommun samt Frida Boklund, Företagarna. De talade om hur viktig digital delaktighet är för jobben och det hela avslutades reflektioner från Håkan Juholt (S) och Penilla Gunther (KD). Håkan menade att det är samhällets ansvar att få alla digitalt delaktiga. Det är lika viktigt som att lära sig läsa och skriva.

En av höjdpunkterna för dagen var Kjell som gjort dokumentärfilmen "De Bortkopplade", om de som inte har Internet alls. Kjelle berättade också om Årets Modernaste Pensionär som utsågs i våras.

Denna del avslutades med prisutdelning till de biblotikarier som jobbat jobbat flitigast med folkbildning och Digidel Initiativet IT Guide blev folkets favorit! Grattis till alla vinnare och grattis Dididel of fame! 

Jaha så har jag blivit beskylld för att vara lat också...
Ibland blir jag kallad för tjock, ful och tjatig, det brukar visserligen av anonyma surfare.

Men nu ska jag alltså sopas in i fållan som lat också, intressant.

Antagligen passar det bra i kvällspressen att sopa alla politiker över en kant och det är lätt att vräka ur sig att politiker är lata utan att ta reda på vad vi jobbar med.

De som känner mig tycker att jag jobbar för mycket. De tycker jag har ett för högt arbetstempo och att jag borde tagga ner lite. Ingen av de jag känner kallar mig för lat.
Men eftersom Lena Melin inte känner mig så har ju hon ingen aaaaning om hur mycket jag jobbar.

Att vara Riksdagsledamot är både intressant och stimulerande. Det innebär många resor i och utanför landet, många studiebesök på arbetsplatser och skolor, många möten med människor. Därför är det kul trots att det är krävande i tid och engagemang.

Jag lyssnar på åsikter som framkommer och inte sällan skriver jag en motion eller lämnar en interpellation efter ett besök någonstans i Sverige. Det kan vara privatpersoner, studerande, företagare, fackförbund, idrottsorganisationer, Högskolan i Skövde, pensionärer, arbetslösa, ungdomar, kvinnoorgaisationer, fredsorganisatoner, barnorganisationer m.m. Å dessutom ber jag dem ibland skriva ett underlag så att jag har fakta att gå på. Det gör jag inte av lathet, utan för att det ska bli rätt.

De gånger som tidningarna mäter hur många motioner vi Riksdagsledamöter skriver, hur många interpellationer vi lägger och hur mycket tid vi talar i talarstolen brukar jag hamna bland de som skrivit mest, lagt flest och talat mycket.

För den saken skull är inte de andra lata, de som inte skriver en enda motion. De är inte lata, för de jobbar på annat sätt för att påverka i politiken.
De kan påverka genom informella och formella kontakter, genom utskottsarbete och på sina gruppmöten m.m.m.m

Men som sagt Lena Melin känner inte mig, då är det enkelt (men oseriöst) att bara sopa in alla i högen som lata.

Idag fick jag förmånen att delta på Vidareutbildningen för nya socialdemokratiska medlemmar på Scandic Billingen i Skövde

Några har varit medlemmar ett tag men inte hunnit gå utbildningen, några var ganska nya men alla var oerhört intresserade och nyfikna på socialdemokraterna och samhällsfrågor.

Innan jag fick träffa dem hade de träffat skådespelaren Ewa Carlsson som både spelade teater och talade om Demokrati och Ideologi

Ombudsman Sigge Friberg redogjorde för Arbetarrörelsens ideologi och historia. Alex Bergström hade ett pass om  samhällskunskap och Politiska nivåer i kommunerna, regionen riksdagen och EU

Jag gick igenom några av de vanligaste Sociala medier så som hemsidor, bloggar, facebook, twitter och instagram

Sedan fortsatte kursen med mer media med hjälp av Lars-Uno Olausson.

Det är alltid inspirerande att träffa nya människor och det är kul att vi både lyckats värva nya medlemmar och att erbjuda dem en avancerad medlemsutbilning i flera steg.

Kanske känner du någon som borde bli medlem? Hör av dig i sådana fall! Vi har ett oerhört spännande och intensivt år framför oss. Välkommen

När jag kom hem från New York i måndags hade jag Green-kontakt. Jag fikar med de som har lust att sitta ner en stund på socialdemokraternas lokal Hertig Johansgata 24. Det brukar var trevliga stunder där besökarna bestämmer vad vi ska tala om. Denna gång blev det många synpunkter om äldrevården, maten till de äldre, brist på träffpunkter vid äldreboenden, stressig arbetsmiljö för hemtjänstpersonal mm

Sedan fick jag fint besök av kvinnor från Filippinerna. Vi gör en insamling tillsammans för de drabbade i tyfonen.

Efter Green- kontakten var det dags för handboll socialdemokraterna i Skövde var matchvärdar när Skövde IFK och Alingsås möttes på Arenan. Skövde förlorade men det var väldigt trevligt att träffa så många härliga människor.

På tisdagsmorgon åkte jag till Stockholm igen för trafikutskott och debatt med Jan Björklund om Högskolan i Skövde. Sedan var det dags att möta Carina Ohlsson och resten av S-kvinnorna för att tala om plattformen ”En jämställd värld är möjlig”

 På Riksdagsgruppen hade vi förutom beslut om vilka motioner vi skulle lägga även ett Europaseminarium med besök av Carsten Schneider och Kirsten Meijer. "let's make Europe work again!"

PÅ kvällen sprang jag på löpbandet för det var för mörkt och halt för att vilja ge sig ut i Stockholmstrafiken.

PÅ onsdagen var det debatt i riksdagen om utgiftsramarna och votering Jag hann med att skriva en Interpellation till Catarina Elmsäter Svärd om den olagliga tunga trafiken som konkurrerar ut de seriösa åkerierna. Dessutom var jag på två olika energiseminarier, Seminarium ett om användandet av naturgas och biogas inom industrin och transporter och ett om vad som händer i Europa, energiomställning i Tyskland och vad det betyder  för Sverige

På torsdagen var det trafikutskott igen och på eftermiddagen frågestund. Där jag ställde en fråga till idrottsministern angående mänskliga rättigheter innan det var dags för votering igen och hemresa. Väl hemma i Skövde kunde jag njuta av ”stad i ljus” och en väldigt fint upplyst Boulonierskogen.

Idag fredag har jag varit i Göteborg och pratat trafiksäkerhet i Västra Götaland tillsammans med NTF och nu är det dags för möte med Kommunfullmäktiges presidie.

I morgon lördag ska jag vara ledig på söndag ska jag medverka på en kurs för nya medlemmar det ska bli kul. En varierad vecka som vanligt!

Trevlig helg

 Med tanke på den allt sämre punktigheten på tågen, det uppsplittrade järnvägsunderhållet på många olika aktörer, uppsägning av 400 personer som borde jobba med just järnvägsunderhåll är det inte konstigt att tågresenärer är upprörda. Att det dessutom sker olyckor på sträckor där det varit känt att något måste åtgärdas gör saken allt mer allvarlig.

Att regeringen i det läget väljer att dra ner på järnvägsunderhållet med 286 miljoner och skyller på sossarna är djupt oseriöst och klantigt.

För de första att dra ner bara för att regeringen ”satsat” året innan är dumt eftersom det fortfarande behövs mer pengar till underhåll.

För det andra när de borgerliga partierna var opposition och lade sin skuggbudget  hade de aldrig mer pengar till järnvägsunderhåll. Moderaterna tyckte dessutom att vi socialdemokrater satsade för mycket på järnvägen.

Då var deras recept privatisering, avreglering och lägre anslag. Nu ser vi resultatet av den politiken.

Argumentet att de ”aldrig har satsat som mycket som nu” faller platt till marken när vi ser på kostnadsutvecklingen. Vi satsade alltid mer för varje år vi också, det är naturligt och dessutom var det nödvändigt.

Nu är vi i opposition och kräver ett mer samlat järnvägsunderhåll och mer pengar. När moderaterna var i opposition krävde de privatisering och mindre pengar till underhållet.

Det behövs en omstart, en nystart för Sverige helt enkelt

Idag ska budgetramarna antas av Riksdagen. När utgiftstaket väl är satt kan vi inte rösta igenom några fler utgifter som gäller för budgetåret 2014. Det är bra att vi har så fasta budgetregler.
De reglerna sattes upp efter 90-talskrisen och har hjälpt Sverige att ha ordning och reda i statsfinanserna i kristider. Det var under Göran Persson regeringen som reglerna sattes upp och vi gjorde en uppgörelse med centern för att få en hållbar lösning.

Så inga fler utgifter efter dagens Rikdagsbeslut. Men med fler inkomster skulle staten inte behöva låna så mycket. Moderaterna prioriterar att låna till skattesänkningar. Det går före allt annat. Vi gör en annan prioritering. Investeringar för fler jobb, en bättre skola och kvalité i välfärden är viktigare än fortsatta ofinansierade skattesänkningar.

Regeringen lägger 10 gånger så mycket pengar på att låna till skattesänkningar som på att investera i jobb. Regeringen lägger 20 gånger så mycket på att låna till skattesänkningar som på att investera i en bättre skola. Och regeringen lägger 100 gånger så mycket på att låna till skattesänkningar som på att investera i sjukvården. Så ser regeringens prioriteringar ut.

Det är fel prioriteringar. Därför kommer vi att väcka ett initiativ i finansutskottet för att begränsa de ofinansierade skattesänkningarna under nästa år.

Regeringens förslag innebär att hela svenska folket sätts i skuld, för att skatten ska sänkas för dem som tjänar mest. Skulden måste betalas tillbaka med ränta. Det är en oansvarig politik.

I Anders Borgs budgetpropositionen står det tydligt att höjd skiktgräns, (dvs att färre ska betala statlig skatt) inte ger några jobb alls. Det är märkligt att prioritera ett så ineffektivt förslag.

Det vill vi ändra på och tänker fortsätta lägga förslag för fler jobb. bättre skola och kvalité i välfärden

Det var fantastiskt att höra Jan Eliasson när han utnämnde detta århundrade till kvinnornas århundrade. Han såg kvinnor på bred front i många länder ta för sig mer och mer. Fler kvinnor än män skaffar sig högre utbildning, kvinnor starar företag och fler kvinnor tar plats i beslutande församlingar.

Det är bra att FNs högsta ledning är så tydlig, eftersom det är långt kvar innan världen blir jämställd. Handen på hjärtat är vi många som även ser backlash på flera områden. Den syns i Sverige, vi har färre kvinnor nu i Riksdagen än för 5 år sedan, kvinnor tjänar sämre än män, mäns våld mot kvinnor fortsätter.

Backlashen syns också i resten av välden när FNs milleniemål inte uppfylls är det kvinnorna som drabbas hårdast. Fattigdom, dålig skolgång, brist på vatten, sexuella övergrepp och svält måste bekämpas.
I mitt tal på IPUs FN-konferens tog jag upp de frågorna. Dessutom framhöll jag vikten att även stoppa prostitution.

Människohandel och prostitution är två sidor av samma mynt. Någon frivillig prostitution existerar inte. Att kalla prostitution för sexarbete är att gå hallickarnas och bordellägarnas ärenden på kvinnornas bekostnad. Det är inte att ta ansvar för kvinnors mänskliga rättigheter.

Det finns alltid orsaker bakom som gör att kvinnor tvingas in i prostitution, exempelvis fattigdom, arbetslöshet och drogberoende. Den enda som har ett val i frågan är personen som köper en annan människas kropp. Köparen har inte bara ett val utan också makt. Männens självpåtagna rätt att utnyttja en annan människas kropp bara för att hen är fattig är helt oacceptabel.

Sedan millenniemålen antogs i början av 1990-talet har världen visserligen blivit bättre. Andelen människor som lever i extrem fattigdom har halverats och fler barn än någonsin går i skolan. Men samtidigt släpar vissa mål efter. Kvinnors rättigheter, matsäkerhet, reproduktiv hälsa och miljömässig hållbarhet måste få mer fokus och resurser i den nya agendan.

Idag var frågorna : Vad kan vi parlamentariker göra för att bidra till en bättre värld?, Vad kan vi göra tillsammans inom IPU och FN och vad kan vi göra i våra respektive parlament?

I post 2015 ska länder arbeta efter det man kallar ”de tre dimensionerna av utveckling”, att de ska anpassas efter varje lands egna förutsättningar och att alla medlemsstater ska arbeta enligt ett gemensamt ramverk. Alla länder ska få komma till tals och ha en delaktig roll i sin egen utveckling. 

Det blev intressanta diskussioner efter det att Gunilla Carlsson, Jan Eliasson med flera gjort sina inlägg. En av de mest gripande talen gjordes av Pakistansk representant Atizaz Ahsan. Han beskrev hur de jobbar med investeringar och möjligheter till flickor och pojkars skolgång, men att de hindras av krafter som inte respekterar demokratin. Bakåtsträvande Talibaner som vill hindra flickor att gå i skolan, som till och med tar till våld och drar sig inte för att mörda flickor som Malala Yousafzai som vill gå till skolan. Men att Pakistans folkvalda ledning jobbar vidare och fler flickor går i skolan nu än när Talibanerna sköt Malala. 

Många inlägg i dagens debatt handlade om "trust". Folkets företrädare ska föra en politik som är accepterad och trovärdig hos medborgarna annars blir det väldigt svårt att förändra något. Om folket inte litar på sina ledare, tar de saken i egna händer och ser hellre om sitt eget hus än bidrar till den gemensamma samhällsutvecklingen.