Monica Greens blogg

 

Gårdagens tågkaos med stillastående tåg är tyvärr inget undantag. Det har gått så långt att många tvivlar på att tåget kommer fram och väljer andra lösningar.

De senaste årens tågkaos har skapat stora problem både för arbetspendlare och industrins godstrafik. Det främsta problemet är den bristande kapaciteten på järnvägen – det är helt enkelt för trångt på spåren. Men stora problem har även skapats av underhållet av järnvägen inte fungerat som det ska. Det beror både att resurserna till underhållet varit undermåliga men även att underhållet varit uppsplittrat på flera olika privata entreprenörer vilket lett till sämre styrning och samordning. 

 

Idag debatterar Riksdagen om hur järnvägsunderhållet ska fungera bättre. Inför debatten har fler borgerliga företrädande varit ute och viftat med ”socialist spöken”. De försöker skrämmas med att vi vill återta järnvägsunderhållet till staten och det skulle vara fruktansvärt förfärligt enligt de borgerliga.

 

Jag tror inte deras skrämsel propaganda går hem hos folk eftersom alla är så trötta på att tågen står stilla. Alla jag prata med vill ha ordning och reda även på järnvägsunderhållet. Det är de vi ska rösta för i Riksdagen i dag med vårt förslag om en bättre samordning av det Svenska järnvägsunderhållet


AB

Ett riktigt arbetareparti ser till så att det finns bra arbetsvillkor och möjlighet för anställda att uttrycka sin mening och ta till strejk om inget annat hjälper.

När företags ekonomiska intresse är att konkurrera med låga löner får inte strejkrätten tas bort. Det är ett direkt ingrepp i grundläggande fackliga rättigheter, såsom förenings- och den fria förhandlingsrätten, där strejkrätten är en viktig del.

Om mer än en tredjedel av parlamenten säger att ett EU-förslag strider mot närhetsprincipen dvs Subsidiaritetsprövning ska kommissionen ompröva det.  Nu har Nationella parlament runt om i Europa gett EU-kommissionen bakläxa om förslaget om EU-reglering av strejkrätt.

Det har inte hänt tidigare att ett förslag fått så många proteströster.  Förslaget strider mot den svenska kollektivavtalsmodellen och därmed också mot den Svenska modellen.

Det är självklart att människor ska kunna röra sig fritt och arbeta vart man vill i Europa men ska givetvis ha samma arbetsvillkor som sina inhemska kollegor..

Den signalen har nu kommissionen fått på ett mycket tydligt sätt och det måste fram ett omarbetat förslag med nödvändiga förändringar i EU-lagstiftningen för att vi ska slippa framtida Laval-fall.


DN Tord Oscarsson DA

På onsdag har vi cykeldebatt i Riksdagen och det gäller att veta vad man pratar om. Idag har jag cyklat 12 mil i Skaraborg. Bland annat cyklade jag delar av de nya cykellederna mellan Mariestad och Lidköping som invigdes förra veckan. Lederna är en av de många satsningar som görs inom Kinnekulle Biosfärsområde. Sträckan från Hällekis till Kjällby var en doftupplevelse utan motstycke. Först alla gullvivor i Hällekis, sedan Ramslöken vid Munkängarna och så syrener i full blom i Blomberg. Efter en sådan fullträff är det lätt att hålla med Carl von Linné i "denna plats är den ljuvligaste på jorden" :) Läs mer på http://www.vanerkulle.org/

Före avregleringen låg Apoteket i topp på Svenskt Kvalitetsindex. En välskött verksamhet som borgarna ville slå sönder. Den borgerliga regeringen hävdade att en avreglering skulle bidra till: sänkta priser, fler apotek och bättre service.

 

Men vad blev det? Fler ställen att köpa plåster och hudsalva på i städerna, ja.

 

Men hur blev det med tillgången till medicin?

 

Läkemedelsförsörjningen i landet ska vara kostnadseffektiv och säker. Sverige hade ett sådant system. Apoteket AB skulle täcka hela landet och ansvarade för en effektiv distribution

 

Men 2009 sålde regeringen 600 av de 900 apotek som Apoteket AB hade.

 

De som köpte apotek fick inte lägga ner de första tre åren. Vilken aktör som helst kan också öppna helt nya apotek.

 

Nu visar en statlig rapport att det finns cirka 50 apotek, främst på landsbygden, som är olönsamma. Kronans droghandel är ett av de bolag som har flera apotek i glesbygden och de medger att 33 apotek på mindre orter riskerar att läggas ner nästa år på grund av dålig lönsamhet. Apoteket i Karlsborg finns bland dessa.

 

Konsumentverket redovisade sommaren 2011 att svenska konsumenter ger apoteken sämre betyg än de gjorde före avregleringen. År 2008 gav 95 procent av de tillfrågade apoteksmarknaden ett gott betyg, medan siffran 2011 sjunkit till 77 procent.

 

Fler uppger nu att de får vänta på sina receptbelagda mediciner när apoteken inte har dem på lager och det är fler som tycker att personalen på apoteken inte kan ge råd om de receptbelagda medicinerna.

 

Priserna har inte sjunkit, tillgängligheten har inte förbättrats utanför städerna och kostnaderna för samhället har inte minskat.

 

Att privatisera för privatiserandets skull med ideologiska skygglappar hjälper inte.

Peter J Kranzt arena
Skaraborgsbygden

Idag fick jag besked att Statsministern inte ska svara på min Interpellation om den Svenska modellen och Välfärdsligan. Han har lämnat över den till arbetsmarknadsministern, datumet för debatten har jag ännu inte fått veta.

Vad arbetsmarknadsministern har med ersättning från försäkringskassan vet jag inte men regeringen är kollektivt ansvarig för besluten.

 

Men idag var det statsministerns frågestund i Riksdagen så jag passade på att ställa ungefär samma fråga då som i den IP som han inte vill svara på.

 

Idag blev han tvungen han svara och givetvis gick det ut på att han inte ville ge ”bidrag  till de som inte jobbar”, som han så föraktfullt kallar de som är sjuka eller arbetslösa.

 

Dessutom var det värt att notera att han, som brukar gilla att hänvisa till andra länder, inte als ville vara med i mätningen om ekonomisk trygghet för sjuka och arbetslösa. Han påstod att han istället jobbade för att se till så att människor kom i arbete i stället.

Men varför är det då så enorm hög ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet?

Moberg

Idag beslutar Riksdagen om att införa stimulansbidrag för barnomsorg på kvällar och nätter.

I en allt mer flexibel arbetsmarknad krävs det möjlighet till barnomsorg även på obekväm arbetstid. Att inte ha tillgång till barnomsorg är ett hinder för tillväxten och en tröskel för att kunna ta de jobb som erbjuds. På område efter område kräver arbetsgivare en större flexibilitet. Att jobba kvällar och nätter krävs både på många service yrken men också inom industrin. Att känna trygghet för sina barn underlättar att arbetet utförs på ett bra sätt eller är kanske till och med en förutsättning.

Den borgerliga regeringen är emot beslutet. Regeringen vill först göra en stor analys av behovet över hela landet. Vi ser det som en självklarhet att våra kommuner har en kunskap om behovet i varje kommun och då behövs ingen nationell kartläggning. Behovet ser olika ut i olika kommuner och utifrån detta kommer man att hitta olika lösningar. Ett stimulansbidrag ger möjlighet till snabba lösningar på ett problem som är akut på många håll.

 

 

Jag hade tänkt klaga lite på LO i mitt blogginlägg eftersom jag är förvånad över att valberedningen inte har presenterat bättre än en man som ordförande, en man som vice ordförande, en kvinna som andre vice ordförande och en man som avtalssekreterare.

Dvs 3-1 i ledningen.

 

Men så googlade jag in på Svensk Näringslivs hemsida för att ha något att förhålla mig till.

Det var inte utan att jag baxnade när jag såg den jätte långa listan på män, män, män och åter män i styrelsen

Av de 5 i ledningen dvs 1 ordförande, 3 vice och en VD, finns det en kvinna.

Svenskt Näringsliv har 64 ordinarie ledamöter i sin jättestora styrelse varav 46 är män.

 

Med andra ord väldigt gubbigt, kanske till och med mossigt.

 

Många brukar hävda att kvinnor åtminstone väljs som ersättare i styrelser och beslutande församlingar men inte ens det gäller hos Svenskt Näringsliv.

Det finns bara en enda kvinna bland de 22 ersättarna i styrelsen, enligt hemsidan.

 

Denna högts ovetenskapliga undersökning visar med all tydlighet att Näringslivet är gubbigt, mycket gubbigt.

Det förtar inte min besvikelse över att LO inte klarar av att ha en jämställdledning med allt vad det innebär i kunskap, kompetens och kvalité

 

Men att Svensk Näringsliv så fullkomligt missat att Sverige strävar efter jämställdhet är under all kritik. Skärpning!

AB DN 2 SVD
Göran

 

År 2005 var den svenska a-kassan näst högst i världen. Fem år senare är Sveriges a-kassa under genomsnittet av OECD-länderna jämfördes. Allt för många slår i taket och bara 12% av de arbetslösa får a-kassa med 80% av den tidigare lönen. Ersättningsnivån i sjukförsäkringen har sänkts med ca fem procentenheter och maxtiden för ersättningen är kortare. På så sätt har Sverige rasar i Välfärdsligan.

 

Den borgerliga regeringen har satt en ära dessa så kallade incitament, eftersom det ingår i den ifrågasatta arbetslinjen att göra större skillnader. Något motsägelsefullt brukar regering också hävda ett det står upp för den Svenska modellen. Men den svenska modellen bygger på att majoriteten av befolkningen har får någonting för sina skattepengar, för att på så sätt ställa upp för andra.

 

Många tappar tilltron till gemensamma lösningar eftersom de inte har ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och sjukdom.  Det finns inget fullgott inkomstbortfallsskydd av de allmänna försäkringarna och tilläggsförsäkringarna blir vanligare och vanligare. I en partiledardebatt nyligen hävdade statsministern att tilläggsförsäkringar är bra. Men det gröper ur förutsättningarna för att alla ska ställa upp för gemensamma lösningar.

 

Alltså Sverige tappar i välståndsligan, regeringen förstör den Svenska modellen och människor känner sig otryggare vilket i sig leder till att köpkraften stannar av och vi går in i en negativ spiral.

Borgeliga företrädare hävdar med en dåres envishet att jobbskatteavdraget har lett till fler jobb. Dessutom försöker de hävda att statsministern inte alls skyller ifrån sig genom sitt påstående att etniska svenskar har jobb men inte de andra...

Vi socialdemokrater förlorade 2006 på att de borgeliga företrädarna lät trovärdigare med sin jobbpolitik. Med facit i hand ser vi att de misslyckats

Vi socialdemokrater vill istället investera i det som bygger Sverige starkt och konkurrenskraftigt – utbildning, innovationer och infrastruktur. Vi vill också se en rad insatser riktade mot ungdomar. I vår vårbudget föreslår vi satsningar på traineeplatser, utbildningsvikariat samt ett utbildningskontrakt som ger alla unga möjlighet att läsa in sin gymnasieexamen. Utbildning är den enskilt viktigaste insatsen för att kunna möta de ökade kunskapskraven på arbetsmarknaden, men det behövs även andra åtgärder för att sänka trösklarna in till arbetsmarknaden.

　

Politiken måste läggas om så att den bidrar till ett hållbart arbetsliv där varje människas förmåga tas tillvara. Vi vill inte ha en politik som sliter ut människor i förtid eller lämnar hundratusentals i långvarig arbetslöshet.

Sverige behöver en ny politik som leder till fler jobb. Sverige behöver en socialdemokratisk arbetslinje där fler arbetar och har heltidsanställningar. Det behövs också snabbare integration av nya svenskar, jobb för ungdomar och insatser för att fler ska kunna stanna längre på arbetsmarknaden.

Genom att undanta både utrikes födda, ungdomar och äldre trollar Reinfeldt fram en arbetslöshetssiffra som är betydligt bekvämare för honom än sanningen. Moderaterna saknar uppenbarligen modet att erkänna att regeringen har misslyckats med jobben. Men om man inte vågar se verkligheten som den är kommer regeringen heller inte att förstå vad som behöver göras för att minska arbetslösheten.

Arbetslösheten i relation till folkmängden, så som den mäts av Statistiska Centralbyrån, var när Reinfeldt tillträdde 6,6 procent (oktober 2006). Vi den senaste mätningen (mars 2012) hade arbetslösheten stigit till 7,4 procent.

 

När OECD visade att klyftorna i hela Skandinavien ökar hävdade regeringen att detta inte gäller i Sverige. När Sveriges Radio frågade regeringen om hur detta hänger ihop fick man svaret att klyftorna inte ökar, om man undantar den tiondel av befolkningen som har lägst inkomst och den tiondel som har högst inkomst.

 

Samma logik tillämpade Fredrik Reinfeldt när han valde att förminska frågan om arbetslösheten med det anmärkningsvärda citatet: 

 

”Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med massarbetslöshet. Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet.”

Detta trixande i hop med alla dessa påståenden om att det går bra för Sveriges ekonomi är tröttsamt. Särskilt för de mest utsatta som har fått betala priset för att skattesänkarracet ska gå ihop.  

 

När statsministern sätter grupp mot grupp, delar upp människor och ställer dem mot varandra ökar han på klyftorna. Hans uttalande om ”etniska Svenskar mitt i livet” var både olyckligt och dumt. Naturligtvis ska han ta ansvar för alla på arbetsmarknaden och riktade åtgärder är inte bara bra, utan en förutsättnings för att få ned den massarbetslöshet vi har i Sverige idag.

 

Men för det första det här med ”etniska”

Vad menar han med det? Begreppet "etniska svenskar" används inte i statistik eller i officiella sammanhang. Vi har hög massarbetslöshet bland unga, dessutom har långtidsarbetslösheten har bitit sig fast och det gäller oavsett vilket land man kommer i från. De jobbpolitiska åtgärderna som regeringen använt sig av har dömts ut som dyra och ineffektiva.

Det är dessa problem som Statsministern borde fokusera på inte på kontrastera svenskar mot invandrare.

 

För det andra ”mitt i livet”

 Är han an är ute efter någon slags norm? Menar han då vita män i 45-årsåldern? För vi vet ju att många kvinnor drabbats av deltidsarbetslöshet, vikariat, timanställningar och andra osäkra jobb. Vi vet att det saknas förskolor och fritidshemsplaster med moderna öppettider som hindrar föräldrar att ta de jobb som erbjuds.

 

Det hela handlar om att moderatstyrda regeringen har misslyckats med sin jobbpolitik. Dessutom ökar klyftorna mellan rik och fattig, mellan frisk och sjuk, mellan stad och land, mellan män och kvinnor. Hans uttalande ökar bara på vi och dom begreppet.

Peter Andersson Helena Eriksson Martin Moberg Peter Högberg
politiekerbloggen

Nu när jag befinner mig i vackra Batumi i Georgien vid Svarta havet kan jag passa på att berätta lite om det. Batumi har drygt 120 000 invånare och växer så det knakar.

I går när vi lyssnade på Georgiens president Micheil Saakasjvili berättade han att i stort sett allt i Batumi blev bombat i kriget med Ryssland 2008.

Nu pågår en enorm återuppbyggnad av staden. Det byggs så mycket att jag blir ganska nyfiken på hur de har råd att göra alla dessa satsningar. Var kommer pengarna i från?

Han berättade också att det inte finns någon brottslighet och det lät ju bra.

 

I Georgien bor 4, 5 miljoner invånare de styrs av det borgerliga partiet ”Enade Nationella Rörelsen”. Ekonomin har hämtat sig efter kriget med ryssland och de lever mest på turism, citroner, mandariner, druvor, vin och gruvdrift.

 

Georgien har ett stort budgetunderskott, inflation på 6% och arbetslöshet på 15-16% ändå berättade presidenten för oss att Georgien har lysande framtidsutsikter. Jag hoppas att han har rätt men känner mig lite tveksam till den snabba takten i investeringar.

 

Georgiens utbildningsnivå är högt, men hela skolsystemet råkade i ekonomiska svårigheter i samband med sovjets sammanbrott och självständigheten. Regeringen uppmuntrar nu privatskolor i alla nivåer.

 

För att inte denna reflektion ska uppfattas allt för dyster så avslutar jag med att säga att här finns ingen censur, folket är optimistiska, gästvänliga och lagar god mat. Georgien är enormt vackert med berg och grönska. Jag har badat Svarta Havet och sett en delfin simma.

 

Visst klarade sig Stefan Löfven bra i  lördagsintervjun. Trots att den duktige Tomas Ramberg vände och vred på frågorna så svarade Löfven lugnt och sakligt. Han hymlande inte med att det är skillnad på at vara IF Metallordförande och partiordförande.

 

Men det var några frågor som Stefan Löfven aldrig fick chans att svara på. Det var bland annat ungdomsarbetslösheten. Vi satsar på riktade åtgärder på de arbetslösa istället för att slösa bort pengarna som regeringen gör.

 

Här hängde Ramberg upp sig på vem som ska betala. Då räknar han inte med reformer som kan sättas in i stället för meningslösa sänkningar av arbetsgivaravgifter som inte gett fler jobb. Jag har noterat att flera borgerliga företrädare och media nu försöker hävda att S inte har något svar på frågorna om ungdomsarbetslösheten. Men det har vi.

Som exempel kan jag nämna 5 socialdemokratiska förslag:

 

1. Utbildningskontrakt för att se till att alla unga får gymnasiekompetens

 

2 Utbildningsvikariat för att underlätta generationsväxlingen

 

3. Traineeplatser för unga upp till 25 år i både offentlig och privat verksamhet

Vi vill också införa särskilda traineeplatser för unga akademiker under 29 år.

 

4. Snabbare insatser, åtgärder och bättre matchning

 

5. Möjlighet till sommarjobb för alla ungdomar i åldrarna 16-19 år i hela landet

 

 

Peter Andersson Tord Andersson Martin Moberg socialdemokraterna

AB Expr DN SvD

 

Först och främst vill jag gratulera både Kålle och Tobias till att vara valberedningens förslag till ordförande och viceordförande i LO. På så sätt blir både industrin och välfärdssektorn representerade och det är viktigt att driva på för bra avtal, mindre stress på jobbet och lika villkor för de anställa.

 

Men jag måste ändå ställa frågan om var kvinnorna är. Visst, vi har haft en kvinnlig LO- ordförande nu, en duktig sådan (trots hetsjakten på henne). Så det behöver inte vara en kvinna denna gång.

 

Men när Stefan Löven utsågs till ordförande för socialdemokratiska partiet, tyckte jag att det blev män, män, män i ledningen och företrädare.

Som tur var ändades det när nya gruppledare och talespersoner utsågs någon månad senare.

 

Den här gången gäller det LO och jag förutsätter att valberedningen föreslår och kongressen ser till att det blir en jämställd ledning. LO-kvinnorna behöver förebilder och Sverige behöver jämställda ledningar i både fack och företag.

 

DN Joakim Martin SvD Expr AB KA

Just nu befinner jag mig i Batumi på ekonomisk konferens anordnad av OSSE - Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Alla europeiska stater, liksom USA, Kanada och länderna i Centralasien är medlemmar och deltar på lika villkor. I OSSE samarbetar vi med fokus på konfliktförebyggande, krishantering och demokratiutveckling i fält.

Nu ska vi i tre dagar diskutera hur en hållbar ekonomisk utveckling ska se ut. Det ser ju ganska dystert ut på många håll.

Vi ska ha olika föredragshållare om bland annat god ekonomisk förvaltning, att stimulera hållbar ekonomisk utveckling och stärka det regionala samarbetet.

Dessutom ska vi diskutera transparent, företagande och investeringar, kampen mot korruption, transportinfrastruktur och transport dialog m.m.

Det tredje temat blir Fred och förtroendebyggnaden genom ekonomiska samarbetet och miljösamarbetet. Hur OSSE ska jobba med att stärka säkerhet, hållbar utveckling, fred och omvandla risker till samarbete

Konferensen startades av Georgiens president Micheil Saakasjvili, och måste erkänna att han var mycket karismatisk och en duktig talare med flytande engelska som var lätt att lyssna på.

Han beskrev utvecklingen av landet de senaste 5 åren.

 

Jag skriver mer om Georgien i mitt nästa blogginlägg

Post- och telestyrelsens generaldirektör Göran Marby undrar om han får skratta som statstjänsteman. Frågan ställer han i en intern PTS blogg.  Givetvis får han skratta som generaldirektör och att ha roligt på jobbet är otroligt viktigt. Men att skratta åt IT-aktörer är inte lämpligt.

 

Som GD är det inte klädsamt att skratta åt åsikter från marknadesaktörer. Det ligger i rollen som generaldirektör att lyssna in, göra avvägningar och fatta beslut. Att förlöjliga marknadens aktörer underminerar GDs trovärdighet och försämrar förutsättningarna för samarbete i framtiden, det är inte seriöst.

 

Dessutom borde GD Göran Marby känna till, att sådant agerande kan få konsekvenser på börsen, att inte ta oron om den reulatoriska osäkerheten på allvar är inte skrattretande det är till och med dumt

 

 

Om Sverige ska fortsätta vara en ledande IT-nation och uppnå de uppsatta Bredbandsmålen samt behålla investeringarna i IT-infrastruktur så är det helt nödvändigt att den regulatoriska osäkerheten på telekommarknaden minimeras.

 

Då måste vi också ha en myndighet som är trovärdig, seriös och opartisk. Att skriva nedlåtande på, må så vara, en intern blogg, undergräver PTS trovärdighet



SVD DN

 

 

Att Löfven är bra visste jag men att han skulle vara så lysande i sin första partiledardebatt, vågade jag inte tro på. Han var trovärdig mycket tack för sin bakgrund inom industrin.

 

Han beskrev vikten av ordning och reda i ekonomin. Att vi hade ett stort överskott i budgeten 2006 som den borgerliga regeringen fick ärva.

Starka offentliga finanser är oerhört viktigt för jobben men det räcker inte. Det behövs också en politik för nya och växande företag. Löfven visade stor trovärdighet när han talade om näringspolitik för ökad sysselsättning.

 

Han vill ha i dialog med näringslivet, akademin och de fackliga organisationerna utveckla en samverkansmodell tar sin utgångspunkt i centrala framtidsutmaningar för vårt samhälle. Det innovationsråd som Löfven ska tillsätta efter valet kallade Reinfeldt föraktfullt för fikastunder.

 

Ett problem som ofta återkommer i samtal med småföretagare är bristen på riskvilligt kapital. Vi vill skapa en statlig riskkapitalfond med ett särskilt fokus på investeringar i innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag. Vi vill stärka de ekonomiska incitamenten för investeringar i externt tillväxtkapital i onoterade bolag.

 

Sverige behöver mer investeringar i forskning och utveckling (FoU). Vi föreslår att företag under ett uppbyggnadsskede även får göra avdrag för FoU-utgifter mot arbetsgivaravgiften. Den offentliga upphandlingen borde kunna nyttjas på ett mycket bättre sätt som ett verktyg för att driva på förnyelsen av svensk ekonomi.

 

Sverige behöver en politik för fler jobb och växande företag. Regeringen är trött och saknar idéer om hur Sverige ska utvecklas.

AB Expr DN SVD

 

Nu när vi ser hur resultaten blir sämre och skillnaderna ökar i skolan borde alla (inklusive Björklund)  inse att vi är på väg åt fel håll. Under lång tid haft som mål, och varit stolta över, att ha en skola som inte gör skillnad på eleverna utifrån vilka deras föräldrar är, ett utbildningsväsende som möjliggjort klassresor och ökat den sociala mobiliteten i vårt samhälle.

 

I dag ser vi att den utvecklingen är bruten till förmån för en skola som snarare cementerar än bryter sociala mönster. Det är oacceptabelt.

 

Dags att vakna upp och jobba för att utjämna skillnaderna och öka kunskapsnivån i samtliga skolor istället för tvärtom

 

Hur gör vi det? Jag är övertygad om att vi måste hålla ihop skolan och inte sortera upp elever efter hur studievana hemmen är.  En sammanhållen skola utan sortering och stängda dörrar är grunden för att skapa en jämlik skola där alla elever når målen. Men på punkt efter punkt förändrar regeringen skolsystemet i motsatt riktning.

Skollagen borde ändras så att kommunerna tvingas fördela resurser till skolan efter elevernas behov.Om det i klassen saknas elever som motiveras av sin familj att satsa hårt på studierna så kommer det att påverka studieklimatet i klassen till det sämre. Därför behövs insatser för att skapa blandade skolor och elevgrupper.

 

Dessutom borde de bästa lärarna jobba på skolor med störst utmaning, det borde vara en merit att kunna vända resultaten i en skola och lyfta alla elever, inte bara några. Att ha höga förväntningar på elever höjer resultaten för dem

Men det finns mycket mer att göra. Så som att satsa på förskolan och fritidshemmen. Se till så att det finns möjlighet till läxhjälp m.m.

AB SVD Ekot expr
svd 2 Parkstugan Peter Andersson

I mitt förra blogginlägg beskrev jag vårmotionen utifrån vad i redan sagt i går på första maj. Nu när den är offentlig kan jag berätta mer om den

I motionen sätter vi naturligtvis jobben i centrum. Människa är förmågan till egen försörjning nyckeln till att känna sig fri och kunna göra egna livsval. Jobb ger frihet, arbetslöshet ger ofrihet och inlåsning.

 

Regeringens politik har nu prövats i sex år, i både hög- och lågkonjunktur, och det är uppenbart att den inte leder till fler jobb.

 

Sverige ska ta tillvara alla invånare, gammal som ung, man som kvinna, statsbor och lantisar. Alla kan dra sitt strå till samhället om vi ska klara att vara världens mest attraktiva länder för kunskapsintensiva företag

 

För att dra nytta av allt det positiva som globaliseringen innebär så krävs politisk handling. Svenska företag ska konkurrera med kunskap. I den stenhårda internationella konkurrensen kan Sverige inte hävda sig med låga löner, lägre kompetens och gårdagens teknik. Vi måste ständigt förbättra oss, stärka våra kunskaper och ligga längst fram i utvecklingen av nya affärsidéer, produkter och tjänster.

Vår målsättning är att Sverige ska vara ett av världens mest attraktiva länder för kunskapsintensiva företag. Därför investerar vi i utbildning för alla, inte bara många, utan för alla.

Ingen ska lämnas kvar på perrongen när vi tar det miljövänliga tåget mot framtiden


AB Expr Svd DN
Oscarsson Moberg Högberg Ericsson Högberg 2

 

”Kunskap och arbete bygger Sverige!”

I går på 1 maj presenterade vi vår jobbpolitik som vilar på tre fundament. De är ordning och reda i de offentliga finanserna, en aktiv närings- och innovationspolitik som ökar efterfrågan på arbetskraft, och en möjlighet för alla att skaffa sig kompetensen för att ta jobben som växer fram.

 

Vårt mål är att utveckla Sverige, stärka vår konkurrenskraft och ge alla möjligheten att skaffa sig den kompetens som behövs för att ta del i det moderna arbetslivet.

Idag går vi vidare med att presentera vårbudgetmotionen. Den bygger också på förutsättningarna för jobb och tillväxt i hela landet. Det handlar om gröna, miljövänliga satsningar, om ungdomskontrakt, om jobb och omskolning,

Istället för att slösa miljarder på misslyckade subventioner, investerar vi dem i kunskap och det som gör oss starka på sikt. Då handlar det både om ett gott företagsklimat, innovationer, IT-infrastruktur och annan infrastruktur och möjligheter för det livslånga lärandet.

Det innebär att vi behöver satsa på samverkan, och investera i både grundforskning och avancerad forskning och utveckling. Vi ska öka tillgängligheten på de resurser företag behöver för att växa, både i form av kompetens och kapital, och få fler av våra idéer ut i världen genom exportstöd och marknadsföring.

 Idag minskar jobben, samtidigt som utsläppen ökar. Vi måste se till så att det blir tvärtom, så att jobben ökar men utsläppen minskar. Det och mycket mer handlar vårmotionen om