Monica Greens blogg

Äntligen - Almedalen kan diskuteras

Almedalsveckan är en otroligt spännande plats med en enormt utbud för förtroendevalda, näringsliv, civilsamhället, fackförbund, föreningar, allmänhet och media. Jag har åkt dit varje år i 25 år. Veckan är unik i ett internationellt perspektiv eftersom tusentals människor från alla delar av av Sverige kan träffas i demokratiska, öppna och säkra samtal. Så kommer det förbli under en mycket lång tid framöver.

Men tyvärr har den överhettade bostadsmarknaden under denna vecka medfört stora problem.
I flera år har dessa sanslöst dyra hotell och hyreskostnaderna varit en snackis.
Att hyra ett litet hus med 4 sängar på en vecka för hutlösa 100 000kr har varit vanligt men inte okey. Visserligen suckar många över de dyra hotellpriserna ändå har inget hänt, priserna har bara fortast stiga.

Flera av oss har sovit på luftmadrass i en liten stuga på golvet för att sedan cykla till Visby 3-5 km innan frukost för att delta i seminarier.
Att till råga på det bli utsatt i lokalmedia för att det kostar skattebetalarna för mycket, kan kännas en aning övermaga. Därför tycker jag att statsministerns besked är befriande. Det går att säga nej utan att bli betraktad som märklig.

Det privata näringslivet anordnar spännande intressanta seminarier i Almedalen. De bjuder in oss politiker för att legitimera sin egen dyra närvaro. Men bostadsbrist, hotellbrist, cykelbrist, överhettad marknad under denna uppskattade vecka har sitt pris.

När det gäller Almedalen i år åker jag gärna dit för att lyssna på Magdalena Andersson.
Jag har förfrågningar om deltagande och jag har lösa trådar på hur mitt boende kommer att se ut.

Men jag välkomnar Stefan Löfvens besked. Jag hoppas att det innebär en något lugnare bostadshybris under Almedalsveckan.

Viktigt med statsministerbesök i Skaraborg
Det är både bra, kul och viktigt att statsminister Stefan Löfven reser runt i Sverige. Statsministerns besök görs till stor del fokusera på mindre orter som vanligtvis inte hamnar i politikens eller mediernas fokus, men även andra orter hinner han med. Jag har noterat att vissa moderater försöker påskina att Löven "bara" ska besöka utsatta orter men det är inte sant.
Vad som är sant dock är att statsministern är angelägen om att fokusera på trygghet och framtidstro. En annan sak som viss media och politiska motståndare påstått inför resan var att det endast skulle interna kaffemöten. Även där har belackarna fel. Det märkes inte minst på köpcentrat Commerce i Skövde där det var knökfullt med folk i publiken som ville lyssna, ställa frågor och ta selfies.

Jag tycker det är utmärkt att han skippar Stockolmsperpektivet för att lyssna på folk ute i landet, det kanske inte är så svårt eftersom Stefan Löfven har växt upp i Härnösand.
Alla ska känna sig delaktiga i samhällsbygget, oavsett om du bor i en storstad eller på landsbygden, bruksort eller förort. Ingen ska behöva oroa sig över välfärden, skolan eller etableringen och folk ska kunna driva företag i hela Sverige.
I Skaraborg besökte han bland annat bruksorten Tidaholm och besökte Marbodal. Han träffade näringslivsföreträdare och fackligt aktiva m.fl för att diskutera möjligheten att driva företag på mindre orter, vilket blev mycket uppskattat.


På Fazer i Lidköping presenterades fler detaljer i livsmedelstartegin tillsammans med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och miljöminister Karolina Skog. De tre statsråden beskrev hur inhemsk livsmedelsproduktion företrädelsevis ekologisk sådan ska stärkas efter som efterfrågan är stor på sådana livsmedel. Då är det bättre att få fram ekologiska varor i Sverige än

Sedan gick Stefan, Karolina, Sven-Erik på rundvandring tillsammans med Lidköpings representanter på Fazer Kvarn och samtala med medarbetare, ledning och fackliga företrädare.



På Commerce i Skövde var det som sagt var fullt med folk och Stefan Löfven talade om vikten av trygghet i en orolig tid, om arbete, fler poliser, en värdig sjukförsäkring, investeringar i infrastruktur och bostäder, utbildning lön att leva på för att kunna handla i tex affärerna i Commerce osv.
En mycket lyckad dag i Skaraborg, det förmedlade Löfven till oss innan han på kvällen skulle dra vidare på sin resa genom Sverige. Nästa anhalt är Jämtland.

Idag, den 4 februari, är det världscancerdagen. Det är en dag då tankarna går till dem som är drabbade och deras familjer. Jag tänker givetvis på Julia Fridell och hennes familj efter allt de gått igenom det senaste året.

Men det är också en dag att påminna om allt som kan och måste göras för att bekämpa sjukdomen och förbättra vården.
Cancer är en av våra största folksjukdomar. När man har fått vad som kanske är livets jobbigaste besked, är det viktigt att den vård som behövs snabbt kommer till.

Även om svensk sjukvård i grunden är bra, finns det mycket kvar att göra. Inte minst vad gäller cancervården. Väntetiderna är för långa, och kan variera stort mellan olika delar av landet. En sådan ojämlikhet i vården är självklart inte acceptabel. Därför satsar regeringen två miljarder kronor under mandatperioden på att stärka cancervården och korta väntetiderna.

Den viktigaste delen är att införa en modell med standardiserade vårdförlopp. Modellen bygger på att sätta en tidsgräns för hur lång tid det ska ta mellan välgrundad misstanke om cancer till behandlingsstart, med tillräcklig tid för en utredning av god medicinsk kvalitet men utan onödiga väntetider. Utgångspunkten är att ingen ska behöva vänta en enda dag för länge på vård.

De standardiserade vårdförloppen ser olika ut för olika diagnoser. Under 2015 infördes fem olika standardiserade vårdförlopp, där vi nu också sett att väntetiderna blir kortare med denna arbetsform än vad de tidigare var. Detta gäller bland annat för prostatacancervården. Under 2016 har ytterligare tretton vårdförlopp införts, och tio till ska införas i år. Steg för steg omfattas allt fler cancerdiagnoser av detta arbete.

Den största delen av pengarna i satsningen går till regionen/landstingen för att förbättra cancervården. Genom att göra cancervården bättre och korta väntetiderna utvecklar vi välfärden, och med den också den svenska modellen.

Just nu pågår filmfestivalen i Göteborg och jag är påväg dit för att dela ut ANNA-priset tillsammans med Filminstitutets VD Anna Serner.
Ett stipendium på 100 000 kronor, går i år till Fanni Metelius. Priset delas ut årligen till en person ”med ett projekt med rörliga bilder som till innehåll, form organisation och med starkt konstnärlighet ger och gör en gestaltning av Kvinnokonventionens mål”.

Fanni Metelus säger att det är fantastiskt att få ett feministisk stipendium. De har i arbetet med filmen skapat möjligheten att utmana sin traditionellt förväntade roll, både i teamet, i skådespelar-ensemblen och i de bilder vi skapat, Fanni är glad att Anna-juryn ser detta och hoppas att det arbete vi gör och den film som det genererar kommer skapa både nya samtal och inspirera till nya handlingar.

Juryns motivering lyder: Anna-priset 2017 går till Fanni Metelius för filmen ”Jag vill inte bli gammal nu”, en stark berättelse och en kompromisslös skildring av sexualitet, sårbarhet och aggressivitet, samtidigt som den ifrågasätter fördomar och stereotypa könsroller. Filmen gestaltar innovativt Kvinnokonventionens grundbult i artiklarna som icke-diskriminering, rätten till sin kropp och en jämställd arbetsmarknad. Att skriva, regissera, klippa och att också spela huvudrollen i sin första långfilm visar på ett mod och en drivkraft som imponerar. Fanni Metelíus är en värdig pristagare, som vi önskar all lycka och framgång.

Anna-priset grundades 2014 av Women in Film and Television och UN Women nationell kommitté Sverige med syfte att öka kunskapen om FN:s kvinnokonvention.

Film liksom andra kulturuttryck är avgörande i demokratiska processer för samhällsförändring. Genom kulturen deltar vi i berättelsen om oss själva och formar våra föreställningar om den värld vi lever i. Det är därför det är så viktigt att lyfta de historier som utmanar patriarkatet och gör skillnad, berättar Helene Granqvist som är ordförande, WIFT.

Anna-priset ska bidra till att de historier som inte berättas idag ska bli berättade. Detta som ett led i att förverkliga FN:s kvinnokonvention om kvinnors mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

Film kan bidra till att göra innehållet i Kvinnokonventionen känd. UN Women nationell kommitté Sverige stödjer därför ANNA-priset som ett led i vårt arbete att utbilda och informera om kvinnors mänskliga rättigheter och att påverka samhällsutvecklingen.

Juryn Anna-priset
Juryns ordförande Helene Granqvist, Ylva Gustafsson och Johanna Ginstmark från WIFT, Gerda Larsson från stiftelsen Chelha, producenten Jessica MacDowall, samt Charlotta Huldt Ramberg och Aase Smedler från UN Women nk Sverige.

En livsmedelsstrategi för jobb och hållbar tillväxt
Sverige och Skaraborg har utmärkta förutsättningar att producera den mat som människor i vårt land och runt om i hela världen efterfrågar. Anledningen är att vi har lägst antibiotikaanvändning i EU, ett djurskydd i absolut världsklass och jämfört med de allra flesta andra länder en miljö- och klimatsmart produktion. Trots det har den svenska livsmedelsproduktionen konstant minskat de senaste tjugo åren. Så kan vi inte ha det, det har vi helt enkelt inte råd med.
Den 16 januari i år blev det verkliga startskottet för en stor förändring för Sverige och för den svenska livsmedelskedjan. Regeringen presenterade då en blocköverskridande överenskommelse med den borgerliga oppositionen och Vänsterpartiet om totalt fyra mål för livsmedelskedjan fram till år 2030. Partierna har tagit sitt ansvar genom samarbete och kompromissvilja och enats kring de tydliga och viktiga målen att svensk livsmedelsproduktion ska öka och konkurrenskraften ska öka i alla delar av livsmedelskedjan.
Igår den 30 januari lämnade regeringen över propositionen ”En svensk livsmedelsstrategi – för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet” till riksdagen. Med denna skapas förutsättningar för en långsiktig och hållbar politik för livsmedelskedjan. Detta är något som har saknats och efterfrågats under en lång tid av aktörer i livsmedelsbranschen. Andra länder har gått före men vi ska komma ikapp och vi ska gå förbi!
Det är mycket glädjande och ger hopp till vår livsmedelsproducenter och konsumenter.
I framtiden kommer livsmedelskedjan prioriteras av all eftersom detta är gjort med bred politisk enighet. Med en proposition säkerställs en långsiktig nationell hållbar politisk för hela livsmedelskedjan fram till 2030.
Det skapar jobb, trygghet och hållbar tillväxt i hela landet.

Idag möts trafiksäkerhetsorganisationen NTF i Riksdagen.
NTF har en lång historia i Sverige och har under 80 år bidragit starkt till det stora intresset för trafiksäkerhet i landet och till framgångar som rönt med minskat antal olyckor, dödade och skadade genom åren. NTF har i sitt arbete haft fokus på trafiksäkerhet. Ett effektivt och framgångsrikt arbete har varit möjligt tack vare organisationens paraplyroll med många medarbetare i länsförbund och medlemsorganisationer med hög kompetens och stort engagemang.

Sedan vi möttes senast har NTF syns offentligt i flera sammanhang bl.a. märkning av vinterdäck, at ta det lugnt på vägarna i helgtrafiken och om hur viktigt det är att köra utan alkohol i kroppen.

Dessutom har det varit en diskussion om vårt avslöjande om att män – framförallt yngre män mellan 18 och 25 år – är överrepresenterade i olycksstatistiken på de svenska vägarna.

Den undersökningen och flera andra visar att manliga bilförare tar fler risker, kör med mindre marginaler och löper större risk att skada sig själv och andra i trafiken - än kvinnor.

Män är helt enkelt inte lika säkra bilförare som kvinnor, har vi kommit fram till, och menar at det är körstilen som påverkar riskfaktorn. Beteendet i trafiken påverkar olycksstatistiken. Nu tar regeringen en nystart på nollvisionen dvs att ingen ska dödas eller svårt skadas i trafiken. I den omstarten vill vi att det ska bli betydligt viktigare att väga in attityder och uppmaningar att köra med gott omdöme.


Vi har identifierat körstilen som den viktigaste riskfaktorn på svenska vägar. Därför uppmanar vi alla bilister att köra som en kvinna eftersom statistiken visar att kvinnors körstil är mycket säkrare än mäns.

Under 2015 omkom 201 män och 58 kvinnor i trafiken, än har jag inte sett statistiken för 2016. Men för 2015 är det en ökning med fem procent för männen och en minskning med 27 procent för kvinnorna jämfört med 2014. Andelen män samt kvinnor av det totala antalet omkomna har under lång tid legat på cirka 75 procent män respektive 25 procent kvinnor.

Kvinnors högre säkerhetsbeteende i trafiken visar att kvinnor har mellan fem och tio procent högre bältesanvändning än män. Bland yngre män är bältesanvändningen särskilt låg. Inom gruppen 18-25-åriga män beräknas bältesanvändningen ligga cirka 15 procent under övriga åldersgrupper.

Lyssnar på Maria Person Löfgrens reportage i Sveriges Radion om sänkt straff för våld i hemmet och blir bestört. Putins Ryssland är stockkonservativt och det är en utpräglad machokulturen som styr. Kvinnor är "vana" vid misshandel. Nu ska den som slår sin hustru, eller ett barn, få lägre böter om kvinnan slås så att det "bara" blir blåmärke. Om kvinnan däremot bryter ben eller får skador som kräver vård, då förblir våldet brottsligt, enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW).
Jag tar mig för pannan och funderar förtvivlat på vart världen är på väg. Hur kan dessa fruktansvärda och förnedrade handlingar överhuvud taget graderas?

36 000 kvinnor misshandlas varje dag i Ryssland och tyvärr är det ju ingen nationell företeelse bara i Ryssland. Kvinnor över hela världen måste dagligen ta emot slag, misshandel och utsätts för våldtäkter.

Det känns som om värdegrunden alla människors lika värde och jämställdhet gungar betänkligt när så mycket backslag händer på en gång. Trump ska förhindra aborter, Putin tillåtet våld i hemmet, Turkiets president Erdoğans uttalar om att män och kvinnor inte kan ha samma positioner i samhället, eftersom det skulle strida mot naturen.

– Vi kvinnor är svaga och att respektera familjens överhuvud, mannen, är obligatoriskt. Därför blir vi kvinnor inte förödmjukade om en man slår sin hustru, det sårar oss inte. Men att såra mannen – det är otänkbart, sa parlamentsledamoten Jelena Mizulina i samband med att hon initierade förändringen av lagen om familjevåld, rapporterar Maria Persson Löfgren i Sveriges Radio.
Jag blir både både förtvivlad, arg och förbannad. Dessutom triggas jag av att jobba än hårdare på att förändra världen med mottot tillsammans gör vi skillnad.


Att följa rapporteringen från omvärlden just nu styrker övertygelsen om att det behövs mer jämställdhetspolitik och feminism, inte mindre.

Några av våra politiska motståndare försöker påstå att vår politik inte började ge effekt förrän vi lagt budgeten för 2016. De menar att eftersom M,L, C, KD, och SD fällde vår första budget i december 2014 så fick inte heller politiken något genomslag. Men eftersom vi aviserade investeringar och satsningar i välfärden fick husållen en trygghet och framtidstro. Signalerna bidrog till den goda utvecklingen och vi kunde i april 2015 lägga våra förslag med vetskapen om att de kunde gå igenom i Riksdagen.
Vi la om arbetsmarknadspolitiken från dag ett. Istället för breda och ineffektiva skattesänkningar bedriver vi en mer aktiv och riktad politik utifrån den arbetslöses förutsättningar. Sen är det klart att våra stora satsningar på välfärden självklart gjort att det har kunnat anställas mycket mer människor där.

Nu har Svensk tillväxt stabiliseras på en god nivå med en prognos på över två procent 2017. Det är en av de allra högsta i Europa. Högre än vad som förväntas i Finland, Danmark och Norge. Tillväxten är bred och drivs av ökade privata investeringar - främst i byggsektorn - och konsumtion, både privat och offentlig.

Arbetslösheten minskar. Sedan vi tillträdde har ungefär 120 000 fler människor ett jobb att gå till. Vi har den högsta sysselsättningsgraden1 Eurostat någonsin uppmätt i ett EU-land och den högsta i Sverige sen 1992.

För första gången på över sju år ligger arbetslösheten på under sju procent, efter att ha legat still på runt åtta procent sen finanskrisen.

Vi har överskott i de offentliga finanserna även 2016 vilket innebär att regeringen hittills har haft två år av överskott – av två möjliga. Statsskuldens andel av BNP sjunker.

Antalet arbetslösa är över 350 000.

Antalet lediga jobb är ungefär 100 000.

Antalet arbetade timmar ökar.2

Arbetslösheten ligger på under 7 procent,3 vilken är en minskning med ungefär 1 procentenhet

jämfört med då vi tillträdde.

Sysselsättningsgraden har ökat från under 66,5 procent när vi tillträdde till runt 67 procent i den
senaste mätningen (åldersgrupp 15-74 år). Tittar vi på åldersgruppen 20-64 år som vi har längre dataserier för får man gå tillbaka till år 1992 för att hitta en så hög sysselsättningsgrad i Sverige. För denna åldersgrupp har vi också den högsta sysselsättningsgraden i EU, faktiskt den högsta Eurostat någonsin uppmätt i ett EU-land.

Ungdomsarbetslösheten har minskat kraftigt, och ligger på sin lägsta nivå på 13 år.

Långtidsarbetslösheten, dvs de som varit arbetslösa mer än månader, är den lägsta i EU4.

Byggtakten är högre än på flera decennier. Preliminärt påbörjades 48 900 bostäder i Sverige under
de första tre kvartalen 2016. Det är 39 procent fler jämfört med samma period 2015. Inte sedan miljonprogrammets dagar har det byggts så mycket.


Det är fortfarande rekordhög tillväxt jämfört med jämförbara länder men givetvis vet vi inte om det håller i sig. Kanske stannar det av och lägger sig på en medelnivå. 2016 har vi höga investeringar framförallt i bostadssektorn och stabil privat och offentlig konsumtion. Ett högt förtroende för den ekonomiska utvecklingen bland hushåll borgar för en stark tillväxt i hushållens konsumtion 2017.

Men givetvis kan vi inte slå oss till ro. Det är mycket kvar att göra. En sak är dock säker. De stora skattesänkningarna som pågick löste inte Sveriges problem. Nu investerat vi istället. Investerar i människor så att de kan gå starka mot framtiden.

I dag har vi fått uppleva en turbulent och cirkusbetonad opposition. Först får vi veta att moderaterna kan tänka sig att fälla regeringen med hjälp av rasistiska SD. Vi fick också höra att hon meddelat övriga borgerliga partier om att hon vill att de lägger en gemensam budget till hösten. Det i sig innebär samma cirkus som vi fick se hösten 2006 när SD skulle hålla Riksdagen på halstren innan de visade sina högerkort. Men det är bara 8 dagar sedan som moderaterna hade motsatt uppfattning dvs att de inte skulle ha gemensam budget.

Men bara några timmar efter beskedet från moderatledaren fick vi veta att meddelanden hade skett via sms i går kväll och att det absolut inte var en gemensam uppfattning. Det var KD och SD som var glada över moderaternas besked menas C och L står fast vid att de inte vill ha kaos i Riksdagen igen.

Förmodligen har moderaterna ett tryck internt om att de ska närma sig SD eftersom de ser att deras väljare går dit.
Vi har en orolig omvärld och vi är i behov av stabilitet, trygghet och långsiktighet. Vi har inte tid för politisk cirkus.
Moderaterna verkar ha gett upp tanken om att vinna förtroende genom sin politik, utan talar istället om att samarbeta med SD för att försöka få statsministerposten.


De borgerliga partierna rör sig nu snabbt ifrån varandra och de har helt olika inställning till samarbete med SD som vill göra skillnad på folk och folk. Moderaterna har under en tid rört sig åt SD. Det som förvånar är att M inte har en genomtänkt parlamentarisk strategi.

Däremot kan vi konstatera att det går bra Sverige. Att det gått bättre och bättre sedan vi lämnade den borgerliga regeringen.
Arbetslösheten går ner, ekonomin är mycket stark, bra tillväxt, fler och fler lediga jobb. Det ska vi vara glada och stolta över. Stolta men inte nöjda, vi har mycket kvar och göra för en förbättrad välfärd och trygghet. Så vi får hoppas att det tar lång tid innan vi har regeringsskifte i Sverige.

Glöm inte Fadime
Den är tiden på året blir vi påminda om fruktansvärda övergrepp som kvinnor blir utsatta för inom familjer och inom hemmets väggar. Det kan kanske vara på sin plats att kommentera oron som kvinnor känner när de går ut på kvällarna. Förra veckans nyhet från BRÅ, brottsförebyggande rådet som visade oron som kvinnor känner. Mer än 30 procent av kvinnorna svarade att de känner sig otrygga när de går ut i sitt bostadsområde på kvällarna. Förra året var det 25 procent.

Det är mest unga och gamla kvinnor som känner sig otrygga. Och en del av dem känner sig så rädda att de stannar hemma istället för att gå ut. Kvinnorna är mest oroliga för att bli överfallna och för att bli utsatta för sexuella brott.
Kvinnors oro för att bli överfallna av någon de inte känner måste tas på stort allvar.
Ändå är tyvärr allt för vanligt med våld i nära relationer och så kallat hedersrelaterat brott alldeles för vanligt. Särskilt hedersamt är det förstås inte, tvärtom det är fullkomligt ohedersamt, oförsvarligt och obegripligt att någon inom släkten och familjen ska slå ihjäl en kvinna för att hon älskar någon.

Den 21 januari 2017 är det 15 år sedan Fadime Sahindal, 26 år gammal, blev brutalt hedersmördad av sin far i Uppsala. Fadime hade innan sin död framträtt i TV och hållit tal i riksdagen där hon lyfte upp frågan med hedersrelaterat våld och förtryck.

De närmaste veckorna framöver anordnas en mängd seminarier, arrangemang och minnesstunder för att hedra Fadime.
Idag besökte Carina Ohlson och jag ett av dessa arrangemang i Norra Latin. Det var Terrafem som stod som inbjudare till konferensen Fridskränkningsbrottens begränsningar vid hedersrelaterad brottslighet. På konferensen deltog jämställdhetsminister både Åsa Regner, justitieråd Mari Heidenborg och åklagare Rebecca Dison med flera.

Konferensen tog upp situationen för våldsutsatta kvinnor och deras barn samt unga våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund.

Även omständigheter att lagföra personer som begått brottshandlingar i hederns namn inom fridskränkningsparagrafen och ta del av de argument som finns för att utreda eventuella behov av att införa hedersmotiv som en särskild straffskärpningsgrund.

Dessutom fick vi ta del av de förslag som sexualbrottsutredningen har kommit fram till, diskutera betydelsen av våldtäkt som begrepp samt ta del av den nationella strategin mot mäns våld mor kvinnor.

Kontentan blir att kampen mot mäns våld mot kvinnor måste pågå ständigt i fler forum för att nå resultat.

Vi socialdemokrater tar ansvar för Skövde genom att ge våra unga de förutsättningar som behövs för att få tillräcklig kunskap. Vi ska ta makten i Skövde, så inleder arbetarekommunens ordförande Malin Wadman vår utvecklingsdag. Vi ska göra det för att kommuninnevånarna ska få en bättre välfärd, trygghet och livsglädje. Vi kommer inte få makten, vi måste ta den genom att övertyga medborgarna att vi är ett bättre alternativ än den borgerliga allians som styrt för länge av gammal vana.

Vi ska erbjuda lösningar som möjliggör att balansen mellan arbete och fritid underlättas.
Förskolan är starten på det livslånga lärandet. Vår ambition är att minska gruppstorlekarna på våra förskolor och att göra förskolläraryrket mer attraktivt.
Dagens grundskola ska forma morgondagens vuxna och kräver kvalitet och flexibilitet. Varje barn ska ges möjligheter att växa och utvecklas som individ.
Engagerad, kunnig och välutbildad personal är den enskilt viktigaste faktorn för ett bra resultat i skolan. För att ungdomar ska ha en chans på arbetsmarknaden krävs gymnasieutbildning. Idag kan elever passera genom grundskolan utan att ha fått med sig tillräckligt med kunskaper för att kunna fortsätta utbilda sig. Oavsett psykiska eller fysiska förutsättningar ska alla ha en värdig omvårdnad, omsorg och rätt till ett aktivt liv på sina egna villkor.

Högskolan i Skövde, Gothia Science Park är viktigt för utvecklingen och tillväxten. Vi ska arbeta för att utbildningsmöjligheter svarar upp mot kraven från kunskapsintensiva företag och organisationer och för att skapa förutsättningar för ett varierat och blomstrande näringsliv.
Företagen i Skövde och Skövderegionen skapar utvecklingsmöjligheter för vår kommun. Såväl nya företag, sprungna ur Högskolan, som befintliga företag ska ges förutsättningar att växa och utvecklas. Detta sker bland annat genom att kommunen underlättar kontakterna med olika instanser ”en väg in”, men också genom att byggklara tomter och infrastruktur ska finnas på plats för företag som vill växa.
Skövde ska vara tillväxtmotorn och ett regionalt centrum i vår del av Västra Götalandsregionen. För att uppnå detta är en väl fungerande infrastruktur en avgörande faktor. En väsentlig del i denna tillväxt är ett rikt kultur- och fritidsliv.

Tågen ska gå i tid, men vi är allt för många som istället känner frustrationen när tågen stått stilla. Givetvis har jag förståelse för att det inträffar saker särskilt under vintertid då vädrets makter spelar många spratt. Men timmar av förseningar, inställda tågavgångar pga nedrivna kontaktledningar, ruttna sliprar och sprickor i rälsen håller inte.

Efter med flera år av skattesänkningar och eftersatt underhåll fungerar järnvägen inte som den ska. Dessutom har det splittrade järnvägsunderhållet försvårat och fördyrat skötseln av våra spår.

Sverige ska ha en tågtrafik som är tillförlitlig och skapar jobb och tillväxt i hela landet. Därför blev jag glad när infrastrukturministern igår kom med beskedet om att staten ska återta kontrollen över järnvägsunderhållet. Trafikverket tar över besiktningsverksamheten som är en nyckel för att få ordning på järnvägsunderhållet, säger Anna Johansson.
Ett välkommet besked.
 
Efter oräkneliga signalfel och trasiga växlar ska vi återigen ha en järnväg som går att lita på. För det krävs en ordentlig och långsiktig upprustning av järnvägen. Därför höjs anslagen till järnvägen och underhållet med flera hundra miljarder.
 
Fram till 2029 satsar den socialdemokratiskt ledda regeringen över 620 miljarder kronor på järnvägen.  Det är gigantiska belopp. Regeringen har konsekvent lagt över en miljard extra på underhållet varje år, och riktat satsningar på järnvägstrafiken utanför storstäderna.
 
Den svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas. Därför måste investeringar i bättre tågtrafik i hela Sverige gå före skattesänkningar och nedskärningar.

Jobben viktiga i partiledardebatten.
I dagens partiledardebatt var polisen, försvaret och jobben stora frågor.
Att vi ska stärka försvaret tycks vi vara överens om, trätan stod i stället hur det ska gå till. Dessutom att fler poliser ska utbildas så att det går att anställa fler och därmed öka tryggheten. När det gäller arbetslösheten tycks borgerliga företrädare inte vilja se att fler går till jobbet nu. Ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år, vi har den högsta tillväxten i Norden, och sedan den här regeringen tillträdde har 120 000 fler människor kunnat gå till jobbet.

De resurser som skapas nu, ska inte gå till skattesänkningar för de allra rikaste, samtidigt som vanligt folk ska nöja sig med nedskärningar och sänkta löner. Resurserna ska gå till ett samhällsbygge som gör att hela landet kan leva. Den svenska modellen ska inte avvecklas, den ska utvecklas.

Det som krävs nu är ett samhällsbygge, som gör att vi alla kan leva som fria, jämlika och förhoppningsfulla individer, oavsett om vi växer upp i en samhälle i norra Skaraborg, på en gård i Essunga eller i förorten utanför storstäderna.

Stefan Löfven har vid flera tillfällen beskrivit hur vi investerar i jämlikheten mellan barn.

Vi har ökat stödet till ensamstående föräldrar i hela landet, gjort tandvården kostnadsfri upp till 23 år, infört glasögonbidrag och gjort medicin kostnadsfri för barn.

Skolan är viktig för att se till att alla barn får chansen. Och i år har vi fått glädjetecken i internationella rapporter, som visar att kunskapsresultaten vänt uppåt. Runt om i Sverige finns nu rektorer, lärare och elever som just kommit tillbaka från jullovet sträcka på sig. Men det räcker inte med bättre resultat i PISA rapporter, vi måste fortsätta förbättra skolan. Fler lärare ska utbildas och anställas, grundskolan stärkas, vuxenutbildning ska vara en rättighet, högskolorna utvecklas.

Nu har vi lämnat år 2016 bakom oss. Det var ett mörkt och oroligt år på många sätt. Krig, övergrepp mot kvinnor, miljökatastrofer och nationalistiska populistiska strömningar på många håll i världen. Men vi ska komma ihåg de ljusglimtar som finns. I Colombia har ett fredsavtal undertecknats efter 50 år av konflikt. Sedan 1990 har mödradödligheten i världen minskat med närmare 50 procent. Under de två senaste decennierna har fattigdomen nästan halverats i världen, en fantastisk utveckling. Jämställdheten har gjort framsteg på många håll. Långt i från alla flickor få gå i skolan men fler har fått möjligheten.
Nu idag tar Sverige plats i FN:s säkerhetsråd. Säkerhet byggs genom samarbeten – i Norden och EU, med USA och andra länder, med Nato, OSSE och FN.. Sverige kan och ska använda de två åren i säkerhetsrådet till att påverka världspolitiken för en ökad säkerhet och rättvisa.
Vi vill alla lämna över en värld till våra barn och barnbarn som är bättre än den vi fick. För att klara det krävs både mod och tålamod.
Tillsammans kan vi fortsätta det enträgna arbetet för en fredligare mer jämställd värld och gå från oro till framtidstro.
Vi har ett nytt år framför oss. Ett nytt år med nya möjligheter.

Vi har gått från skattesänkningar och nedskärningar till att investera i samhällsbygget och stärka den svenska modellen.

Över 80 miljarder kronor per år har avsatts till investeringar i ny politik. Nu börjar resultaten synas: arbetslösheten sjunker, ekonomin är stark och nybyggnationer av bostäder sker i rekordhög takt. Över 120 000 fler personer går till jobbet och ungdomsarbetslösheten har minskat kraftigt. Resurser har tillförts skolan, sjukvården och omsorgen, och rekordstora investeringar har gjorts inom miljöområdet.

Under året har den socialdemokratiskt ledda regeringen bland annat gjort följande insatser:
Investeringar i järnväg, infrastruktur och bostadsbyggande.
22 punkter för att det ska bli enklare, snabbare och billigare att bygga bostäder. Ett investeringsstöd för att öka nybyggnationen av små, klimatsmarta och billiga hyresrätter.
70 000 nya utbildningsmöjligheter i ett nytt kunskapslyft för livslångt lärande och högre sysselsättning.
Satsningar på cirka 2 miljarder årligen för fler anställda och mindre klasser i förskoleklasser och lågstadiet.
Satsningar på totalt drygt tio miljarder kronor på skolan 2017.
Insatser för att utjämna skillnader i levnadsvillkor mellan barn och för att stärka barns rättigheter, genom bland annat kostnadsfria läkemedel, bidrag till glasögon och påbörjandet av arbetet att göra barnkonventionen till lag.
En tredje reserverad månad i föräldraförsäkringen, höjt grundnivån i föräldrapenningen och en tillsatt utredning för framtidens föräldraförsäkring.
Förbättrat bostadstillägg till ålderspensionärer, sänkt pensionärsskatt och ett projekt för jämställda pensioner.
Ett brett åtgärdspaket för att vända de ökande sjuktalen och framgång med att få arbetsmarknadens parter att sluta överenskommelser för friskare arbetsplatser.
500 miljoner per år för en mer jämlik cancervård med kortare väntetider.
Satsningar på förbättrad förlossningsvård, avgiftsfri mammografi och stärkta insatser för kvinnors hälsa.
En bred, blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken för första gången i Sveriges historia. Målet är 100 procent förnybar elproduktion år 2040.
Förstärkta resurser till Polisen och Säkerhetspolisen.
Satsning på 100 miljoner kronor årligen under mandatperioden till kvinno- och tjejjourerna och kraftigt stärkta resurser till de ideella brottsofferjourerna.

Med den svenska modellen som grund och moderniseringen som verktyg bygger vi ett hållbart samhälle, där ingen lämnas efter, men ingen heller hålls tillbaka. Fler ska jobba, kunskapen och jämlikheten i skolan ska öka och klimatutsläppen ska minska.
Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa hopp och framtidstro i Sverige. Den svenska ska modellen utvecklas, inte avvecklas. För att göra det kommer vi att fortsätta prioritera investeringar i samhällsbygget framför skattesänkningar. Vi kommer fortsätta kampen mot arbetslösheten, satsa på fler och mer välbetalda lärare, mer personal i välfärden och ta ansvar i flykting- och invandringspolitiken genom att förbättra integrationen och öka kraven på andra EU-länder.

Såhär i juletid är vi många som samlas med nära och kära och vi påminns om det som är viktigt i livet. Under årets sista dagar hittar vi ofta tid för reflektion.
Vi lever i en orolig tid. Populister och extremister är på frammarsch, mänskliga rättigheter kränks och det fruktansvärda kriget i Syrien är inne på sitt sjätte år. Världen upplevs som en osäkrare plats.
I dessa tider är det avgörande att vi tar vara på de samarbeten mellan länder som leder till gemensam säkerhet. Det behövs mer samarbete, inte mindre. Det behövs mer solidaritet, mindre egoism och protektionism. Allt är inte bra i Sverige men i förhållande till hur andra har det borde vi kunna se vad vi kan göra för andra, inte sluta in oss i ett skal.
När det blåser som hårda nationalistiska stormar måste vi stå upp för det vi tror på så som;
Demokratin. Som skydd för människovärdet mot totalitära idéer.
Internationalismen. Kvinnor, män och barns öden är också våra. De stora globala utmaningarna kräver gemensamma lösningar.
Politikens möjligheter. Vi är medborgare, inte hjälplösa offer. Vi kan och måste styra utvecklingen under vår stund på jorden.
Jämlikhet och jämställdhet. Jämlika samhällen är också bättre samhällen. Kvinnor och män måste med självklarhet ha samma rättigheter och möjligheter i livet.

Kunskap och förnuft. Kunskap ger redskap att förändra. Den ger dynamik åt samhället och vaccinerar oss mot fördomar.
Välfärdssamhället. Vårt samhällsbygge delar inte upp människor i vinnare och förlorare. Alla kan, och måste få, bidra.
Solidaritet. Livet handlar om mer än egenintresset. Förmågan att se sig själv i andras livssituation är starkare än egoismen. Framtiden är inte förutbestämd, vi kan driva på, engagera oss för fred, säkerhet, trygghet och optimism.

 Ett mörkt år får ett mörkt slut, trots det får vi inte ge upp.

Kriget i Syrien har pågått i 6 år, människorna där lider så fruktansvärt.

Tyvärr är det inte det enda kriget som pågår runt omkring i världen.

Lägg där till svält, sjukdom, fattigdom, religionsförtryck, torka och miljökatastrofer då är det lätt att tappa tilltron. Ändå är det precis det vi inte får göra.

Att vi dessutom får höra om mordet på den ryska ambassadören i Turkiet mördas och att 50 personer prejats och dödats på en julmarknad i Berlin. Då är det svårt att se ljuset på jordklotet.

Som om inte det vore nog läser jag just nu Astrid Lindgrens krigsdagböcker från andra världskriget och det är lätt att se liknelser från den tiden i dessa dystra dagar.

 Men jag väljer ändå att inte låta mig nedslås. Jag tackar Niklas Strömstedt och Lasse Lindbom för att de genom musiken ger oss hopp i en sliten refräng. För ibland kan det vara just de små kanske något banala raderarna som kan få oss att ta oss samman. Resa oss igen, förbanna mörkret genom att tända ett ljus.

 ”Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna,

 det är mörkt nu, men det blir ljusare igen.

 Tänd ett ljus för allt du tror på, för den här planeten vi bor på.

 Tänd ett ljus för jordens barn.

Jag såg en stjärna falla, det var i natt när alla sov.

 Jag tror jag önskade då att du var nära.

 För en minut sen brann den en sekund, sen försvann den var det bara jag som såg?

 På radion sjöng dom om fred på jorden, jag ville tro dom slitna orden.

Jag fick ett kort från Wyndham, jag visste inte var det låg.

 Jag såg på kartan, du är på andra sidan jorden.

 Men det är samma himmel, det är samma hav, och stjärnan som jag såg,

 föll för allting som vi drömmer, föll för att vi aldrig glömmer.

God jul och gott nytt år!

 Lova va“ rädd om dig själv, det är den hälsning du får.

 Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna,

 det är mörkt nu, men det blir ljusare igen.

 Tänd ett ljus för allt du tror på, för den här planeten vi bor på. Tänd ett ljus för jordens barn.

 Åh. Tänd ett ljus för jordens barn. Tänd ett ljus för jordens barn”

Välkommen Jämställdhetsskrivelsen

Sveriges har världens första feministiska regering och som fortsätter med att öka jämställdheten i vårt land. För trots att Sverige är ett av de mest jämställda länderna i världen har vi fortfarande inte nått vårt mål, att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forma sina liv.

Varje år mördas 13 kvinnor av män de haft en relation till. Löneskillnaderna är fortfarande stora. Kvinnor och barn gifts bort och flickors liv begränsas i hederns namn. Att arbeta för jämställdhet och mot våld handlar om att konkret arbete för att förbättra människors liv.

Därför har regeringen tagit fram en sammanhållen plan för hur jämställdhetsarbetet i Sverige ska bedrivas. Den heter ”Makt mål och myndighet – feministisk politik för ett jämställt samhälle”. Dessutom inrättas en jämställdhetsmyndighet som ska utgå från det övergripande jämställdhetspolitiska målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Genom myndigheten vill regeringen se till att insatser som genomförs får verkliga och hållbara effekter, men också att satsade resurser ger bestående skillnad.

För även om mäns våld mot kvinnor under många år har varit föremål för både ideell och offentlig verksamhet är våldet ännu omfattande och kostsamt. Både för den enskilda kvinnan och flickan, men också för samhället.

Nu genomförs ett perspektivskifte inom arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Från att främst har tagit hand om konsekvenserna av mäns våld sätts nu fokus på förebyggande insatser för att slaget aldrig ska utdelas och våldtäkten ska aldrig ske. Givetvis ska förövare dömas och samhället även fortsättningsvis ge skydd och stöd till de våldsutsatta.

Några exempel på åtgärder:

Grundläggande kunskaper om våld i högskoleutbildningar som leder till yrken där man möter våldsutsatta och våldsutövare.
Utvärdering av lagen om barn- och tvångsäktenskap och utreder om en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv ska införas
Permanenta uppdrag inom hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel.
Utarbetandet av en handlingsplan för jämställda löner
Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan ses över
Ny sexualbrottslagstiftning
Ökat resurserna till kvinnor- och brottsofferjourer

Detta välkomnas verkligen. Vad som nu också behövs är en nationell plan mot könsstympning. Det görs mycket på många håll i landet för att förhindra könsstympning på flickor och kvinnor men det finns ännu inget samlat grepp. Det får bli ett näst steg i arbetet mot våld mot flickor och kvinnor och för ett jämställt samhälle.

Det har spridits felaktiga uppgifter om Riksrevisionens granskning av budgeten. Dessa felaktigheter har SLA en ledare om den 2 december. Dels påstås det att regeringen har räknat fel och dels att statens budget saknar 50 miljarder. Båda dessa påståenden är självklart felaktiga, i själva verket går vi med överskott om 78 miljarder år 2020.

Riksrevisionen och regeringen räknar på olika saker. Regeringen räknar bara med de reformer som hittills är beslutade, Riksrevisionen gör en egen bedömning av vilken politik som kan komma att föras i kommande budgetar om man vill uppnå vissa mål. Det som alltså inte finns med i regeringens beräkning är all den politik som kommer att komma i kommande års budgetar, det skulle ju vara att föregripa framtida riksdagsbeslut. Ju fler budgetar som läggs med en socialdemokratisk finansminister desto mer pengar kommer att gå till att möta de ökade behoven i kommuner och landsting.

Det Riksrevisionen säger är att utgifterna i kommunsektorn kommer att öka framöver, deras bedömning är att kostnaderna ökar med 50 miljarder till 2020. Det går att diskutera exakt hur mycket kommunernas utgifter kommer att öka men att de kommer att öka är sant. Att behoven kommer att öka är dock inte samma sak som att det saknas pengar. Tvärtom är det faktiskt så att det prognostiserade överskottet för 2020 är 78 miljarder kronor, så det finns goda marginaler att satsa mer på välfärden framöver. Just för att vi ser de stora behov som finns i välfärden så har den här regeringen lagt om politiken. Skattesänkareran är över i svensk politik, nu är det dags att investera i välfärden. Regeringens största satsning i budgeten var 10 miljarder till välfärden och vi kommer att fortsätta att lägga fram förslag för att stärka skolan, vården och omsorgen - för att trygga den svenska modellen.

De offentliga finanserna har förbättrats väsentligt sedan Magdalena Andersson tog över som finansminister. Förra året hade vi ett överskott och Ekonomistyrningverkets senaste prognos tyder på att det kommer att bli så även i år. Att statsfinanserna förbättrats beror på tre saker. Sedan regeringen tillträdde har 120 000 fler ett jobb att gå till, det innebär ökade skatteintäkter. Vi har skapat kostnadskontroll i flera olika system och ser att trenden har vänt bland annat inom sjukförsäkringen. Slutligen har vi också fört en stram finanspolitik där vi ökat intäkterna och gjort hårda prioriteringar på utgiftssidan.