Monica Greens blogg

I tisdags hade jag interpellations debatt både med Engström och med Lööf om varselsvågen, om den höga ungdomsarbetslösheten och om FAS3 som bara växer trots att Riksdagen beslutat om motsatsen. De hade inga svar på hur vi ska vända den neråtgående trenden

I Skaraborg drabbas många  av stora varsel. Asko Cylinda i Ljung flyttar produktionen. Hundratals sägs upp. Swedwood i Tibro har varslat flera hundra, och nu har de också blivit uppsagda. Arkivator i Falköping varslar. På Volvo i Skövde varslar man inte de fastanställda, utan man skickar hem hundratals bemanningsföretagsanställda, alltså ungdomar.

Regeringens försämrade arbetsmarknadspolitik, alltså försämrade möjligheter till arbetsmarknadspolitiska utbildningar, försämrad ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och oro på arbetsmarknaden. Detta har ni genomfört i tron att det ska hjälpa näringspolitiken, i tron att det ska växa fram billigare arbetskraft och i tron att de rädda människorna ska ta de billiga jobben. Denna politik har inte fungerat.

I Skaraborg finns Statens lantbruksuniversitet, SLU i Skara. Nu är det hotat. Det blir försämrade möjligheter att forska och försämrade möjligheter att driva SLU i Skara nära den areella näringen. Det hade varit bra för Skaraborg om SLU i Skara hade fått fortsätta att utvecklas. Högskolan i Skövde är hotad därför att regeringen hellre vill se de stora universiteten.  Ändå är Skaraborg bara ett exempel på hur det ser ut i resten av landet. Varslen sprider sig som en löpeld och människor blir oroliga. Under oktober ökade antalet varsel till cirka 10 300 personer, jämfört med 5 700 för ett år sedan.  

Till detta ska läggas att arbetslösheten redan är hög. I dag är nästan 400 000 svenskar utan arbete. Det är framför allt långtids- och ungdomsarbetslösheten som tilltar och antalet som lever på försörjningsstöd har ökat med 30 procent.

För fyra år sedan, när finanskrisen startade, var arbetslösheten mycket lägre, vi hade stora överskott och styrräntan vara hög. Nu är läget det omvända. Sverige går in i den här krisen, med sämre förutsättningar än för fyra år sedan. Det är oroväckande. Nu väntar strukturomvandling i svensk ekonomi. Företag och industrier kommer att slås ut och arbeten kommer att försvinna.

Nu krävs det istället en politik som kan möta strukturomvandlingen. Men regeringen gör ingenting mot varslen. De borde ju tidigare lägga investeringar i miljöanpassade bostäder, i infrastruktur och satsa mer på utbildning

Vi Socialdemokrater kommer att driva en aktiv näringspolitik, med investeringar i innovationer, forskning och utveckling, som möjliggör att nya jobb kan växa fram.

Vår politik bygger på att människor ska få möjlighet till utbildning som leder vidare. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning ska få den plattformen och arbetslösa ska få utbildning mot bristyrken. Det som är paradoxalt är att vi har arbetslöshet samtidigt som företag vill rekrytera, men hittar inte rätt kompetens. Vi vill självklart utbilda människor för dessa yrken. Vi vill också ha en väl fungerade omställningsförsäkring för dem som förlorar jobben, det vill inte regeringen.

Så här på söndags eftermiddagen när tvätten är fixat och städningen någorlunda klar är det dags att förbereda sig för kommande vecka. Jag ska bland annat vara i Göteborg på en debatt om digitalatjänsteföretags förutsättningar, jag ska vara med på kommunfullmäktige i Skövde, tjänstgöra i finansutskottet när Anders Borg redogör för konjunkturläget och EU-budgeten.

Vidare ska jag ha debatt med Hillevi Engström om fördubblingen av unga i FAS 3,

Jag ska delta i Datainspektionens insynsråd, träffa Eric Fictelius på UR om digital folkbildning, jag ska ha information för medlemmarna i Helgas om hur Ipad kan används fiffigt, jag ska tjänstgöra i trafikutskottet m.m.

Dessutom jag ska tillbaks till Göteborg nästa lördag för en demonstration mot den oseriösa tunga trafiken som är i färd med att konkurrera ut de seriösa åkarna m.m

En kul och händelserik vecka som det brukar vara med andra ord. Det brukar hända mycket i och omkring Riksdagen. I veckan som gick fick jag dessutom svara på en mängd frågor från media om mitt citat från konstchefen på twitter om Livets brunn. Jag har redogjort för min inställning i ett annat blogginlägg men inser att saker kan växa från en fjäder till höna på kort tid.

Jag har lagt märke till att flera personer lagt saker i min mun som jag aldrig sagt. Men det är väl sådant man får leva med som offentlig person.....

Jag tycker debatten om Livets Brunn var uppfriskande och det var många som plötsligt började titta på konst som de in gjort tidigare. Skövde blev omtalat i hela Sverige och det kan vi kanske använda till något gott. Det beror på hur vi hanterar situationen.

Nu ska jag ut och jogga :)

Idag samlandes Socialdemokrater från hela Sverige på ett förtroenderåd för att diskutera framtiden för Sverige Frihet, hållbarhet, jobb, utbildning och framtidstro präglade mötet. Stefan Löfven beklagade att massarbetslöshet blivit normalt som den borgerliga regeringen vill att vi ska vänja oss vid. Han ville tala framtid inte lägre löner, sämre skolresultat och ökade klyftor.

I inledningen var han väldigt tydlig med skolan och utbildning är avgörande för att klara omställningen och den förändring som alltid pågår. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet, lika lön för lika arbete är en förutsättning för ett jämställt samhälle och det finns ingen tvekan om att det är det vi ska ha, sade Stefan Löfven

Höjda barnbidrag, investeringar i utbildning och se till att människor matchas mot de jobb som finns är ett mycket bättre sätt att att möta framtiden än den passivitet som den borgerliga skattesänkarpolitiken går ut på enligt Löfven Han talade också om det idiotiska i att regeringen gjort regelverket så krångligt inom arbetsmarknadspolitiken att människor inte får den hjälp de behöver på arbetsförmedlingen. Det är så illa att arbetsförmedlingen skickat tillbaka 17 miljarder, pengars som hade behövts till åtgärder, praktik och omskolning.

Sedan talade Löfven engagerat om kraven på Hamas att stoppa bombningar, Israel att stoppa våldet och ockupationen. Han var tydlig med att ockupationsmakten har ansvar, USA har ansvar och vi har ansvar för att freden ska bli möjlig. Han ställer krav på att staten Palestina ska erkännas som medlem i FN. Han krävde också att varor från ockuperad mark ska märkas.

Dessutom talade han om rasismens fula tryne och ville att vi som folkrörelse ska stå upp för alla människor och våra värderingar. Omtanke öppenhet och frihet ska finnas i Sverige. I Sverige ska inte finnas vi och dom, här finns bara vi.

Sedan avslutande han om hur vi ska visa vägen in i framtiden genom trygga värderingar och genom förnyelse. Kändes mycket bra att vi var så många som var där och extra kul att vi var 30 Skaraborgare där och lyssnande

SVT-FORUM

idag skriver jag och Maria Hjärqvist i SLA igen om skolan.
Dagens negativa utveckling med sjunkande resultat för sjätte året i rad i grundskolan är inte acceptabelt. Vi socialdemokrater vill satsa på skolan. Investera i lärare, mindre skolklasser, läxhjälp och prioritera fritidshemmen.
Tack vare vår motion till fullmäktige om läxhjälp till alla, inte bara de som har råd att göra RUT-avdrag har den borgerliga majoriteten vaknat ur sin törnrosasömn. De skriver nu att de är fullständigt emot frihet från läxor men att de är för läxhjälp av frivilliga krafter. Så bra då kanske det kan hända något på den fronten
Om elever kan få hjälp med läxorna ska inte avgöras av om de har föräldrar som har förmågan att hjälpa dem eller vid varje tillfälle tidsmässigt får ihop det. En eller två hårt arbetande föräldrar kan ha svårt att hinna med att läsa läxor tillsammans med sina barn flera kvällar i veckan. Alla föräldrar kan inta alla ämnen, alla har inte svenska som modersmål m.m. Att föräldrar intresserar sig för och stöttar sina barn i skolarbetet är av stor betydelse för barnens skolframgång. Däremot ska alla elever i skolan erbjudas läxhjälp när de behöver det.
För de yngre barnen ser vi att läxhjälpen kan bedrivas på fritidshemmen. Men då måste fritidshemmen prioriteras mer framöver. Vi socialdemokrater har motionera tre gånger om fritidshemmen i Skövde men den borgerliga majoriteten väljer att vända fritidshemmen ryggen.   Drygt åtta av tio elever på lågstadiet går på fritids under eftermiddagarna och där bör eleverna också i ökad utsträckning få hjälp med läxorna så att de inte är kvar till kvällen då barnen är trötta och ofta har svårare att koncentrera sig.
Vi har inget emot att skolor samarbetar med ideella föreningar för att erbjuda alla elever läxhjälp. Sådana samarbeten bedrivs på många ställen i regi av såväl breda och välkända ideella organisationer som föreningar, studentkårer. Det är mycket välkomna samarbeten mellan skolan och de starka ideella krafterna i Sverige som vi gärna ser mer av. Men vi kan inte bygga samhället på bara frivilliga krafter. Det behövs även lärare, pedagoger, fritidshemspersonal, barnskötare och bibliotekarier för att klara utmaningen för framtiden om att höja kunskapsnivån i skolan igen.
Sverige ska ha en världsledande utbildningsnivå i hela befolkningen. Det är så vi säkrar såväl framtida hög tillväxt som välfärd. Vi vill ha en skola som ser och hjälper varje barn att nå sin fulla potential, det tjänar vi alla på.

Ser fruktansvärda nyhetsbilder på nätet och på TV från dödandet på Gaza och känner mig både trygg med att vara hemma men samtidigt frustrerad över att jag inte är där.

Jag skulle ha deltagit i IPUs ”Mission to the Palestinian territories” i Gaza och Västbanken just nu. Men vi i kommittén beslöt att skjuta på resan för att det inte skulle vara säkert att vi skulle kunna komma in i Gaza.

Vi vet att Palestinierna väntat på vårt besök, vi har fått påtryckningar flera gånger under året, eftersom omvärlden måste agera för att få en fredlig lösning.

Men nu kom saken i ett annat läge och de vi skulle träffa var inte säkra längre på om vi skulle kunna få tillstånd några möten även om vi kanske kund bli vittne till mycket av våldet.

Kriget i Gaza har visat att militärt våld inte är en lösning. Endast diplomatiska fredsförhandlingar, där alla relevanta parter deltar, kan leda till en hållbar lösning som både ger fred och säkerhet. Israel är en ockupationsmakt och den starkare parten i konflikten och har därför ett större ansvar.

Palestinska myndigheten och Hamas har ett ansvar att respektera ingångna avtal, avstå från våld, erkänna staten Israel samt respektera internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Samma krav måste också ställas på Israel.

Ett fredligt och livskraftigt Palestina, sida vid sida med Israel, kan tyckas mer avlägset än på länge. Valet i Israel i januari förändrar förhoppningsvis det hopplösa läget. Men omvärlden måste trycka på. Erkänna Palestina, rösta ja för Palestina i FN och vara närvarande.

Det israeliska militära våldet i Gaza måste få ett slut.

Just nu mejlar mina kollegor i IPUs mellanöstern kommitté förslag på nya dagar till möten om kriget.

Mutor, betalningar i miljardklassen till ett brevlådeföretag som misstänks för penningtvätt, pengar i skatteparadis, kopplingar till skurkar och diktatorer hör vi talas om titt som tätt när företag ska växa utomlands.  Jag tycker inte något företag ska förknippas med oseriösa skumraskaffärer även om det är omogna demokratier.

I länder där folk lever under en diktatur och i skatteparadis är det ännu viktigare att vara noggrann i sina affärer. Där förekommer korruption, penningtvätt och brist på respekt för mänskliga rättigheter, och säkerhetstjänsterna arbetar annorlunda än i Sverige. Samtidigt kan det finnas skäl för demokrati och yttrandefrihet att svenska företag kan etablera sig i länder där människor lider av en diktator. Men då gäller det att verka mycket ansvarsfullt.

I etiska riktlinjer går det att slå fast att man ska undvika att låta affärer utnyttjas till förtryck, att man ska respektera mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. De demokratiska värden som vi sätter högt i Sverige måste också följas vid affärstransaktioner utomlands.

Oavsett om det är privata företag eller företag som delvis är ägt till staten borde vi lägga oss i och säga vad vi tycker.  Svenska företag, privata och statligt ägda, får inte vara en del av förtrycket i andra länder.

I morgon har jag debatt med Peter Norman i Riksdagen om etiska regler för företag och om det går att föregå med gott exempel när staten har delägarskap

här är IPn

Just nu pågår en debatt i Skövde om läxor i skolan. Den debatten har startat tack vare att jag och Maria Hjärtkvist har motionerat i fullmäktige om läxhjälp till alla barn, inte bara till de rika och vår idé om att pröva viss frihet från läxor, dvs att läxorna ska vara en del i skoldagen.

Kul att det blir debatt och kul att så många har en åsikt om vad som är bra för barnen och på vilket sätt de lär sig på bästa sätt. Idag har vi ett av svaren i SLA :

Först och främst delar vi åsikten om att vi politiker har ansvar, det är precis därför vi engagerar oss och försöker förbättra skolan. Vi har ansvar, skolan har ansvar, föräldrarna har ansvar och eleverna själva har, beroende på ålder, eget ansvar.
Vi påstår inte att det är enbart de borgerliga partiernas fel att skolan har problem. Men vi vill vara med i lösningen för framtiden. Vi vill höja ribban, inte sänka den och lämna några barn efter oss.
I Riksdagen har vi bland annat lagt förslag om mer pengar till kommunerna så att det går att ha mindre skolklasser. Här i Skövde kommun vill tillföra skolan Ca 15 mnkr/år, något som den borgerliga majoriteten sagt nej till.

Läxor kan vara bra om de läggs på rätt nivå för eleven. Eget ansvar för att ta reda på uppgifter och repetition är ett led inlärningen. Däremot skall barn inte skickas hem med uppgifter som förutsätter stora kunskaper hos föräldrarna. Det kan finnas många orsaker till att läxorna blir ett problem i hemmet, det kan var att man som förälder jobbar mycket, att barnet har många fritidsaktiviteter eller sociala problem i familjen. Då ska läxhjälp vara en självklarhet för alla inte bara de som har råd.
Det finns goda exempel i Skövde där läxhjälp anordnas. Lärarna ser stora vinster med detta och det syns i barnens skolresultat. Men tyvärr är det olika inom kommunen, i vissa områden finns ingen läxhjälp alls.

Poängen med vår motion är inte att ta bort möjligheter till läxhjälp för någon, utan att alla skall erbjudas samma möjligheter. Varför använda skattemedel till att betala läxhjälp till några via RUT när man kan använda samma pengar och erbjuda alla barn läxhjälp på skolan? Det är mer effektiv användning av knappa resurser och skapar inte större klyftor.  Det är först då som vi kan få ett samhälle av välutbildade medborgare som vi behöver för framtiden.

En filosofisk fråga om hur vi hävdar oss som ett modernt, miljövänligt tåg-land som vågar satsa för framtiden. Men min fråga om vi åker tåg i morgon är rent praktisk. Jag åker från Skövde till Falköping kl.9.25, vem hänger med?

På Rantens hotell i Falköping kl.10 berättar jag mer om Socialdemokraternas infrastruktur som vi lade på Riksdagens bord nyligen.

Jag kommer att berätta vad det står i ”Inframotionen” i allmänhet, om vikten av trafiksäkerhet, snabbare tåg, underhåll och rekonstruktion. Naturligtvis beskriver jag om vad som finns med i Västsverige och Skaraborg

Såsom E20, Västra stambanan, Järnvägsunderhåll och hårdare tag mot den oseriösa yrkestrafiken m.m.

Återresan kan sedan göras kl.11.11 eller 11.50

 Välkomna

Idag startade riksdagsgruppen en seminarieserie om Framtiden

Tankeväckande och inspirerande samtal med experter inom olika områden ska vi tillsammans lyfta blicken och reflektera över de omvärldstrender som präglar utvecklingen idag. Politik i demokratier handlar ytterst om att förbättra människors levnadsvillkor.

Samhället förändras och vi måste ha gemensamma lösningar för att utvecklas vidare. Det ställer stora krav på att ständigt anpassa sig och det kan kännas tufft. För trots att förändringar är normala så är många av oss oroliga för just förändringar. Kriskommissionens omvärldsanalys hade fem utvecklingstendenser.

Samtalen som startade idag handlar om Globaliseringen, kunskapstillväxten och teknikutvecklingen, klimatförändringarna och utarmningen av naturresurser, förändrade sociala mönster och politikens förändrade villkor. Vi började med : Globaliseringen och dess möjligheter och utmaningar

Det gjorde vi tillsammans med 
Lennart Schön, Pontus Braunerhjelm och Kristina Persson Utvecklingen har också medfört ojämn fördelning. Den globala tillväxten hotar också en mer långsiktig ekologiskt hållbar utveckling. Som ett av världens mest globaliserade länder har utvecklingen mycket långtgående konsekvenser för Sveriges framtida utveckling och välfärd.

Vi behöver trygga medborgare, trygghet i förändring underlättar stegen mot de nya jobben

Antalet socialbidragstagare/försörjningsstöd ökar vilket tyder på fattigdom även i Sverige trots att vi generellt sett har en högre levnadsstandard än i många andra länder.

Idag hade jag debatt i radio Skaraborg med Ulrika Carlsson (c) om de ökade inkomstklyftorna. Inkomstklyftorna har ökat både under S och M regeringar, men vi försöker minska dessa klyftor genom skatt och genom trygghetsförsäkringar till de som är sjuka och arbetslösa.

Hon hävdade att de underlättat för ungdomar att få jobb och att jobbskatteavdraget gynnat de med låga inkomster.

Jag menar att hon har fel eftersom både långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten bitit sig fast på katastrofala nivåer.

Vi vill satsa på skolan, det livslånga lärandet och på att rusta människor till att ta de nya jobben som växer fram.

Sverige har länge har kunnat redovisa bland de lägsta fattigdomssiffrorna i världen är de väl utbyggda sociala trygghetssystemen och den höga standarden i en skola, vård och omsorg som i princip är avgiftsfri. Välfärden har balanserat upp orättvisorna i inkomster och förmögenhet. Men på de senaste åren har trygghetssystemen urholkats.

Hon menade att Sverige var på fel väg när vi styrde och att det tar tid att förändra.

Men varför pratar de om incitament och att det måste vara skillnad, om de sedan påstår att de vill hålla ihop samhället.

Jag tycker vi ska hålla ihop, ställa upp på varandra genom den generella välfärdspolitiken och genom solidaritet

Debatten lär fortsätta....

Inkomstskillnaderna har ökat kraftigt i Skaraborg de senaste 20 åren. Att klyftorna ökar är en tydlig trend för hela landet, enligt siffror från Statistiska centralbyrån. Det är alltså både under den förra borgerliga regeringsperioden i början på 90-talet, under den socialdemokratiska regeringens tid och den nuvarande borgerliga regeringens tid

Genom att jämföra den tiondel postnummer med högst respektive lägst medianinkomst för åren 1990, samt 2010, har Sveriges Radio fått fram ett mått på hur inkomstklyftorna har förändrats.

Statistiken från SCB visar medianinkomst på postnummernivå. Efter att ha vägt in inflationen visar det att skillnaderna ökat med ca 60 procent i Skaraborg mellan 1990 och 2010.

Siffrorna visar förvärvsinkomster för personer över 18 år. Som förvärvsinkomst räknas: löneinkomst brutto (före skatt), pensioner, ersättning från Försäkringskassan, arbetsmarknadsstöd, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst.

Jag lyssnade på en Nationalekonom som menar att politiken kan göra mycket för att förändra och jag håller med.

Eftersom det är så uppenbart att den nuvarande regeringen pläderar för ökade skillnader, incitament, när det sedan visar sig att det inte är någon bra politik eftersom det drabbar de fattiga. De blir inte friskare eller plötsligt hittar sig arbete bara för att de blivit fattiga.

Vi gillar inte ökade klyftor, barnfattigdom, fattigpensionärer och skyll dig själv politiken.

Vi använde i stället skatteinstrumentet till att utjämna skillnaderna. Den borgerliga regeringen har ökat på skillnaden ytterligare eftersom de sänkt skatten, mest till de som tjänar mest.

Dessutom vet vi att trygga människor vågar. Är du ekonomisk trygg när du blir varslad eller uppsagd, klarar du omställningen till de nya jobben.

Suttit med en spännande paneldebatt med Parlamentariker från Venezuela, Irland, Kanada å Japan om hur vi använder socail media så som bloggar, facebook, twitter osv. Vi fick ge vår syn på hur vi hanterar all information och om uppdraget förändras, vilket det har.

Vi fick frågor av publiken om hur vi hinner med, om vi sovrar informationen och om vi vet att alla inte har tillgång. Samtidgit Twittrade jag ( på knagglig engelska) och våra tweeds kom upp på stora skärmar, det var givande att höra hur andra gör i andra länder.

En man från Indien frågade om vi var medvetna om den digitala kllyftan och att det bara är några få som har möjligheten att använda sociala medier. Parlamentarikern från Japan beskrev hur snabbt informationen nått ut om deras naturkatastrof, tsunami och jordbävning förra året. Att det var bra, men det fanns också dessinformation som florerade i det sammanhanget. Det är viktigt med källkritik.

Det stärker mig också i min uppfattning om att vi måste fortsätta utbilda, fortbilda och förkovra oss.

Samhällsförändringen kommer inte att stanna av