Om att premiärtala i FN
Nu har jag gjort debut som talare i FN. Tidigare när jag varit här har jag bara gjort korta inlägg och ställt frågor till huvudtalare. Men nu har jag alltså talat i ett så allvarligt ämne som fred mellan Palestina och Israel. De som vill läsa mitt engelska tal kan klicka på förra inlägget i min blogg.
Jag valde att betona Folke Bernadotte som fredsmäklare men som mördades för att han ville hitta en lösning med två stater redan 1948. I övrigt handlade talet om regeringens beslut att erkänna Palestina för att injicera lite hopp i regionen och hopp till barnen och ungdomarna på Gaza och i Västbanken.
Påståendet om att Sverige enbart favoriserar Palestina är fel, men Israel är den starka parten i konflikten och det behövs mer jämbördiga parter i fredsförhandlingar. Beslutet att erkänna Palestina har syftet att stödja moderata krafter i Palestina och innebär att båda sidorna ska lägga ner vapen och erkänna varandra.
IPUs Mellanöstern kommittén har varit i Jerusalem, Betlehem, Ramalla och på Gaza med fler platser i området. Vi har sett hur fattigdomen och brist på vatten leder till misär att barnen kommer i kläm. Vi har sett vad som sker vid muren och vid checkpointsen. Det är diskriminering, förtryck och apartheid som pågår dagligen
Hamas är terrorstämplad och att många tycker att vi inte borde tala med sådana organisationer eller låta de få makt i samband med ett erkännande. Men min kollega Lord Frank Judd från England som är ordförande i IPUs Mellanösternkommitté. Han säger ofta att det hade aldrig löst sig i Nordirland om de inte hade pratat med IRA.
Barnen i Palestina och Israel behöver modiga politiker från hela världen som ställer upp för fred och säkerhet.
Speech in UN aboute Palestine and Israel
The children don’t have any hope for the future - because the Israeli - Palestine conflict seems not to have an end. We have to give the children hope for the future, we should support the peace process more, it's acute.
In 1948 Folke Bernadotte were appointed the first official mediator of the United Nations. He succeeded in achieving an initial truce during the 1948 Arab–Israeli War. Days before he were about to present his second plan for a political solution of the Israel and Palestinian conflict to the United Nations he was assassinated. The reason for the murder was his engagement in trying to solve the conflict.
I would like to stress the importance of this, in believing in dialogue and a peaceful process. In believing in the end of this conflict that has killed, hurt and displaced thousands of people during the last years. In believing in democracy, equality and peace.
The Government of Sweden has recognized the State of Palestine.
Some say this announcement is premature - that it will make the peace process more difficult. Our own worry is rather the opposite - that it might be too late.
The peace process is stalled. Facts on the ground are rapidly changing and will soon render a two-state solution not only more difficult, but almost impossible.
There really is no time to waste. Our recognition aims at making the parties to the conflict less unequal. It aims at supporting moderate Palestinians, providing a positive injection into the dynamics of the Middle East Peace Process, and sending a clear and convincing signal to younger generations that there is an alternative to violence and an alternative to the status quo.
Some say that the Swedish government takes only one’s side part – but this is not true.
I would like to make it very clear that Swedish government makes equal demands on both sides to take steps to achieve peace - we won’t accept violence from any side. Both Palestine and Israel has to accept each other as states – this is very important.
We firmly believe that a negotiated two-state solution that guarantees both peoples in terms of security and national self-determination remains the solution.
The focus today is on the people of Gaza.
Most of the children in Gaza have never seen peace. The young people needs to be given the chance to a peaceful life. These teenagers and children deserves a life without war. They deserve a future.
As the vice chair of IPU’s Committee on Middle East Questions, I would like to take this opportunity to put the focus on the humanitarian situation for the children in the State of Palestine that is still largely unchanged, even more fragile with the detoriating situation in neighboring Syria. Children and their families living in the West Bank and Gaza are among the Middle East's most vulnerable populations.
The overall humanitarian situation in the region is in many ways acute. Human rights is violated on an everyday basis. Poverty is increasing while unemployment is rising.
Another consequence of the conflict is women's situation in the region. Not only does the lack of healthcare and clean water and food make the possibility for the women to support their family hard. Few women have the possibility or the right to get educated. The freedom of women are decreasing while the violence against women are doing the opposite.
Achieving gender equality in Israeli and Palestinian societies are urgent. The rights of women cannot be ignored any longer.
The demand for clean water is another crucial issue followed by the conflict. The lack of clean water is a violation of the human rights. Everyone should have access to safe drinking water and sanitation. Everyone should have the right to survive.
The United Nations and the Middle East are closely linked. The region has shaped the organization like no other. The conflict, the violence but also the thirst for peace has had a great impact on politics in the international community and the work within the UN.
In the Middle East, the responsibility for the success of the direct negotiations lies with the two parties, but we all share an interest in, and must contribute to, a two-state solution with Israel and Palestine living side by side in peace and security. In the international community, the responsibility for a success in the peace process lies on all of us.
As vice president of the Middle East Committee of the IPU I can assure you that the IPU and the Committee are deeply concerned with the situation. And yes, under criticism we do include the Hamas in our talks, which military wing is labelled a terrorist organization. My dear friend and the Chair of the Committee, Lord Frank Judd, always underlines the need to include all parts to reach results. He often talks about peace in Northern Ireland and the need to include the IRA for this to happen.
The Committee on Middle East Questions has been visiting the region many times with the purpose to gain a first-hand understanding of the situation and bring the two sides back to the negotiating table at the parliamentary level. The committee is also working on a plan of action in order to create more discussions between Israeli and Palestinian MPs.
The global community need to work together in trust, in promoting a dialogue between the two sides, in providing good conditions for a peaceful process and in securing democracy and the human rights both regionally, and globally.
We need to hope for peace. We need to struggle for peace. We need to believe in peace.
Folke Bernadotte was a Peace Pioneer. He believed that there was a peaceful and possible solution to the Israeli and Palestinian conflict. Let us all come together and do the same.
Palestinians need our solidarity and our long-term support to live on their land in dignity and peace.
We must not lose track of the real goal: a two-state solution and an end to the occupation.
Mera om FNs barnkonvention här i New York
En händelserik dag i FN-byggnaden när FNs barnkonvention firade 25 år.
UNICEF inledde med att beskriva vad Barnkonventionen innebär och vad de olika artiklarna innehåller. Sedan följdes det upp med en mängd talare och artister så som Laleh, Daniela Mercury och Yuko Ono.
Sverige representerades av bl.a Statsminister Stefan Löfven, Barnministerier Åsa Regner och Drottning Sylvia med flera.
Stefan Löfven talade om hur Sverige nu gör barnkonventionen till lag, han tog även upp sin egen uppväxt och menade att alla barn ska ha fler chanser att få en trygg uppväxt.
Barnkonventionen blir svensk lag, det blir ett skyddsnät för beslut och verksamheter som rör barn. Arbetet är redan i gång. Intresset är stort hos många länder som vill följa Sveriges arbete med att engagera civilsamhället.
Frågan om barns rättigheter står högt på agendan i idag och jag förutsätter att det fortsätter här i FN med att fler kan ta efter de länder som infört förbud mot barnaga, barns ratt att bli tagna på allvar och möjlighet till trygg uppväxt oavsett var de är födda.
Mänskliga rättigheter och hållbar utveckling
Just nu är vi 160 parlamentariker från hela världen som lyfter behovet av att sätta mänskliga rättigheter i centrum för att klara en hållbar utveckling. Det gör vi på ett gemensamt möte mellan FN och IPU på FN-högkvarteret i New York .
Det handlar om de gemensamma projekt som världen borde ha när de nuvarande milleniemålen löper ut i slutet på nästa år .
Just nu är det mycket solidaritet, kollektiva lösningar och hållbar utveckling på agendan. Intressant att till och med den ekonomiska tillväxten förväntas ta ett humanitärt ansvar. Så lät det ju inte för några år sedan och jag är säker på att de som sitter på kapitalet och vinsterna inte alls tycker att de ska behöva ta ett samhällsansvar.
Men faktum är att även tillväxten funkar bättre om vi bekämpar fattigdomen och ser till att jorden inte utarmas av exploatering. Men det håller naturligtvis inte de med om som styrs av kvartarskapitalism.
Här talas det till och med om "att ständigt växande produktion och konsumtion inte är det enda sättet för en ekonomi att fungera och för människor att vara lycklig " IPUs nyvalda ordförande
president Chowdhury sa i inledningen att " vi måste se till att vi tar ett större ansvar för framtiden med ansvarsfull tillväxt som går hand i hand med människors välbefinnande, vilket även innehåller
rätten för alla människor att ta beslut om sitt eget liv"
Det kan låta lite fluffigt i översättningen och vi är vana vid att vara med konkreta. Men när de nya målen för en gemensam framtid är på plats är det upp till varje land att konkretisera och sätta upp delmål för att klara framtidens utmaningar
FNs barnkonvention fyller 25 år
I morgon den 20 november är det 25 år sedan som FNs barnkonvention antogs och sedan dess har nästan 190 länder skrivit på. Sverige har också bestämt sig för att inkorporera konventionen dvs att göra den till lag. Ett viktigt steg att ta som Åsa Regner Sveriges Barnministerier sa i sitt inledningstal på det seminarie som Sverige anordnande tillsammans med Japan, här i New York
Ministern fortsätter med hur viktigt det är att implementera artikel 19 att skydda barnen från våld och misshandel i betydligt fler länder.
Det var 1979 som Sverige blev först i världen med att förbjuda barnaga. Då infördes den nuvarande regleringen i föräldrabalken som lyder:
”Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling
Japans ambassadör Hiroshi Minami beskrev hur viktigt det är att barn ska få växa upp utan rädsla för att bli slagna och berättar hur de arbetar med att införa förbud mot barnaga. Han ser Sverige som en förebild som haft förbud mot barnaga i så många år. Nu blir det 46 länder med Japan som inför förbud att slå barn.
Han tog även upp frågan om barnsoldater. Barn ska gå i skolan, inte vara soldater!
Sedan fortsatte seminariet med en panel av duktiga experter, Marta Santos, Peter Newell och Karin Heissler, som följt frågan om barnaga och FNs barnkonvention. Det är beklämdare att höra hur barn blir slagna av sina föräldrar, slagna i skolan, slagna av andra vuxna när de inte är tillräckligt "duktiga", "snälla" eller "tysta"
Barnmisshandel hänger även ihop med våldet mot kvinnor eftersom det finns flickor som blir slagna, tvingade till barnäktenskap och våldtagna. Därför måste arbetet med att eliminera våldet mot barn gå hand i hand med att få stopp på kvinnomisshandel, det tyckte jag Åsa Regner tydliggjorde på ett fint och ödmjukt sätt. Inget är lätt, naturligtvis inte, då hade det redan varit gjort.
Med samarbete, samverkan mellan länder, organisationer och engagerade människor måste det gå att ge barnen en tryggar uppväxt i hela världen.
Elisabeth Dahlin från Rädda Barnen var moderator på seminariet på ett utmärkt sätt.
Påväg till New York
FN och IPU ha ett gemensamt möte om demokrati, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och ekonomisk återhämtning. Jag har fått förmånen att ingå i den Svenska delegationen eftersom jag är ledamot av IPU. Därför åker jag just nu till New York, i morgon börjar mötet i FN-skrapan.Det ska bli oerhört intressant att träffa engagerande kvinnor och män från nästan hela världen och som vill bidra med sina erfarenheter och lägga förslag inför en bättre framtid.
Dessutom firar FNs barnkonvention 25 år på torsdag, det förväntas firas och uppmärksammas på olika sätt med världsledande personer. Bl.a kommer statsminister Stefan Löfven till New York och många andra höjdare för att högtidlighålla barnkonventionen. Jag är glad att få vara där samtidigt och jag är glad att Sverige äntligen ska göra FNs barnkovention till lag, det borde fler länder göra.
När jag var ordförande i Unga Örnar stred vi mycket för det och för barns möjlighet att komma tilltals. Nu tar vi ett viktigt steg i rätt riktning. Men fortfarande far många barn illa och det går aldrig att slå sig till ro.
Förutom att delta i IPU-mötet och fira FNs barnkonvention är jag tillfrågad om att vara med på ytterligare ett möte, det handlar om Palestina. Därför stannar jag i New York lite längre än planerat, det är viktigt att ställa upp och beskriva Sveriges ställningstagande för ett fritt Palestina.
Jag ser fram emot en intressant vecka.
IT-Tips Till Kaplan
Sverige har fått en ny IT-minister, förutom att önska lycka till har jag roat mig med att skriva motioner som kan bidra till att Sverige återtar sin position som IT-nation i världsklass. Men som flera readn har betonat ligger inte IT-politiken enbart på Mehmet Kaplan. IT samhällsomdanande och påverkar i stort sett alla politikområden. Näringsministern, utbilningsministern, socialministern, justitsieministern, arbetsmarknadsministern och statsminsitern har anledning att följa och driva IT-frågorna för att flytta upp Sverige till IT-toppen.
Eftersom jobben kommer först för oss socialdemokrater betonar jag vikten av IT inom näringslivet i ett antal motioner som t. ex en om expertföretag
Utbildning till grunden att få ner arbetslösheten har jag också betonat vikten av IT i skolan eftersom det behövs investeringar i IT-kunskaper och IT-användande under hela utbildningen, från förskola och grundskola till högskola. Tillsammans med mina länsbänkskompisar skriver jag om dataspelsbranchen och utcevklingen av den som bl.a finns på Högskolan i Skövde
Jag skriver hur vi ska ta tillvara IT inom arbetsmarknadspolitiken.
Naturligtvis handlar flera av mina IT-motioner om digitalinfrastruktur, säkerhet och mål för mobilt bredband.
IT ska vara i människans tjänst och jag skriver om hur modern IT-teknik kan användas i hemsjukvården mm
Ni som känner mig vet hur jag vurmar för IT-Titti som jag kallar folkbildningssatsningen för den miljon som fortfarande står utanför IT-samhället.
Det är några tips jag ger Kaplan, jag har fler på lager och återkommer i frågan
Dags att diskutera budgetens innehåll
Just nu spekuleras det fram och tillbaka om den budget som riksdagen ska rösta om i december. Få nämner vad det är för skillnad rent politiskt. I den budgetproposition som den nya samarbetsregeringen har lagt fram finns investeringar i fler jobb, bättre skolresultat, ökad jämställdhet, ett hållbart klimat och en tryggare välfärd. Samarbetsregeringen vill göra rejäla satsningar på äldreomsorgen och sjukvården och höja underhållsstödet till ensamstående föräldrar. Med de borgerligas politik hindras dessa reformer och Sverige tillåts glida ännu mer isär.
Dessutom innehåller regeringens budget sänkt skatt för pensionärer, höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen och borttagen stupstock i sjukförsäkringen.
Jag har hört flera borgeliga ledamöter som i valrörelsen lovade sänkt skatt för pensionärer ändå är de beredda att rösta em mot det nu. Samma sak gäller SD, om de röstar på de borgeliga partiernas budget röstar de emot sänkt pensionärsskatt.
När den borgerliga oppositionen presenterar sitt budgetalternativ för Sverige är det samma misslyckade politik som läggs fram. Det handlar om färre jobb- och utbildningsmöjligheter för unga, stopp för jämställdhetssatsningar och att avbrotten i tågtrafiken förväntas lösa sig själva. Detta är en politik som det svenska folket röstade bort i valet och som hindrar den modernisering som Sverige så väl behöver.
Vi vet att Sverige kan bättre än så. Vårt samhälle ska kännetecknas av alla människors lika värde, självförtroende och tron på att framtiden går att förändra. Därför behövs en politik som vågar investera i ett modernare och mer solidariskt Sverige.
.
Ordning och reda på vägarna
Nu börjas det med anklagelser mot vårt arbete med ordning och reda på vägarna. En del påstår att vi inte gör någonting, en del påstår att vi går fram för fort och en del påstår att vi gör fel saker.
Det gäller den vägslitage avgift som regeringen ska utreda för att den utländska tunga trafiken ska betala för att de sliter ner vägarna och samtidigt bekämpa den illegala lastbilstrafiken.
Borgerliga politiker försöker påskina hur många miljarder det skulle bli och gör påhittade uträkningar, för att det ska låta avskräckande.
Det är trist att de som debatterar frågan inte håller sig till fakta.
Chaufförer utnyttjas i slavliknande förhållanden och konkurrerar ut den seriösa näringen. Detta vill vi komma tillrätta med. Därför skriver samarbetsregeringen på sidan 283 i Finansplanen att:
”Eftersom Svenska lastbilsåkare betalar avståndsbaserade vägskatter när de kör i vissa europeiska länder, är det rimligt att Sverige inför en avståndsbaserad skatt för tung trafik. Det skulle öka möjligheterna till kontroll av tunga vägtransporter. En sådan skatt ökar möjligheterna till styrning mot miljövänligare fordon på de svenska vägarna, därför ska en sådan skatt utredas”.
Med andra ord, vi ska få ordning och reda på vägarna och vi ska premiera de med minst miljöpåverkan vilket oftast är de Svenska bilarna. Det Eurovinjett systemet som finns sedan tidigare fungerar inte och har tryckt ut tunga fordon på vägar där de inte borde åka.
I sina påhittade uträkningar låter olika debattörer påskina att de utländska åkerierna inte ska betala. Men vi ska inte göra som den borgerliga regeringen gjorde när de gav undantag från de utländska förarna från att betala trängselskatt i Göteborg.
Vi kommer inte införa denna vägslitageskatt om inte de utländska fordonen betalar, eftersom de utgör hälften av den tunga trafiken på våra vägar. Vi ska dessutom inför klampning och högre böter för de som bryter mot cabotagereglerna och vi inför krav på frakthandlingar i bilen mm.
Sedan ska vi gå vidare med fler åtgärder så som ansvar för upphandling, stopp för falska F-skattsedlar mm.
Sammantaget ska vi se till att det blir ordning och reda samt se till att de som sliter ut vägarna betalar för sig.
Mer personal och mindre barngrupper i förskolan.
När jag ser nyhetsinslagen om de stora barngrupperna i förskolan blir jag beklämd. Det är ohållbart för barnen, personalen och föräldrarna att ha det så.
Det är hög tid att satsa mer på barnens uppväxtvillkor genom att investera i förskolan och fritidshemmen. Det är hög tid att ta ansvar för att Sverige inte ska slitas isär.
Med mer personal som får mer tid för varje barn utifrån sina förutsättningar är nödvändigt. Gör grupperna/ klasserna mindre och anställ barnskötare, förskollärare, lärare, speciallärare, specialpedagoger och fritidshemspersonal.
Samarbetsregeringen satsar i budgeten på förskolan och skolan och ger statliga resurser till skolor med tuffast förutsättningar och lägst resultat.
Under det kommande året kommer regeringen att avsätta 3,4 miljarder kronor för att göra den svenska skolan mer jämlik. Därutöver tillkommer kostnader för lärarlöner och en satsning på kunskapslyftet. Den nya samarbetsregeringen kommer att efter två år ha investerat mer i skolan än vad den förra regeringen gjorde på åtta år.
Nu gäller det att ta ansvar för Sverige genom att rösta på regeringens budget i Sveriges Riksdag och inte försätta landet i kaos.
Nattis - ja tack
Förskola och fritidshem, Barnomsorg på kvällar, nätter och helger är viktigt för att småbarnsföräldrar tryggt ska kunna gå till sina arbeten och samtidigt veta att barnen har en bra tillvaro.
Jag har träffat ensamstående föräldrar som tvingats säga nej till jobb. Jag har träffat kvinnor inom handeln som jobbar sena kvällar och haft olika lösningar för barnen. det har varit far och morföräldrar ena kvällen, en granne nästa kväll osv. Ett ständigt pussel alltså som inte ger trygghet för vare sig för baren eller föräldrarna.
Ungefär var tredje kommunalare uppger att de inte kan arbeta mer än de gör i dag trots att de egentligen vill. Detta eftersom de saknar barnomsorg under de tider de jobbar.
Vi har tillsammans med olika fackförbund drivit frågan om en utökning av nattis i fler kommuner, eftersom många som arbetar inom vården, handeln, restaurangen osv jobbar sena kvällar och nätter.
Barnomsorg på helger, kvällar och nätter, även kallat nattis, är en förutsättning för att det ska gå att förena arbetsliv med familj för brandmän, undersköterskor och ambulansvårdare.
Trots den stora efterfrågan erbjuder bara lite mer än hälften av landets kommuner nattis i dag.
I samarbetsregeringens budgetproposition finns ett förslag om att satsa 80 miljoner till barnomsorg nattetid från och med 2015. Om propositionen antas innebär det en mer än en fördubbling jämfört med i dag. Frågan om nattis i kommunerna är ett delat ansvar mellan stat och kommun precis som med den dagöppna förskoleomsorgen.
Ambitionen om nattis åt alla som behöver är, en av de viktigaste frågorna för småbarnsföräldrar kunna förena jobb med familjeliv. Därför välkomnar jag regeringens reform och hoppas på ansvar i samband med att budgeten ska antas i Riksdagen.
Varför vill de dra isär Sverige?
Igår hade jag en Twitterdebatt med en centerpartist som inte hade en aning om att de borgeliga partierna vill ha kvar stupstocken i sjukförsäkringen. När de skriver på DN-debatt att samarbetsregeringen monterar ner " alliansens reformer på sjukförsäkringen", så låter det ju nästan som om de borgeliga gjorde något bra när de tog bort skyddsnätet för de sjuka. Jo de tycker nog det eftersom de applåderade hejdlöst över att ha vunnit omröstningen i Riksdagen.
Att det innebär en utsorteringskedja i stället för rebhabiliteringskedja, talar de tyst om. Att de tycker det är ok att politikerna sätter tidsgränser för sjukförsäkringen i stället för att läkare ska avgöra när en patient är frisk nog att arbeta tycker de är bara bra. Men när jag påtalar att det leder till ökade socialbidragskostnader och personliga tragedier, verkar de helt oförstående och kalla.
Det finns flera tydliga skiljelinjer mellan de borgerliga partiernas budgetmotion och samarbetsregeringens budgetförslag. De säger nej till jämställdhetssatsningar, de ger unga färre möjligheter till jobb, och krymper klimatinvesteringarna.
Budgetmotionen innehåller dessutom en rad förslag som på sikt kommer få Sverige att glida ännu mer isär. Så som minskat underhåll till ensamstående föräldrar, ingen extra pappamånad, det omoderna vårdnadsbidraget ska vara kvar enligt de borgeliga.
Dessutom säger de nej till sänkt skatt på pension och nej till höjt bostadstillägg och de accepterar inte våra extra resurser till äldreomsorgen.
Till skillnad mot de borgerliga partierna vill samarbetsregeringen investera gemensamt för ett Sverige som håller ihop. I den budgetproposition som samarbetsregeringen presenterade den 23 oktober lyfts bland annat förslag om höjt tak i a-kassan, ökade investeringar i infrastruktur i stad och landsbygd, samt åtgärder för att säkra en jämlik skola.
Men det är bra att vi är överens om ökade satsningar för att göra läraryrket mer attraktivt och förstärkningar av resurser till försvaret mm.
jobben är viktigast
När jag lyssnar på de borgerliga företrädarna presentera sitt budgetförslag låterd et på dem som om de fixat jobben. Kanske kan vara klädsamt att berätta som det är. Sedan 2007 har antalet arbetslösa ökat med ungefär 100 000 personer och andelen arbetslösa har ökat från sex till åtta procent av arbetskraften. Långtidsarbetslösheten har tredubblats. Ungdomsarbetslösheten är över 20 procent
Vår viktigaste uppgift är jobben. För att stärka sysselsättningen och minska arbetslösheten föreslås arbetsmarknads- och utbildningssatsningar, ökade offentliga investeringar i exempelvis infrastruktur och minskad klimatpåverkan, samt satsningar på en aktiv näringspolitik. Budgeten innehåller även satsningar för att ge kommuner och landsting möjligheter att anställa fler inom äldreomsorgen, skolan och vården.
Sveriges export- och investeringsråd ska stärka exportfrämjandet ytterligare. Företagens villkor ska också stärkas genom enklare regler och minskade sjuklönekostnader, vilket särskilt gynnar små företag. Dessutom inrättar vi ett innovationsråd.
Viktigaste åtgärden mot arbetslösheten är utbildning. För att säkra kompetensförsörjningen i välfärden och samtidigt se till att unga arbetslösa snabbt kommer i jobb, utbildning eller praktik föreslår regeringen att traineejobb i välfärden införs. Unga arbetslösa ska inom traineejobben arbeta 75 procent och samtidigt få yrkesutbildning på 25 procent av tiden. År 2015 tas viktiga steg för att avveckla sysselsättningsfasen (Fas 3) genom att extratjänster införs i välfärden. Med kollektivavtalsenlig lön ska den som får en extratjänst utföra välbehövda uppgifter i välfärden.
Dessutom investerar vi i byggande och infrastruktur.
Några avslutande eftervalsfunderingar
Avslutade min valövervakning med att lyssna på eftervalsdebatter och kommentarer mm.
När jag besökte Kongressen talade Obama till nationen i TV om att han hörde både de 38% som röstat och alla de som inte röstade. Obamas impopularitet, polariseringen mellan partierna och smutskastningen avgjorde valet .
Blockeringen i kongressen består. Men republikanerna kan inför presidentvalet 2016 ta en mer konstruktiv och ansvarsfull hållning. Fast det är föga troligt. Partiet har inget direkt incitament att gå Obama till mötes.
De republikanska väljarna är inte intresserade av en moderat (demokraternas) politik. Men Mitch McConnell lovade på valnatten att inte låsa budget arbetet som republikanerna gjorde för ett år sedan.
Jag mötte en republikan som inte kunde förstå oss Svenskar eftersom vi är kommunister allihop. Enligt honom är allmän sjukvård och likvärdig skola samma som kommunism. Sådana ska leda detta land, det gör mig både rädd och förtvivlad.
För samtidigt finns här fantastisk trevliga, underbara och positiva människor. Jag gillar amerikanarnas öppna attityd å önskar att jag kunde lära mig lite av deras sätt att sprida glädje.
Men mest av allt önskar jag att de hemlösa får ett hem och att de hungriga får mat. Det får de inte i dagens USA
Rosa Parks en hjälte i Kongressen
Ingen kan väl vara oberörd över det mod som Rosa Parks visade när hon vägrade ge sin sittplats på bussen till en vit man i Alabama 1955.
- jag reser mig inte, ni får hellre arrestera mig, sa Rosa Parks
och så blev det också, hon arresterades av två polismän, men det satt också igång en process som inte slutade förrän alla fick åka med bussarna och sitta var de ville. Bussbojkott och protseser över hela landet gav resultat.
I det djupt segregerade USA på 1950-talet fick inte afroamerikaner sitta tillsammans med vita i bussarna och de skulle ställa sig upp om någon vit behövde plasten. Det var mycket annat som de diskriminerades för också, lägre löner, längre arbetsdagar, inte samma rättigheter att gå i skola osv.
Senare fick Rosa Parks upprättelse genom både hedersmedalj av president Clinton och hon fick en statsbegravning i Kongressen när hon dog 2005.
Det är bara presidenter och några få civila som fått det.
Jag är djupt imponerad av Rosas Parks mod men också över att amerikanarna hedrat hennes minne med denna staty i den amerikanska kongressen.
När jag hör nyheter från Italien om att det finns förslag om att inrätta särskilda bussa för Romer för att de inte ska åka med samma bussar som Italienare inser jag att vi människor är skröpliga varelser som aldrig lär av historien
Pengarna, hindren och negativ kampanj
När OSSE sammanfattade sina synpunkter på valet till kongressen var det kritik på en rad punkter. Men naturligtvis inledde vi med att berömma för organisationen på själva valdagen. Mycket har hänt sedan krånglet år 2000. Nu har det förenklats betydligt och alla var måna om att valet skulle vara lätta att sammanställa. Väljarna bemöttes mycket proffsigt och fick den hjälp de behövde.
Men det finns problem med att så många inte går och röstar. Det är en extra tröskel att behöva registrera sig som röstare 4 veckor före valet. Dessutom har alla delstater olika regler för registrering och krav på legitimation mm.
En annan sak är att alla inte får rösta. De som sitter i fängelse heller har suttit i fängelse får inte rösta, liksom de som bor i Washington. Det är inte att betrakta som en helt igenom demokrati om inte alla har rösträtt. Ett annat problem är för alla de miljontals hemlösa. Eftersom det behövs en adress för att registrera sig är det inte så konstigt att hemlösa inte går i väg och röstar.
Men största kritiken riktar OSSE mot att det är pengarna som styr. Denna miljard rullning som i stort sett går ut på negativ kampanj om motståndaren är ytterligare ett hinder för demokratin
OSSE PA hade parlamentariker från 18 OSSE-länder med på valövervakningen.
Washingtonborna får inte rösta till kongressen
USA har en märklig partiöverenskommelse om att huvudstaden inte ska ha någon plats i kongressen. Alla delstater har 2 representanter i Senaten, därmed finns det 100 Senatorer.
Men det finns ingen Senator från Washington DC, det samma gäller representant huset som inte har några representanter från huvudstaden. Representanthuset har 435 ledamöter och varje delstat representeras av ledamöter i förhållande till delstatens folkmängd, utom Washington DC.
Med andra ord får inte Washingtonborna rösta till kongressen. Tänk er själva om Stockholmarna inte skulle få rösta till Riksdagsvalet, utan bara till kommun och landstingsval.....
Den vallokal vi besökte i en skola i nordvästra Washington valde borgmästare
Konservativt, konservativt, konservativt
Med dessa tre ord inledde Bill Sweeney sitt föredrag för oss. Han konstaterade att allt tyder på att republikanerna behåller majoriteten i Representanthuset, att de får majoritet i Senaten och att de vita männen som kommer att bedriva en konservativ politik.
I USA är ”satsa på dig själv” andan stark. Att republikanerna går till val på sänkta skatter och sänkta utgifter för staten attraherar en majoritet av de som kommer att rösta i morgon fördrar det.
När sedan Rich Galen (ja han heter faktiskt så) från Republikanerna kom började han med att konstatera att även Demokraterna är ett mycket konservativt parti ur ett Europeiskt perspektiv.
Han tror också att republikanerna kommer att få majoritet i hela Kongressen, dvs både Representanthuset och Senaten, i morgon och konstaterar att det är 40 år sedan något sådant har inträffat. Men hans uppfattning var att republikanerna inta alls var ute efter att filibustra och låsa förslag. Han menade att det är lätt att vara i minoritet och bara rösta nej till alla förslag. Nu kommer det att krävas mer av förhandling och ansvarstagande.
Pengarna avgör valet i USA
Pengar spelar en avgörande roll i amerikansk politik. Amerikanarna gör ingen hemlighet av att den som har mest pengar vinner val. Partierna lyckas samla in gigantiska belopp som används till att påverka väljarna. Det mesta av pengarna går till politiska konsulter, reklammakare och lokala tv-stationer. Behovet av pengar gör också att politiker måste lägga ner mycket tid till insamlingar.
I USA hyllas själva förmågan att få pengar, att få många människor att vilja satsat på en kandidat, visar på kandidatens ”duktighet”. I amerikansk kultur finns också ett drag av beundran för dem som tjänat mycket pengar.
Många av kampanjfinansieringsanalyserna i USA visar att valrörelsen 2014 var dyrare än mellanårsvalen 2010.och det är inga små pengar dte handlar om, det är miljarder dollar i omlopp. De stora donatorer gick om de små och dessutom att det var ett litet antal enskilda rika individer som svarar för det mesta av beloppen som kallas ”outside money”. Det finns inget som tyder på att det ska stoppa, tvärtom, det kommer att bli mer och mer ”gåvor” i framtiden. Nu satsar miljardärer mer och mer pengar på republikaner.
Vi diskuterade med bl.a journalister från BBC och consortium news om det är odemokratisk även ur en amerikansk synvinkel att pengarna styr.
(obs. jag tog efter påpekande bort antal miljarder dollar för att vara på den säkra sidan, men kan konstatera att det är gigantiska belopp som ska påverka väljarna)
Vilka röstar i USA-valet på tisdag?
På vår fösta observationsgenomgång gick vi igenom vilka som röstar, hur de röstar och vilka som har rätt att rösta. Tyvärr är det väldigt olika i olika stater här i USA hur valet går till på tisdag.
Det finns papperslappar, e-voting, maskiner, datorer, färdigskrivna valsedlar och alla möjliga andra sätt att rösta. Det är till och med så att sättet att rösta är olika i vissa av delstaterna.
Delstaterna bestämmer också vilka som har rätt att rösta. T.ex så har den som sitter i fängelse inte rätt att rösta i en del stater kan du få tillbaka rösträtten när du kommer ut från fängelset i andra stater får du aldrig tillbaka rösträtten, men det går att flytta till en annan stat för att få rösträtten tillbaka.
Hemlösa har i teorin rätt att rösta men alla måste registrerar sig i förväg och för att registrerar sig behövs en hem-adress som kan ta emot röstsedeln.
.
I år förväntats många förtidsrösta via brev och dessa poströster räknas inte i den ordinarie vallokalen utan på ett centralt ställe i respektive delstat.
Fler äldre röstar än yngre och som jag skrivit tidigare, valdeltagandet är väldigt lågt, mindre än 50% av de röstberättigade, röstar i årets val.
Det får bli allt för nu, fortsättning följer
