Med anledningen av att ytterligare en tredje föräldraledighetsmånad knyts till vardera föräldrarna försöker bl.a. KD protestera.

 Barnen mår bäst av att lära känna och knyta an till båda föräldrarna tidigt. Att få vara med sina barn är en ynnest, lycka och glädje. Den fungerar bäst om föräldrarna inte tappar anknytningen till arbetsmarknaden. Det skeva uttaget av föräldradagar är den främsta anledningen till varför män och kvinnor har så skilda löneutveckling och i slutändan skilda pensioner trots samma utbildning.

Eftersom kvinnor tar ut merparten av föräldraförsäkringen är de mer frånvarande från jobbet och således halkar de efter männen i löne- och karriärutvecklingen. Denna frånvaro från jobbet stärks ytterligare av att kvinnor är i högre utsträckning hemma för vård av sjukt barn än män. Arbetsgivarna premierar den som är på jobbet och inte hemma. Med den skeva fördelningen av uttaget av föräldraförsäkringen missgynnar kvinnor även kvinnor när de söker jobb eftersom de förväntas vara mer frånvarande.

Vill en ha jämställdhet krävs aktivt arbete, det kommer inte automatiskt.  Det som har fått effekt på uttaget av föräldradagar hos män har varit när riksdagen har beslutat att öronmärka månader i försäkringen till respektive förälder. För varje månad som öronmärkts har männen generellt sett tagit ut ytligare en månad. Det är nu dags att införa ytterligare en månad om man vill stärka jämställdheten på arbetsmarknaden.

De som är emot ytterligare en öronmärkt månad säger att föräldrarna måste få göra som de vill med försäkringen. KD och andra bakåtsträvare tror att föräldraförsäkringen är föräldrarnas privata egendom, när det i själva verken är så att försäkringen finansieras av arbetsgivaravgifter och skattebetalare och beslutas av riksdagen.

Vi måste väga den enskilda föräldrarnas möjlighet att fördela hur man vill mot de negativa effekterna för jämställdheten på arbetsmarknaden. Antingen accepterar vi det rådande läget eller så gör vi något åt det. Jämställdhetsbonusar, har inte fått någon större effekt på fördelningen av föräldraledigheten och därför måste vi göra något annat om vi menar allvar.

Ökad jämställdhet på arbetsmarknaden en frihets- och rättvisefråga för både män och kvinnor. Men främst är det bra för barnen med närvarande föräldrar som tar ansvar och därmed också för samhället.

Snart är det jul och vi kan fira den med vetskapen att det går bra för Sverige. Eurostat, Konjunkturinstitutet med flera bedömare en starkare ekonomisk tillväxt än normalt.  Uppgången är stabil och bred. Hushållens disponibla inkomster, det vill säga de pengar hushållen har att köpa för eller spara, har ökat med hela 3,5 procent jämfört med 2014.

Nya jobb har tillkommit, 81 000 nya jobb sedan i oktober förra året efter regeringsskiftet för att vara exakt. Andelen sysselsatta har stigit, samtidigt som arbetslösheten sjunkit. Arbetsförmedlingen menar att under 2016 och 2017 kommer sysselsättningen att öka med ytterligare 140 000 personer.

Under nästa år gör regeringen historiskt stora investeringar på över 50 miljarder kronor. Det handlar om satsningar på skolan, på fler jobb, upprustning av järnvägen och bostadsbyggande. Det är genom att investera som vi bygger Sverige starkare.

 För första gången på många år höjs nu också pensionerna, samtidigt som vi påbörjar avskaffandet av den orättvisa pensionärsskatten. Även våra pensionärer ska känna trygghet och framtidstro i Sverige.

Men de 130 miljarder som alliansregeringen sänkte skatten med syns i vår välfärd. Som ett exempel har det resulterat i att 140 000 människor i arbetsför ålder har gått ner i arbetstid, eller helt slutat att arbeta för att ta hand om en anhörig.

Dessutom måste vi givetvis ta ansvar för dem som kommit hit och se till att de snabbt kan komma i utbildning, jobb och samhällsgemenskap. Även om många som kommer till oss är färdigutbildade yrkeskunniga människor som kommer att bidra till att stärka vår välfärdsstat, är det långt ifrån alla.

Vi har alltså tuffa utmaningar framför oss. Men det ska vi klara genom ordning och reda, mer investeringar i välfärden och det som bygger Sverige starkt så får vi en en fortsatt tillväxt.

Idag åker jag med i kortegen med åkerinäringen när Här Stannar Sverige manifesterar i Skövde. Vi vill får bort den snedvridna konkurrensen. För mig som socialdemokrat är schysta villkor oerhört viktiga. Lika lön för lika arbete i enlighet med gällande lagar och avtal i det land man jobbar måste gälla.

Vi måste få rättvisa konkurrensvillkor. Företagens och arbetstagarnas friheter att röra sig över nationsgränserna får inte leda till att den grundläggande principen om lika lön för lika arbete undergrävs.

Vi ska förhindra att utlandsregistrerade lastbilar tar inrikeskörningar i Sverige utan tillstånd, så kallad cabotage.

Detta är ett viktigt steg för att komma till rätta med de oseriösa transporter som drabbar den seriösa åkerinäringen men också de chaufförer som tvingas leva under slavliknande förhållanden i sina många gånger undermåliga fordon.

Det är viktigt att kunna hindrande av fortsatt färd med hjälp av polis eller tull som får omhänderta fordonsnycklar eller annat föremål som behövs för färden. Skälet kan vara att en sanktionsavgift inte betalas eller att fordonet har stora trafiksäkerhetsbrister. Seriösa åkeriföretag ska kunna konkurrera på lika villkor.

Inköpare av transporttjänster ska tillse att de företag man köper upp transporttjänster ifrån följer de regelverk vi har. Både privata transportköpare och kommuner, landsting statliga myndigheter och företag ska se till att transporten körs på schysta villkor och att kör och vilotidsregler följs. Krav på nykterhet borde inte behöva ställas eftersom det är olagligt att köra rattfull, ändå ser vi allt för många exempel på rattonyktra förare. Det är fullständigt oacceptabelt.

Det krävs också att de företag som köper upp transporter och de logistikföretag som åtar sig transporter tar sitt ansvar.

Efter att i många år arbetat med frågan har jag varit med om att ta viktiga steg i kampen mot de olagliga transporterna.

Men kampen går vidare inom Sverige, inom EU och med effektivare kontroller av gällande regler.

Snart går alla skolbarn på ett välbehövligt jullov. Det är viktigt att veta att barn utvecklas olika och att en del har lätt för sig i vissa ämnen och att andra har det tufft när de ska lära sig läsa. skiva och räkna. Har de inte heller föräldrar med studievana så kan det vara svårt att få det stöd som behövs

Alla barn ska få det tidiga stöd de behöver och har rätt till. Det är därför glädjande att regeringen investerar två miljarder kronor per år i fler anställda på lågstadiet, så att lärare får mer tid för undervisning och så att stora klasser kan bli mindre. Det gynnar de barn som behöver extra stöd för att nå målen, men även de barn som har lätt för sig och behöver mer stimulans.

Regeringen investerar också 500 miljoner per år för att öka tillgången till specialpedagogiskt stöd och utveckla den specialpedagogiska kompetensen generellt bland lärare.

Samtidigt genomförs flera riktade åtgärder för att bättre möta nyanlända elevers behov, bland annat förbättrad kartläggning av nyanländas kunskaper och höjd ersättning till kommuner för asylsökande barns skolgång.

Det har betydelse vilken regering som styr Sverige. Vårt mål är att Sverige ska ha en jämlik skola med höga kunskapsresultat där ingen elev lämnas efter eller hålls tillbaka. Därför prioriterar vi investeringar i skolan framför stora skattesänkningar.

Politik gör skillnad

 Det globala klimatavtalet är på plats efter det nyligen avslutade toppmötet i Paris. Det känns stort. Vårt mål är att Sverige ska vara världens första fossilfria välfärdsland.

Paris var startskottet, inte målsnöret. Planeten är inte räddad ännu, men det finns en plan och ett internationellt samvete på plats som kommer mana oss till mer och bättre åtgärder. Det är bra. Men det är inte tillräckligt. Vi är fortfarande på väg mot orimliga 3 grader vilket betyder en värld där vissa länder hamnar under havsytan. Och där vi alla kommer att vara påverkade av ett förändrat klimat med utmaningar för hälsa, transporter och livsmedelsförsörjning. Så det globala klimatavtalet är ett startskott, men inte målsnöret. Jobbet återstår.

Det känns bra över att vara en del av en europeisk socialdemokrati vars engagemang bidragit till att ett globalt klimatavtal nu finns på plats. Vi har drivit på för att öka ambitionerna i avtalet men också för att stötta 1,5 graders-målet. Ingen kan vara fullständigt nöjd, men avtalet har det som krävs för en rättvis omställning med hänsyn om de mest utsatta människorna i världen.

Sverige har ett högt förtroende i klimatfrågan. Vi är ett litet land, men stora i klimatpolitiken. Det inflytandet har vi använt klokt i förhandlingarna. Vi har drivit på för att alla ska göra sitt yttersta inom givna mandat. Bra jobbat, Sverige.

Riksdagen står bakom den största miljöbudgetsatsningen i Sverige på 20 år. Vi socialdemokrater arbetar för kraftiga investeringar för klimatet. Ett klimatpolitiskt ramverk ska skapa långsiktighet och en plan för ett Sverige med fossilfri fordonsflotta 2030. Då måste kollektivtrafiken utökas och fordonsflottan ställa om så att den blir fri från fossila utsläpp. Regeringen föreslår i budget 2016 4,5 miljarders förstärkning och ett lokalt klimatinvesteringsstöd, ”Klimatklivet” till kommuner och regioner för utveckling av miljöteknik och gröna innovationer. 

 Nu ska vi visa att omställningen är möjlig. Nu åker vi till en miljövänligare framtid.

Kvinnor och män ska ha lika rätt och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Jämställdhet, tillväxt och jobb hänger ihop. För att klara jobben behöver all kompetens tas tillvara på arbetsmarknaden på heltid. Idag tjänar kvinnor mindre än män för att de är kvinnor. Så ska det inta vara!

Sverige är bra på jämställdhet. Men fortfarande har kvinnor lägre löner än män. Kvinnor har sämre möjligheter att utvecklas i arbetet och göra karriär. I skolan presterar pojkar i genomsnitt sämre än flickor. Tjejer läser längre, tar på sig högre studielån men få lägre lön.  Det är en viktigt att bryta könsnormer tidigt. Normer måste diskuteras redan i förskolan. Fler män behövs i förskolan och grundskolans tidiga år. Att få in jämställdhetsarbetet i vardagen ska vara en utmaning för skolan. Naturligtvis ska heltid vara norm på hela arbetsmarknaden. Jämställdhetsarbetet i skolan måste pågå kontinuerligt. Genusperspektiv måste få tydligare genomslag i forskning och utveckling. Jag kan tänka mig att lagstifta om jämställda bolagsstyrelser om bolagen inte själva ser till att ta tillvara kvinnors kompetens och erfarenhet.