Monica Greens blogg

På sommaren tar jag mig äntligen tid till att läsa böcker. Resten av året blir det tyvärr mest propositioner, motioner, handlingar och andra viktiga papper som prioriteras.

Men nu har jag läst och skrattat över boken Gräspojken av Christer i P3, läst Igelkottens elegans av Muriel Barberysom är mycket tänkvärd och filosifisk. Jag har även traglat mig igenom Inferno. Dan Brown var mycket bra i boken Davinci koden men sedan dess har hans böcket inte varit något för mig.

Men nu är jag helt såld på den fantastiska boken Innan floden tar oss. Jag hoppas att alla som jobbar med bistånd, tjänstemän och politiker och alla andra läser den trots att det är en skönlitteratur bok eller kanske just därför.

Den är full av fakta om bistånd, korruption och världspolitik men fokuserar mest på Bangladesh. Floden, som i takt med klimatförändringarna hotar miljontals fattiga som bor och verkar i deltat. Här finns hedersförtrycket med hemgift och burkor och biståndsarbetare som slåss i motvind för att förbättra kvinnors villkor, korruption, mutor och textilfabriker som rasar.

Sofia och Janne flyttar till Dhaka med sina två barn eftersom Sofia ska bli biståndschef på Svenska ambassaden. Historien flätas samman med tre fattiga byflickor Mukta, Nazrin och Mina som får utstå förtryck, svält, misshandel, mord och våldtäkt men också i all bedrövelse en drivkraft att ta sig ur eländet. Åtminstone för de två som överlever och flyr till Dhaka .  

Boken handlar om enorma klasskillnader, könsförtryck, postkolonialism och exploatering. Här går biståndspengar till undermåliga textilfabriker där sjuka och underbetalda kvinnor producerar våra billiga kläder, men också lyxsemestrar och överdådiga villor för de västerländska arbetare som befinner sig här.

Boken är så bra att jag rekommenderar den till ALLA  

 

 

 

 

På årets varmaste dag begav jag mig till Sjötorp för att traditionsenligt delta i den trevliga simtävlingen Göta Kanalsimmet. Men det höll på att bli inställt. När jag registrerat mig, fått ut badmössan med startnumret på och tidtaginngschipset, som ska stoppas i mössan, pratade jag lite med volontärerna och arrangörerna om vädret. Det var ju vansinnigt varmt men mörka åskmoln närmade sig i horisonten. Vi hoppades på att åskan skulle komma senare.

Jag hann bara byta om till baddräkt innan regnet kom, och det var inget dåligt regnväder heller. Det var som att himlen öppnat sig och tillråga på allt kom åskan. Det blixtrade och dundrade i 45-60 minuter och ingen av oss visste hur länge set skulle hålla på och om tävlingen skulle bli inställd. Det enda vi visste var att vi inte skulle vara i vattnet eftersom åskan var precis över oss.

Men så småningom började det ljusna över Vänern och tävlingsarrangörerna tog beslutet om att tävlingen skulle kunna genomföras. Jag tog mig upp till startplasten och blev genomblöt av regnet. Väl uppe väntade hundratals simmare, hoptryckta under taköftsen.

Starten gick i lite duggregn och vi kunde kasta oss i det 23 gradiga vattnet när kanonskottet från en av Baltzar von Platens gamla kanoner avlossades, 45 minuter senare än planerat.

Dryga 32 minuter senare gick jag i mål. En tid som jag är mycket nöjd med och som placerade mig i mitten av resultatlistan. Sedan tilltog regenet igen men det gjorde inget, jag var mycket nöjd med att ha klarat av det även i år.

Eftersom vi socialdemokrater menar att kunskap är nyckeln inför framtiden fortsätter jag att informera om våra satsningar på skolan. Vi har ett startpaket med sju tidiga insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver för att nå målen i skolan och sin fulla potential.

Alla barn ska få det stöd som de behöver, såväl barn som riskerar att halka efter och behöver stöd för att nå målen i skolan och barn som vill springa före och behöver få mer stimulans.

Så snart behov och svårigheter upptäcks ska stöd sättas in. Forskningsläget kan inte vara tydligare. Det är tidiga insatser som har störst effekt.

Grundskolan ska få ett nytt mål: alla elever ska kunna läsa och förstå enklare texter senast i årskurs 1. Eleverna ska få det stöd de behöver för att klara det. En god läsförmåga är nyckeln till en framgångsrik skolgång. Därför fokuserar vi särskilt på läsning.

Starpaketet: mindre klasser – mer kunskap

1.      Mindre klasser, från förskoleklass till och med årskurs 3

2.      1000 fler speciallärare och specialpedagoger

3.      Obligatorisk förskoleklass för sexåringar

4.      Stärka skolor med tuffa förutsättningar

5.      Läxhjälp till alla elever

6.      Högre kvalitet i förskolan

7.      Forskningsinstitut för lärande, tre första uppdrag: tidiga insatser, nyanlända elever och läsförmåga.

I höst investerar vi 3 miljarder kronor för startpaketet. Av dessa kommer cirka 500 miljoner kronor att utgöras av 1000 fler speciallärare och specialpedagoger.

Mindre klasser mer kunskap

I går berättade jag om socialdemokraternas vårmotion. I dag kan jag "avslöja" att i vår budgetmotion för 2014 kommer vi att lägga fram ytterligare viktiga reformförslag: De handlar om en aktiv näringspolitik, 90-dagarsgarantin, Extratjänster och Mindre klasser.

·         Fler jobb i nya och växande företag.  Nya jobb skapas genom att fler företag kan starta, växa och anställa. Vi ska förbättra förutsättningarna för företagen. Möjligheter till innovation och finansiering ska stärkas och villkoren för ett aktivt näringsliv i hela landet ska förbättras. Genom att nå nya marknader kan företagen växa. Vi ska därför stärka exportfrämjandet på tillväxtmarknader, underlätta förstagångsexport och bidra till bildandet av exportorienterade företagsnätverk.

·         Mindre klasser. Varje elev ska ges verkliga förutsättningar att nå sin fulla potential.  Då måste stora klasser bli mindre. Mindre klasser möjliggör en högre kvalitet på undervisningen. Det ger mer tid för lärarna med varje enskild elev och möjliggör att varje elev ges stöd i sin utveckling. Studier visar att mindre klasser leder till bättre skolresultat, större chans att börja högskolan, bättre lön och bättre möjligheter till jobb långt senare i livet.

·         90-dagarsgarantin. Ungdomar ska jobba eller studera – inte vara arbetslösa. Vi ska införa en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar. Alla arbetslösa ungdomar ska ha rätt till jobb, praktik eller utbildning och ha ett ansvar att ta vara på dessa möjligheter för att få ersättning. Vi ska också införa ett utbildningskontrakt för alla unga arbetslösa under 25 år som inte fullgjort sina gymnasiestudier. I höstens budgetmotion kommer vi att presentera vårt första steg i 90-dagarsgarantin.

·         Extratjänster. Arbetslöshet är ett slöseri. Just nu betalar Sverige dyrt för att sysselsätta långtidsarbetslösa inom Fas 3 med uppgifter som inte efterfrågas på den ordinarie arbetsmarknaden. Samtidigt ser vi stora behov av avlastning i välfärden. Vi föreslår Extratjänster i välfärden och ideell sektor där långtidsarbetslösa erbjuds riktiga jobb, till riktig lön med riktiga arbetsuppgifter. Så bryter vi långtidsarbetslösheten, motverkar utslagning och stärker kvaliteten i välfärden.

·         

Så här mitt i sommaren hoppas jag att alla uungdomar har fått chansen till ett sommarjobb. Visst är det kul att sola och bada men sommaren är lång och några veckor eller ngn månad är det kul, lärorikt, viktigt att få jobba också.

Regeringen har misslyckats med jobben. Idag är över 400 000 människor utan jobb och ungdomsarbetslösheten har bitit sig fast kring 25 procent. Ett sommarjobb är ofta ungdomars första kontakt med arbetslivet. Det ger arbetslivs­erfarenheter och referenser.

I Nynäshamn har kommun och näringsliv arbetet fram en modell för att ordna sommarjobb. Fyra årskullars ungdomar, från årskurs 9 till sistaårselever på gymnasiet, har erbjudits sommarjobb och alla som lämnat in en ansökan garanteras minst tre veckors arbete. Av sommarjobben är 60 procent inom det privata näringslivet och de resterande inom kommunen.  De privata arbetsgivare som inte kan stå för hela lönekostnaden har kunnat få en viss ekonomisk hjälp från kommunen.

Vi socialdemokrater vill att ”Nynäshamnsmodellen” ska omfatta alla Sveriges kommuner. De kommuner som inför modellen får ersättning via ett riktat statsbidrag. Om alla kommuner lyckas lika bra som Nynäshamn innebär det 200 000 nya sommarjobb.

Låt alla ungdomar få chansen till ett sommarjobb

Sverige är ett av de länder i världen där barn har de bästa förutsättningarna att växa upp. Det är ingen slump, utan resultatet av en generös och flexibel föräldraförsäkring, en väl utbyggd förskola av hög kvalitet, kostnadsfri mödra- och barnhälsovård och generella barnbidrag lika för alla.

För barnfamiljerna ger barnbidraget, flerbarnstillägget och studiebidraget ökad ekonomisk trygghet under den tid i livet när försörjningsbördan är som allra störst. Barnbidraget går till alla barn, oberoende av föräldrarnas inkomster. Det gör att det är enkelt och billigt att administrera, för inte med sig några negativa marginaleffekter och är inte utpekande. Eftersom barnbidraget är en del av den välfärd som kommer alla, inte bara de allra mest behövande, till del, vet vi via forskningen att det bidrar till att minska klyftorna i samhället.

Trots barnbidragets stora betydelse för familjernas ekonomi har varken det eller studiebidraget höjts sedan 2005. I det socialdemokratiska budgetförslaget för 2013 föreslås därför en höjning av barnbidraget och studiebidraget med 100 kronor per barn och månad. Det är ett välkommet tillskott för barnfamiljerna. Inte minst i ekonomiskt oroliga tider är förstärkt köpkraft för barnfamiljerna viktigt för såväl samhällsekonomin som för barns uppväxtvillkor.

Av Sveriges närmare två miljoner barn har ungefär en fjärdedel separerade föräldrar. Alltför många av dessa familjer har en pressad ekonomisk situation. Det bästa sättet att bekämpa barnfattigdomen är att se till att föräldrarna ges möjlighet att arbeta. Både barnbidraget, som går till alla barn, och de riktade stöden, som bostadsbidrag och underhållsstöd, är viktiga komplement. Nivån på underhållsstödet har legat still en längre tid. För att förbättra den ekonomiska situationen för ensamstående föräldrar föreslog socialdemokraterna i budgetmotionen för 2013 att underhållsstödet skulle höjas. Det skulle förbättra situationen för många av de familjer som har det allra tuffast ekonomiskt.

Alla barn har rätt att förverkliga sina drömmar. Tillsammans med en förskola av hög kvalitet, en skola där alla barn ges chansen att lyckas och ekonomiska stöd som föräldraförsäkring, barnbidrag och underhållsstöd bidrar till att göra det möjligt.

Genom festivaler får både unga och vuxna möjlighet till kulturupplevelser. Hela samhällen lever upp och mindre orter får en stolt plats på evenemangskartan. Festivaler skapar också jobb, framför allt för kulturarbetare men också för restauranger och hotell i det omgivande samhället.

Under 2000-talet har intäkterna för festivaler och konserter ökat stadigt. Mer än hälften av musikbranschens intäkter kommer i dag från festival och konsertintäkter. Samtidigt vet vi att många festivaler behöver hjälp för att överleva. Självklart ska stora kommersiella festivaler kunna bära sig själva, men festivaler som arrangeras av ideella krafter måste få rimliga förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas.

Vi socialdemokrater har i budgeten för 2013 föreslagit att utöka arrangörsstödet till Statens Kulturråd. Vi vill också öka stödet till de fria kulturskaparna så att de självständigt kan utveckla sin konstform. Sammanlagt föreslog vi 25 miljoner kronor mer än den borgerliga regeringen på att stödja ideella kultur- och musikarrangörer och fria grupper.

Sverige behöver mer kreativitet, inte mindre. Festivaler är en källa till glädje, kulturupplevelser, fruktbara lokala samarbeten och arbetstillfällen. Det är dags att ta festivalers viktiga roll och betydelse på större allvar!

Allt fler utländska besökare väljer att semestra i Sverige enligt Tillväxtverkets gränsundersökning. Många besökare attraheras av vår orörda natur, våra vandringsleder, vattendrag och skogar. Den regionala matkulturen lockar allt fler besökare som vill njuta av god mat och dryck i en vacker och avkopplande miljö.

Företag utanför storstadsområdena växer och skapar nya jobb i hela landet. För många ungdomar är besöksnäringen det första steget in på arbetsmarkanden. Besöksnäringen har bidragit med 31 500 nya arbetstillfällen sedan år 2000, samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar har minskat. En växande besöksnäring kan skapa jobb och förverkliga entreprenörsdrömmar, vilket kan möjliggöra en fortsatt levande landsbygd och skapa förutsättningar för en fungerande välfärd.

Vi vill satsa 500 miljoner kronor mer än regeringen för år 2013 på strategisk samverkan, där svensk besöksnäring pekas ut som en strategisk framtidsbransch. Visit Sweden, som ägs av staten, och organisationen Svensk Turism har till uppdrag att marknadsföra Sverige som destinationsland och att utveckla svenska destinationsplatser. Bolaget har haft ett tillfälligt anslag på 50 miljoner kronor mellan 2009-2012 från statens sida. Vi föreslår att stödet permanentas så att marknadsföringen av Sverige ska kunna behålla den nivå den har idag.

Vi socialdemokrater är övertygade om att morgondagens Sverige behöver en satsning på besöksnäringen för att skapa fler jobb och tillväxt i hela landet för att möta framtidens utmaningar.

Tillsammans kan vi bygga ett samhälle där alla lever ett bättre liv, känner frihet och framtidstro.

Behovet av försäkringar vid arbetslöshet och sjukdom kommer att finnas oavsett om vi, som i Sverige, väljer att lösa det gemensamt eller om var och en ska teckna sin egen privata försäkring. Fördelarna med gemensamma försäkringar är flera, inte minst att alla, oavsett ålder, utbildning, tidigare sjukdomar eller hur riskfyllt arbete man har, får tillgång till en försäkring på samma villkor som alla andra.

För att kunna behålla de gemensamma försäkringarna måste människor har tilltro till att försäkringarna finns där när och om man behöver dem. Om ersättningen är så låg, eller om till exempel rehabiliteringen brister, att man känner sig tvingad att teckna en kompletterande försäkring och därmed betala flera gånger för samma sak, börjar man också ifrågasätta själva systemet med gemensamma försäkringar.

Sedan regeringsskiftet 2006 har sjukförsäkringarna förändras så att de alltmer enbart garanterar en låg ekonomisk grundnivå för en majoritet av löntagarna. I dag ligger det så kallade taket i sjukförsäkringen, alltså det maxbelopp man får tillgodoräkna sig, långt under genomsnittslönen i Sverige. Nära hälften av alla heltidsarbetande män och en tredjedel av alla heltidsarbetande kvinnor hamnar ovanför maxgränsen. Allt fler medelinkomsttagare drabbas av de låga taken. Det är det största hotet mot försäkringar som bygger på en solidarisk utjämning av risker. För att stärka legitimiteten i sjukförsäkringssystemet vill vi socialdemokrater att taket ska höjas till tio prisbasbelopp, alltså drygt 37 000 kronor i månaden. Målet är att de allra flesta faktiskt ska få ut 80 procent av lönen om man har oturen att bli sjuk. Vi vill också att ersättningsnivån ska vara 80 procent under hela sjukskrivningsperioden och att rehabiliteringen förbättras. På så sätt kan vi få en sjukförsäkring som faktiskt ger den trygghet man behöver för att kunna komma tillbaka till arbete.

Ett ekonomiskt och politiskt hållbart pensionssystem som ger bra pensioner är en viktig del av välfärden. Nu pekar flera rapporter på risken att pensionerna inte blir tillräckligt höga framöver. Det beror dels på att vi lever allt längre, men framför allt på att regeringen har misslyckats med jobben. Pensionerna bli lägre på grund av hög arbetslöshet och att över 65 000 har utförsäkrats i stället för att få rehabilitering tillbaka till arbete. Om framtidens pensioner ska bli rimliga krävs en politik som sätter jobben först och som ökar antalet arbetade timmar.

Men det krävs också förändringar i dagens pensionssystem. Ett flertal utredningar har nu tagit fram underlag för vilka förändringar som skulle kunna göras för att trygga pensionerna även framöver. En av utredningarna föreslår höjd pensionsålder.

Vi socialdemokrater välkomnar en diskussion om hur fler kan jobba mer, men menar att en sådan diskussion måste börja i arbetslivets villkor. Att ensidigt tala om höjda åldersgränser blir faktiskt provocerande för många som har en tuff eller stressig arbetsmiljö och tvingas sluta i förtid. Alla kan faktiskt inte "välja att jobba till 75", vilket Fredrik Reinfeldt tycks tro. För att fler ska kunna jobba längre krävs insatser för ett hållbart arbetsliv - alltifrån förstärkt arbetsmiljöarbete till ökade möjligheter till rehabilitering, omställning och kompetensväxling. Men det krävs också att trygghetssystemen följer med under hela arbetslivet så att de som arbetar längre upp i åldrarna också omfattas.

Vi ser också behov av förändringar i premiepensionssystemet. Det kan knappast vara en bra modell att tvingas välja mellan över 800 fonder, där avgifter för förvaltningen i bland äter upp en stor del av den framtida pensionen. Systemet är i dag dyrt såväl för samhället som för den enskilde och behöver därför reformeras. Det kan inte vara meningen att man ska behöva köpa dyra förvaltningstjänster för att säkerställa att man får en bra utveckling av pensionssparandet. Vårt pensionssystem ska vila på trygg grund och vara enkelt och tydligt - därför behöver premiepensionssystemet reformeras.

Pension är uppskjuten lön och ska beskattas så. Regeringen har skapat en orättvis klyfta mellan löntagare och pensionärer som vi vill ta bort. I höstbudgeten tog vi ett första steg och dubblade den skattesänkning som regeringen föreslog för pensionärer. Att helt radera ut skillnaden kommer att ta tid, men vår målsättning är tydlig - skatteklyftan ska utjämnas.

Ett brett förankrat pensionssystem är viktigt för såväl statsfinanserna som för dagens och morgondagens pensionärer. Vi socialdemokrater sätter jobben först - det är viktigaste vägen till att få bra pensioner. Men vi är också beredda att ta ansvar för morgondagens pensioner, genom att medverka till nödvändiga förändringar i dagens pensionssystem. Så tar vi ansvar för ett hållbart pensionssystem.

Idag söker rekordmånga studenter till högre utbildning. Det är en positiv utveckling. Sverige behöver många högskoleutbildade, eftersom arbetslivet kräver det. Trots det höga söktrycket till landets universitet och högskolor väljer regeringen att minska på antalet platser till högre utbildning med drygt 16 000 under två år. Under det senaste fem åren har antalet sökande ökat stadigt – främst i gruppen upp till 24 år. I ett läge där arbetslösheten är över 8 procent och ungdomsarbetslösheten 26 procent är det inte klokt att dra ner på antalet utbildningsmöjligheter.

Första antagningsbeskedet till universitet och högskolor runt om i landethar kom igår, nästa kommer i augusti.  I år riskerar dock fler personer än vanligt att få ett negativt besked, eftersom antalet utbildningsplatser dras ner av den borgerliga regeringen

Det finns de som gillar att få uppmärksamhet genom att hata på nätet. De sitter där i sin ensamhet framför datorn och har inget bättre för sig än att hata. Dessa ljusskygga personer tycker till och med att det är roligt att hata, det tycker att det är en kul grej. Inget kan vara mer fel. De fattar inte bättre men de kan dra igång krafter som inte går att stoppa och som får fruktansvärda följder.

Vi har sett dessa idiotiska utfall mot kvinnliga journalister, kändisar, politiker och elitidrottare.  Nu senast går dessa näthatare igång på våra duktiga fotbollstjejer i EM. Så länge twittrandet och facebookandet gäller spelet och missade straffar är det helt ok, men när det går ut över tjejerna som person är det inte OK längre. Naturligtvis kan vi försöka tysta ner dessa  eftersom uppmärksamheten triggar dem ännu mer men ibland måst vi säga ifrån.

Mer än en miljon människor inom idrottsrörelsen gör ovärderliga ideella insatser för att engagera och aktivera barn och unga. Att många av dessa ideella entusiaster också stöder tjejer och kvinnor som vill idrotta är väldigt bra men de jobbar i motvind.

Sju av tio pojkar och flickor tränar idrott upp till femton års ålder. I de övre tonåren sjunker det organiserade idrottandet, särskilt bland flickor. Där grundläggs skilda idrottsvanor mellan könen, där kvinnor motionerar mer än män men idrottar i organiserad form i mindre utsträckning än män. Resursfördelning som missgynnar flickor och deras idrottsaktiviteter är inte acceptabel. Det är viktigt att flickor och kvinnor inte missgynnas när de statliga resurserna till idrotten fördelas inom idrottsrörelsen.

Riksidrottsförbundet har sedan lång tid tillbaka uppmärksammat problematiken och arbetar på ett förtjänstfullt sätt med frågan om jämställdhet inom idrotten och säger: ”En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Jämställdhetsperspektivet ska finnas med på alla nivåer, alla beslut och i all verksamhet.”

Förutom kvinnliga förebilder som Pia Sundhage, idrottare och tränare krävs politisk medvetenhet. Träningstider och ekonomiska resurser ska fördelas lika, män och kvinnor ska ha lika stort inflytande i beslutande församlingar och jämställdhetsperspektivet ska vara integrerat i den dagliga verksamheten.

Idrotten är en viktig del av vårt samhälle och våra idrottsklubbar gör fantastiska insatser både när det gäller idrottsliga framgångar men också på områden som handlar om social sammanhållning, integration och jämställdhet. Utan de ideella insatserna skulle det inte finnas varken idrottsliga framgångar på elitnivå eller knattefotboll.

Men det behövs också ett starkt offentligt stöd och en konstruktiv samverkan mellan ideella idrottslivet och stat och kommun. Och det behövs stöd och support på nätet.

Hat och förlöjligande på nätet är ingenting annat än idioti

Lycka till i fortsatta matcher – jag håller på er i både motgång och medgång – Heja Fotbollssverige

AftonBladet 2

Det har blivit en del frågor om min kandidatur  som S-kvinnors ordförande. Särskilt med tanke på att jag tycker att Carina Ohlsson är det naturliga, bästa och utmärkta valet som ordförande.

Frågorna är berättigade och tål att problematiseras. Dessutom har vi partiets kongress i färsk minne där det kändes, rätt eller fel, som att kandidater inte blev väl behandlade.

De första frågorna jag fick om att ställa upp som kandidat till ordförande avfärdade jag snabbt. Jag har blivit tillfrågad flera gånger tidigare men inte tyckt att jag vill utmana sittande ordförande mm. Dessutom som flera av er känner till, twittrade jag snabbt om Ylva Johansson eftersom hon är medial, har ett starkt namn och driver både jobb och jämställdhetsfrågorna på ett ypperligt sätt.

Till mitt eget distrikt mejlade jag om tänkbara kandidater, det var Ylva Johansson, Hillevi Larsson och så förståss Carina Ohlsson. Å det fanns andra namn under uppsegling.

Men jag fick ännu fler påstötningar från olika håll i landet och innan jag visste att Carina tackat ja till att kandidera hade jag sagt att det var OK att nominera mig.

 Jag minns

 den kvällen vi gick hem gemensamt till våra  övernattningslägenheter och båda berättade att vi hade sagt ja och sedan började vi skratta.....

 Jag hade helt enkelt lyssnat på de som kontaktade mig och  blev både glad och hedrad över vad de tyckte om mig. Jag som fått känna av näthatet en del, blir kanske extra glad när jag får höra hur bra andra tycker att jag är.  Nu har valberedningen sagt sitt och jag tycker att det blir fantastiskt bra med Carina Ohlsson.

Men det finns fler skäl till att vi inom S-kvinnor kan kandidera åtminstone tycker jag det.

Vi tar hand om varandra. Håller inte på med tjuv och rackarspel utan respekterar varandras styrkor och svagheter. Där tycker jag partiet har en del att lära. Det ska var Ok att kandidera utan att för den del bli baktalad eller ifrågasatt.