Satsar på lärare
Den svenska modellen innebär att vi ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med låga löner. För att lyckas med det måste vi vända den negativa kunskapsutvecklingen i svensk skola. Skolan står idag inför stora utmaningar, där skickliga och engagerade lärare är en nyckel för att förbättra kunskapsresultaten. Samtidigt anser endast fem procent av Sveriges lärare att läraryrket har hög status och bara varannan lärare skulle välja samma yrke igen. Lärarnas löneutveckling är också svag jämfört med OECD-snittet för jämförbara yrkesgrupper.
Nu investerar vi 3 miljarder på årsbasis för att höja läraryrkets attraktivitet genom Lärarlönelyftet.
Målet att vända kunskapsresultaten i svensk skola, där ligger fokus i satsningen på att höja lönerna för legitimerade lärare i grund- och gymnasieskolan.
En viktig nyhet är att Lärarlönelyftet inte kan användas för nyrekrytering. Medel tillförs för att skolhuvudmännen ska höja lönerna för lärare som utvecklat undervisningen på egen hand eller tillsammans med kolleger och på så sätt förbättrat elevernas studieresultat i skolan eller måluppfyllelsen i förskolan. Lärarlönelyftet sker utöver den vanliga lönerevisionen och därmed är satsningen inte en inblandning i den ordinarie lönesättningen. En given utgångspunkt är att svensk lönebildning sköts av de förhandlande parterna på arbetsmarknaden.
När vi investerar i skolan föreslår moderaterna istället att skära ned utbildningsbudgeten med 3,2 miljarder jämfört med regeringen. Bland annat vill de inte investera i höjda lärarlöner. Det är inte rätt väg framåt.
Den svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas. Med Lärarlönelyftet gör vi en stor insats för att öka läraryrkets attraktivitet och förbättra kunskapsresultaten i skolan. Det är en investering som är helt nödvändig för Sverige.
Svenska modellen - JA tack
De fyra borgerliga partierna är överens om att lämna den svenska modellen. Ansvaret för lönebildning och i allt väsentligt anställningsvillkor ska inte längre bestämmas av arbetsmarknadens parter utan av politiker. Det är en osvensk modell med inspiration från Sydeuropa där lönenivåerna blir valfrågor istället för att hanteras i förhandlingar mellan parterna. En sådan utveckling skulle vara ett hårt slag mot Sveriges konkurrenskraft.
Lönesönkarargumenten har varit lite olika genom åren och riktat udden mot arbetare, kvinnor, yngre, äldre, invandrare beroende på år och tillfälle. Flera argument är de samma och de som pläderar för lägre löner menar alltid någon annans lön. Inte sin egen. Jag noterar att tyckare med närmare 100 000 kr i månaden gillar tanken på löner med 10 000kr per månad.
Det påstås ge fler jobb om lönen blir lägre i själva verket är arbetslösheten högre i låglöneländer. Sverige har näst högst sysselsättningsgrad i hela OECD.
Istället för att avveckla den svenska modellen vill vi Socialdemokrater utveckla den. Ett bra exempel är de snabbspår som vi nu utvecklar i samarbete med arbetsmarknadens parter för att korta vägen till arbete för nyanlända som har erfarenhet inom bristyrken, till exempel kockar, lärare och inom sjukvården.
Alla som jobbar i Sverige ska kunna leva på sin lön. Redan idag finns många olika möjligheter att anställa unga och nyanlända med kollektivavtalsenliga villkor till mycket låg kostnad för arbetsgivare i form av exempelvis instegsjobb, extratjänster och traineejobb.
Regeringen har lagt om arbetsmarknadspolitiken och tagit bort ineffektiva skatterabatter. Nu sjunker arbetslösheten snabbt och ungdomsarbetslösheten är den lägsta på åtta år. De lediga jobben – både med låga och höga kvalifikationskrav – är fler än någonsin!
Arbetsförmedlingen har över 100 000 lediga jobb att förmedla men måste bli bättre på att möta upp arbetsgivares behov genom till exempel korta anpassade utbildningar. Det som krävs är att den svenska modellen utvecklas med investeringar i utbildning som rustar arbetssökande att ta de lediga jobb som finns.
Den som behöver ska få stöd för att kunna anställas – men alla i Sverige ska kunna leva på sin lön.
Säker yrkestrafik – ska löna sig!
Denna vecka arbetar polisen extra för att kontrollera den yrkesmässiga trafiken i syfte att öka trafiksäkerheten. En trafikolycka med lastbil och buss inblandat medför ofta allvarliga konsekvenser, just för att fordonen är stora och tunga.
När polisen kontrollerar den yrkesmässiga trafiken handlar det bland annat om att kontrollera fordonen, kör- och vilotider och att väga fordon. Till detta kommer givetvis de vanliga kontrollerna av körkort och nykterhet.
Den yrkesmässiga trafiken har många regler att följa och konkurrensen om kunderna är stenhård. För att få till en sund konkurrens är det viktigt att polisen gör sina kontroller.
Den som sköter sig, sitt fordon och har alla handlingar kan bara vinna på polisens kontroller, så främjas en sund konkurrenssituation. De som fuskar ska inte kunna tjäna på det, säger Tony Härdin, trafikstrateg, utvecklingscentrum Region Mitt, Polismyndigheten.
Förutom den tunga trafiken ska även taxi kontrolleras extra denna vecka. Även här med både trafiksäkerhet och sund konkurrens som syfte.
Sverige behöver en sund yrkestrafik för att klara sina transporter. Det får inte vara accepterat att tumma på reglerna, alla som köper en transport ska kunna vara trygga i att resan görs på ett säkert och lagligt sätt. Beställare ska ställa krav på både fordon och förare hela kedjan.
Denna vecka pågår en av de europeiska trafikveckorna, där polisen fokuserar extra på ett tema. Det välkomnar vi från NTF. Under vecka 7 (15-21 februari) är temat yrkestrafik.
Efter kl. 15:57 jobbar kvinnor gratis
Lönegapet mellan kvinnor och män är 13,2%. Baserat på en arbetsdag från kl. 8-17 innebär det att män får betalt hela dagen, medan kvinnor jobbar gratis efter kl. 15:57. Igår skrev jag om att regeringen återinför årliga lönekartläggningar. Idag var det dags för den årliga fotografering på Sergels torg i Stockholm. På plats för att manifestera för jämställda löner var bland andra jämställdhetsminister Åsa Regnér.
15:57-rörelsen är en sammanslutning av politiska kvinnoförbund, fackförbund, kvinnorörelsens organisationer och kvinnolobbyn som kämpar för att även kvinnor ska få lön hela dagen. Sedan rörelsen bildades för fyra år sedan har lönegapet minskat med ynka 1,1 procentenheter. Det är på tok för långsam utveckling.
Kvinnor har lägre lön än män inom alla sektorer och i stort sett alla yrken på den svenska arbetsmarknaden. Fortfarande tjänar genomsnittskvinnan 4400 kronor mindre än genomsnittsmannen varje månad. Eftersom kvinnor också jobbar mer deltid tjänar en kvinna i genomsnitt 3,6 miljoner kronor mindre än en man under ett arbetsliv.
15:57-rörelsen vill göra någonting åt det här, och vi ställer krav:
Nu införs årliga lönekartläggningar för alla arbetsgivare med tio eller fler anställda, det är utmärkt. Men det behövs attitydförändringar, jämställd föräldraförsäkring, stopp för de som kräver lägre löner och synliggörande av de strukturella löneskillnaderna mm.
Efter kl. 15:57 jobbar kvinnor gratis. Varje dag. Dags för #lönheladagen!
LÅT HJÄRTAT VA´ ME´
Låt hjärtat vara med ingenting går upp mot det.
Idag på alla hjärtanas dag kan vi unna oss att känna efter vad som är viktigt i livet. Så får vi göra när vi går på yoga också, på slutet andas vi lugnt, fokuserar på dagen och att det kommer bli en bra dag.
Det går att stanna upp och tänk efter vad vill du och hur når du dit?
Vill du bli mer solidarisk, ödmjuk och kärleksfull?
Det går att visa sin kärlek till sina nära och kära, det går att stötta personer som är utsatta, det går att ställa upp för kvinnor som utnyttjas i krig och konflikt. Ingen kan göra allt, alla kan göra något.
Lite lyrik kan vi väl kosta på oss också, jag lånar några strofer av Sonja Hedenbratts succé.
"Låt hjärtat va me"
För än finns det hopp,
än går jorden i sitt omlopp.
Ingenting är fullt så fel som du tror
så syster och bror, hys hopp.
Låt hjärtat va´me´ allt du gör beror på de´
är du fattig eller rik som ett troll, glöm inte det"
Vad är det vi inte ska glömma?
Jo just det att låta hjärtat va me!
Äntligen årliga lönekartläggning igen!
Lagom till den årliga fotograferingen som visar att kvinnor lönediskrimineras, tar regeringen ett viktigt verktyg för att komma tillrätta med slentrianmässiga löner för kvinnor. Nu skickas en lagrådsremiss med förslag att återinföra årliga lönekartläggningar.
Förra året var löneskillnaden mellan kvinnor och män 13,4 %. Det innebar att kvinnor arbetade gratis efter kl. 15:56 varje dag. (Räknat på en arbetsdag mellan kl. 08 och 17). Män har som vanligt betalt hela dagen.
15:56-rörelsen är en sammanslutning av politiska kvinnoförbund, fackliga organisationer och kvinnorörelsens organisationer som tillsammans arbetar för att även kvinnor ska få lön hela dagen.
Ett av kraven från 15:56-rörelsen är årliga lönekartläggningar, nu uppfylls det kravet.
Det var den gamla borgerliga regeringen som avskaffade kravet på årliga lönekartläggningarna år 2009, nu återinförs det och ytterligare ett vallöfte kan bockas av.
Årliga lönekartläggningar var effektivt för att komma åt de osakliga löneskillnaderna mellan män och kvinnor.
Kvinnor tjänar i snitt 4 500 kronor mindre än män varje månad. Varje arbetat år får kvinnor alltså en snittlön som är 54 000 kronor lägre än mäns, därefter följer förstås också lägre pension resten av livet.
Genom årliga lönekartläggningar kan arbetsgivare snabbt upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader. Granskningar gjorda av Diskrimineringsombudsmannen och den tidigare Jämställdhetsombudsmannen visar att metoden fungerar. Där lönekartläggningar görs är skillnaden mellan kvinnors och mäns löner mindre än där metoden inte används.
Årliga lönekartläggningar innebär att löner och andra anställningsvillkor granskas för alla arbetsgivare samt att arbetsgivare med minst 10 anställda ska göra handlingsplaner för jämställda löner.
Detta är ytterligare ett steg i rätt riktning för jämställda löner. Äntligen!
Hög tid för investeringar på Västrastamban
Sverigeförhandlare och kommuner öster om Vättern träter om vilka investeringar som ska göras om 25 år. Men det är hög tid för oss att flytta fram positionerna för Västra Stambanan.
Därför hade vi riksdagens S, Mp och V ledamöter samtal med Västra Stambanegruppen inför kommande revidering av nationell plan för transportsystemet. Vid mötet medverkarde dessutom representanter för SJ och företrädare för godstrafiken.
Trafikverket konstaterar att kapacitetstaket redan är nått för den spårbundna länken mellan Stockholm och Göteborg. Därför brinner det i knutarna. Satsningar på ökad kapacitet omedelbart är absolut nödvändiga.
Det behövs ett tydligare ansvar för redan gjorda investeringar och vi behöver möta den växande efterfrågan från människor och företag på fungerande järnvägstrafik på Sveriges viktigaste stråk för gods- och persontrafik.
I Trafikverkets åtgärdsvalsstudie för Västra stambanan genom Västra Götaland pekas på att banans maximala kapacitet är nådd. Det kan vi hårt beprövade pendlare på Västrastambanan bara hålla med om. Det är slöseri att inte bygga ytterligare ett spår längs Västra stambanan eftersom behovet av att köra fler gods- och persontåg ökar ständigt.
Det långsiktiga byggande av nya stambanor löser inte dagens kapacitetsproblem vid den västsvenska getingmidjan Alingsås – Göteborg. Kapacitetsproblemen kräver en ansvarsfull närtidssatsning för att möta persontågstrafikens utveckling och den växande gods- och containerhanteringen vid Göteborgs hamn, Skandinaviens enda transoceana hamn.
200 miljoner i statligt stöd till sommaraktiviteter för barn
Vinterns rusk och kyla har legat över Sverige i några månader och många av oss har börjat längta efter sommarens sol och semester. Roliga aktiviteter och upplevelser som ger oss erfarenheter och historier att tänka tillbaka till under kommande vinter, något härligt att berätta om när vi kommer tillbaka till skolan eller jobbet. Men allt för många barn har inte möjlighet till detta, allt för många barn lever idag i fattigdom.
Under 2013 levde ca 140 000 barn i familjer som någon gång under året tagit emot ekonomiskt bistånd och 53 000 barn levde i familjer som långvarigt levt på ekonomiskt bistånd. Dessa barn har sällan möjlighet till att resa på semester, åka på läger eller delta i arrangemang under ledigheter.
För att alla barn ska ha möjlighet till en meningsfull ledighet lanserar regeringen ett statligt stöd till kommuner för att arrangera kostnadsfria aktiviteter för barn och unga. Alla barn ska vara välkomna oavsett bakgrund, och för att möjliggöra möten över sociala gränser ska ingen särskild behovsprövning göras för de enskilda barnen. Dessa statsbidrag kan sökas för utökad verksamhet inom kommunen och alltså inte den befintliga.
Barn och unga har ofta mer fritid än den äldre befolkningen och tiden utanför skola och arbete spelar en viktig roll för ungas delaktighet, vägar till etablering och sociala tillit. Ungas möjligheter till inflytande, tillgång till mötesplatser och deltagande i demokratin är centrala för att uppnå regeringens mål om att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.
Myndigheten för Ungdoms och Civilsamhällsfrågor får nu i uppdrag att fördela 200 miljoner kronor till kommuner runt om i landet. Vi kan utveckla och genomföra kostnadsfria sommarlovsaktiviteter för barn i åldrarna 6–15 år. Fördelningen räknas ut med bas i hur många barn som lever i familjer med försörjningsstöd.
Socialdemokraterna ser detta som en viktig satsning för alla barns jämlika fritid. Sverige ska vara ett av de bästa länderna att växa upp i. Alla barn ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet. Alla barn ska oavsett bakgrund känna sig trygga och des de bästa förutsättningarna för att utveckla sin potential och ges de bästa förutsättningarna för att utveckla sin potential, att växa som en fritt tänkande människa och kunna delta på egna villkor i samhällslivet.
Barnperspektiv i en modern föräldraförsäkring
Barns rätt till trygga uppväxtförhållande är central när vi utformar familjepolitiken som helhet och föräldraförsäkringen i synnerhet. Principen om barnets bästa är vägledande.
Vi vill se en mer jämställd arbetsmarknad och ett mer jämställt privatliv där föräldrar i större utsträckning delar på det obetalda arbetet. Vi vill se att barn har lika rätt till sina föräldrar, oavsett ställning på arbetsmarknaden eller familjekonstellation.
Det behövs en ökad jämställdhet. Vi behöver en jämn fördelning av föräldrapenning och föräldraledighet och fler reserverade månader.
Det behövs en modern arbetsmarknadförsäkring för dagens familjekonstellationer. Ett modert arbetsliv innebär möjligheten och i bland svårigheter att ta ut föräldraledighet, det behöver ses över precis som för särskilt sätta fokus på företagares och studenters villkor.
En modern försäkring ska klara dagens familjekonstellationer.
En tydlig försäkring som är lätt att använda. Målet är att det ska bli lättare att planera livet och ledigheten med föräldrapenning och att se i vilka situationer under ett barns liv som föräldraförsäkringen kan göra det lättare att förena ett jämställt föräldraskap med arbete.
Digitalt först
Det gläder mig att regeringen ger förutsättningar för smarta digitala lösningar för ett mer klimatsmart samhälle, fler jobb, fler bostäder och ett Sverige som håller ihop.
Det är både välkommet och nödvändigt.
Den tekniska utvecklingen går fort men mycket tyder på att den kommer att gå ännu snabbare framöver. I Sverige har vi en digitalmognad, vi tar lätt till oss ny teknik. Utnyttjar möjligheterna som det ger i skolan, i arbetslivet, inom hemsjukvård och It-Medicin.
Men vi blir otåliga när det inte fungerar. Vi förväntar oss snabba mobila uppkopplingar i hela landet, där vi bor, arbetar och spenderar större delen av vår fritid. Det är inga omöjliga krav.
I dag är det naturligt för både medborgare och företag att förvänta sig både en effektiv digital kontakt med myndigheterna såväl som att myndigheterna ska erbjuda digitala lösningar för olika livsshändelser.
"Digitalt först" – för en digital förnyelse av det offentliga Sverige. Att tänka digitalt först innebär att vi blir ett smartare och mer hållbart Sverige, som drar nytta av digitaliseringens möjligheter och som håller ihop hela landet.
Sverige ska vara bäst på att tillvarata digitaliseringens möjligheter och att vi ska befästa vår position som en av de ledande it-nationerna i världen. Våra myndigheter, kommuner och landsting ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att skapa en enklare vardag för privatpersoner och företag, ett mer klimatsmart samhälle, fler jobb och fler bostäder.
Tillsammans så ska vi bli bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Nu kraftsamlar vi på "Digitalt först".
Leverans på jobblöftena
Det var både intressant och välgörande att lyssna på lördagens Ekointervju med Ylva Johansson. Extra kul är det förstås nu när den socialdemokratiskt ledda regeringen har genomfört en rad reformer av arbetsmarknaden. Arbetslösheten sjunker för både äldre och yngre.
– I valrörelsen lovade vi att vända utvecklingen med arbetslösheten och se till att Sverige kommer i jobb igen. Senaste arbetskraftsundersökningen vittnar om en mycket positiv trend med 69 000 fler sysselsatta i december 2015 jämfört med året innan, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.
När Socialdemokraterna gick till val 2014 var ungdomsarbetslösheten så hög att vi fick bidrag från EU för att få hjälp med att sänka ungdomsarbetslösheten. Moderaterna varnade att ungdomsjobb skulle försvinna när vi återställde arbetsgivarvgiften för unga. Andelen unga arbetslösa sjunker kraftigt och i slutet av 2015 hade ungdomsarbetslösheten minskat med 3,2 procentenheter jämfört med året innan. Då fick vi höra av den samlade borgerligheten att ungdomar borde ha lägre lön. Nu när ungdomsarbetslösheten sjunker får vi istället höra att det är nyalända som ska ha lägre löner.
Den 1 februari avslutades äntligen anvisningarna till fas 3. Socialdemokraterna har kraftigt kritiserat fas 3 för att vara en återvändsgränd där man som deltagare inte får tillgång till en rad insatser med jobbfokus. Regeringen lovade att avskaffa fas 3 och nu är vi äntligen framme att se till att det blir på riktigt. Men det kvarstår en rad utmaningar:
Den moderatledda regeringen genomförde en systematisk nedrustning inom arbetsmiljöområdet. Staten drogs sig tillbaka och avsade sig ansvar för arbetsmiljöpolitiken. Arbetslivsinstitutet lades ner. Idag ser vi resultatet av den gamla regeringens politik med ökad sjukfrånvaro och fler som mår dåligt av sitt arbete.
För att vända utvecklingen presenterar regeringen en ny arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet. Strategin, som ska gälla för perioden 2016–2020. Den innehåller både den övergripande inriktningen för politiken samt konkreta åtgärder inom tre prioriterade områden:
Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor
Inget annat än en nollvision kan gälla för dödsfall i arbetet. Arbetsmiljöverket får nu, tillsammans med andra berörda myndigheter, i uppdrag att lämna förslag på olycksförebyggande åtgärder för arbetstagare som arbetar på och vid väg.
Inom delar av arbetsmarknaden suddas gränsen mellan arbetsliv och privatliv ut. Arbetsmiljöverket får nu i uppdrag att, i samråd med arbetsmarknadens parter, ta fram en vägledning om arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv.
Det känns befriande med en sådan handlingskraftig arbetsmarknadsminister
centern vill sänka din lön
Centern använder flyktingar för att angripa löntagarnas rättigheter. Det står klart sedan Annie Lööf inledningstalat på kommundagarna i Karlstad. ¨
De som vill sänka löner har aldrig tvingats svara på vilka jobb det ska gälla, hur de ska sänkas och hur mycket. Nu säger Annie Lööf att lönerna ska sänkas rejält för de som kommer från andra länder. Det är fruktansvärt diskriminerande att sätta löner utifrån etnicitet.
Men det är inte möjligt att sänka lönerna för en grupp i samhället utan att det också innebär sänkta löner för många fler. Eller menar Annie Lööf på allvar att hon ska titta på vitheten innan hon sätter lönen? Nej det tror jag inte, jag tror hon vill sänka lönen även för infödda.
Nu är det som tur är inte politiker som sätter löner i Sverige. Det är arbetsmarknadens parter. Men Annie Lööf vill underlätta för Svensk Näringsliv att driva frågan och att försämra styrkan hos fackförbunden.
Borgerligheten vill alltid öka löneskillnaderna, sänka lönerna och försämra villkoren.
Det krävs inte lägre löner för att de många nyanlända som kommit till Sverige snabbt ska kunna komma i arbete, det krävs språkutbildning, validering och matchning. Vi har hört det där så många gånger, att vi ska tvingas försämra välfärden och sänka lönerna. När globaliseringsdiskussionen tog fart för många år sedan var det många som sa att lönerna måste sänkas i Sverige. Det stämde inte då och gör det inte i dag.
Det är satsningar på utbildning och praktik som krävs – utöver de lönesubventioner som redan finns i vissa branscher. Det finns en mängd stöd från arbetsförmedlingen till de arbetsgivare som anställer nyanlända och invandrare.
Gå inte på Annies tal om att det inte gäller din lön.
Ordning och reda på vägarna
I morgon ska jag träffa Transportarbetareförbundet i Västra Skaraborg. Vi har jobbat mycket tillsammans bl.a. om schysta villkor på vägarna det ska bli intressant att träffa dessa transportarbetare, de brukar ha väldigt mycket åsikter om sakernas tillstånd.
Ett av de första besluten som den socialdemokratiska ledda regeringen var tuffare tag mot den oseriösa trafiken. Sedan ett år tillbaka får utländska åkerier som kör otillåtna inrikestransporter betala sanktionsavgift på 40 000 kronor. Nu konstaterar Transportstyrelsen att det arbete som gjorts för att komma åt de olagliga transporterna har haft effekt.
Utländska godstransporter har rätt att utföra tre inrikes transporter inom loppet av en vecka. Detta kallas för cabotage och syftet är att minska antal tomma lastbilstransporter. Men detta kan och har missbrukats under åren. Utländska godstransportföretag har fortsatt att köra i Sverige och har därmed brutit mot cabotagereglerna. För att råda bot på detta skärpte vi reglerna den 1 mars 2015. Då infördes möjligheten för Polismyndigheten att ta ut en sanktionsavgift vid en vägkontroll om det visar sig att föraren inte kan visa att denne utför en cabotagetransport. Sanktionsavgiften 40 000 kronor överprövas därefter av Transportstyrelsen som tar beslut i frågan när alla handlingar har kommit in.
Den ökade kontrollen och sanktionsavgifterna har haft en avskräckande effekt enligt Transportstyrelsen.
Samarbetet med Polismyndigheten har fungerat väl och handläggningstiderna blir korta tack vare att överprövningen görs via telefon. I de allra flesta fall har de utländska transportföretagen betalat förskott. Detta har genererat en sammanlagd summa på 2,4 miljoner i sanktionsavgifter
När det gäller trafikpoliser så är ansvarig minister väl insatt i frågan och förhoppningsvis kommer det att bli bättre när den nya organisationen har hunnit sätta sig. . Ett problem som finns är att varje region beslutar hur trafikpoliserna ska användas. En del regioner använder trafikpolisen i sk ”vanliga” ärenden vilket då uppenbart försvagar trafikpolisen som helhet. Det är svårt att rekrytera trafikpoliser då lokalpolisen inte vill släppa folk till trafikpolisen. Så trafikpolisen är med andra ord under hårt tryck.
Det pågår fortfarande mycket fusk ute på vägarna. Men polisen själva säger att de är nöjda med att få större befogenheter. De nya har reglerna haft en avskräckande effekt. Vi ska ständigt ligga i framkant i arbetet inom EU och tänja gränserna så mycket som det går när det gäller straff/sanktioner för de som bryter mot cabotagereglerna.
Det går bra för Sverige
Allt fler unga och 55+are har möjligheten att gå till jobbet och tillväxten är högre än vad den varit på flera år. Just nu har vi möte med Unionen och arbetsmarknadsutskottets ordförande Raimo Pärsinen beskriver om draget på arbetsmarknaden. Med en tillväxt som är den fjärde bästa i EU tillsammans med ökad sysselsättning och sjunkande arbetslöshet är vi stolta men inte nöjda. Självklart ska vi inte blunda för utmaningar, psykosociala hälsan är en sådan utmaning.
Det är glädjande att företag meddelar att framtiden är ljusare än på länge och att fler nyrekryteringar planeras. Det är också bra drag i industrin, något som ger möjligheter om vi tar tillvara framgången på bästa sätt. Bankerna är också possitiva och förvånade över att en expansiv finanspolitik fungerar.
Politik gör skillnad och vi behöver fortsätta investera i det som bygger Sverige starkt. Det går framåt och regeringen har faktiskt börjat resan till ett bättre Sverige. Bland annat ökas nu stödet till svenska exportföretag, en bättre finansiering av innovativa och växande företag införs och väg- och järnvägsunderhållet stärks.
I en föränderlig arbetsmarknad med ökade kompetenskrav är det av största vikt att det finns möjligheter till utbildning, att pendla till ett arbete eller skaffa en bostad i närheten av sitt jobb. Det ska bli enklare, snabbare och billigare att bygga bostäder. Tillsammans med investeringar på sammanlagd 5,5 miljarder för fler bostäder, snabbare byggande och bättre boende. Redan i år förväntas bostadsbyggandet vara det högsta sedan början på 1990-talet, men det behövs byggas ännu mer.
Utbildning är grunden för människors frihet. Skolresultatens negativa trend ser äntligen ut att ha börjat ebba ut. Det finns nu många arbetsgivare med stora anställningsbehov, inte minst industrin. Vi har aldrig haft så många lediga jobb i svensk ekonomi som nu, över 80 000 arbeten. Matchningsproblematiken måste lösas och regeringen investerar därför i över 50 000 nya utbildningsmöjligheter under 2016. Därtill omkring 25 snabbspår för nyanlända för att ta tillvara på utbildning och erfarenhet inom yrken där det råder brist på arbetskraft.
Många utmaningar kvarstår, inte minst när de gäller arbetsmarknaden och bristen på framtidstro och jämlikhet. Klart är att för att hela samhället ska kunna fungera i framtiden behövs fler investeringar i alla områden som bygger Sverige starkt.
Idag röstade vi om gratis glasögon för barn
De sociala och ekonomiska skillnaderna ökar i Sverige och ojämlikheten slår hårt mot många barnfamiljer. Åtta år av försämringar inom a-kassa och sjukförsäkring, sjunkande skolresultat, ökande arbetslöshet och ofinansierade skattesänkningar är starkt bidragande orsaker. I mitten av 2000-talet påtalade också barnhjälpsorganisationen Majblomman ett ökande antal ansökningar om bidrag till glasögon.
Därför var det glädjande idag när vi i Riksdagen beslutade att barn mellan 8 och 19 år, oavsett vilket landsting de bor i, ska kunna få bidrag för glasögon eller linser.
Ungefär 13 procent av barn och unga i åldern 8 till 19 år är i behov av glasögon eller linser. Alla landsting ger redan bidrag till glasögon eller linser till barn i åldern 0–7 år. Men få landsting ger däremot bidrag till barn och unga över 8 år. Subventionsgraderna varierar dessutom mellan de landsting som gör det.
Syftet med reformen är att möjliggöra för flickor och pojkar, oavsett bakgrund eller funktionsförmåga, att kunna delta på egna villkor i såväl skola som på fritiden. Det bidrar till att barn och unga kan leva och växa upp under goda förhållanden.
Särskilt viktigt är det för de cirka 50 000 barn som lever i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd. För familjer med låga inkomster, där ensamstående kvinnor med barn är en stor grupp, kan ett par glasögon vara en stor kostnad. När vi dessutom höjer underhållsstödet för ensamstående föräldrar leder det till minskade ekonomiska klyftor och även en positiv inverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män.
Mot det står ytterligare skattesänkningar. Det är fel väg att gå.
Hinder för människors delaktighet i samhället ska rivas. Det gäller också barn och ungas möjlighet att delta i skolan och sin fritid. Det är helt enkelt en fråga om jämlikhet och rättvisa.
Stoppa lynch-mobbar och andra mörka krafter
Innan mörkret fallet: ska 30-talet hinna i kapp oss? Skriver Björn Elmbrant om det politiska läget under 1920-talets slut och början av 1930-talet. Nazisternas väg till makten i Tyskland och socialdemokratins och fackföreningsrörelsens totala oförmåga att stoppa dem är skrämmande.
Då genomförde socialdemokraterna i Sverige en krispolitik som lade grunden för folkhemmet. Det var genom förhandlingar med Bondeförbundet, dåvarande Centerpartiet, som den svenska demokratin kunde räddas.
När jag var aktiv i SSU i Lidköping fick jag höra talas om hur arbetarrörelsen handgripligen stoppade Nazister som ville genomföra möten på torget Lidköping. Säkert finns det liknande berättelser om hjältar på 30-talet runt omkring i Sverige. Vardagshjältar som ville ha kvar och utveckla demokratin och folkhemmet.
Nu finns många oroväckande likheter med det som skedde på 30-talet. Vi måste vakna upp och ta fajten. Inte gå i fällan som helgens Lynch-mobb.
Stefan Sjödin skriver på Facebook att han ser gamla vänner som vill utestänga ”invandrare för att värna kvinnors rättigheter. Han påminner om att vissa vädrar sina åsikter genom att dela inlägg av lösryckta citat om bråk på asylboenden.
Dela inte lösryckta fragment som bara bidrar till polarisering och ondska.
• Bråk på asylboenden förekommer. Liksom på svenska skolor! Liksom i svenska familjer. Hot och våld på asylboenden är problem som måste tas på allvar och hanteras – men dela inte den typen av nyheter för att splittra och demonisera. Gå inte i den fällan!
• Det här är en tid för att inkludera och hjälpas åt! Inte att utestänga. Inte att låta rädsla styra.
Engagera dig om du vill, och formulera dina åsikter som du vill, men försök att behålla din humanism och nyfikenhet". Så långt Stefan Sjödin.
Ingen kan göra allt, alla kan göra något. Du och jag kan stå upp för alla människors lika värde, för jämställdhet, solidaritet. Vi kan säga stopp till fascistiskta lynchmobbar som påstår att de skyddar kvinnor. Vi är #inteerkvinna, vi vill inte bli "skyddade" av ku klux klan liknande nazister som skrämmer oss. Dags att sätta stopp.
Du blir inte frisk för att du blir fattigare
I Sverige har 107 490 drabbats av de hårda kalla regler som den gamla regeringen tryckte igenom med applåder i Riksdagen 2008. Fler än 10 000 personer har utförsäkrats två gånger och under det senaste halvåret har många tvingats lämna ersättningen en tredje gång. Bakom varje siffra finns en människa, ofta en kvinna i ett kontaktnära yrke. En socialsekreterare, lärare eller sjuksköterska. En mamma, syster eller dotter.
Den borgerliga utförsäkringspolitiken var både inhuman och ineffektiv och redan nu vill Moderaterna återinföra den bortre parentesen. Men sjuka blir inte friskare för att de blir fattigare. Den bortre tidsgränsen har orsakat stress och lidande för människor. Därför tas den nu bort.
Efter valet 2014 tog regeringen över en sjukfrånvaro som hade ökat med över 50 procent under den föregående mandatperioden, och som enligt prognosen fortsätter att öka. Det är negativ för alla inblandade: för vår samhällsekonomi och de reformer vi vill göra i välfärden, för arbetsgivaren som förlorar kvalificerade medarbetare till sjukdom och för den drabbade individen som blir sjuk. För oss socialdemokrater är det självklart att alla som kan ska arbeta. Det är lika självklart att den som är sjuk ska ha tillgång till en trygg försäkring som ger rätt till snabb rehabilitering och ekonomisk trygghet. Ingen ska behöva gå från hus och hem för att man haft oturen att bli sjuk.
Utvecklingen med den ökande ohälsan och de stigande sjuktalen är en av regeringens mest prioriterade utmaningar. Därför har regeringen satt upp ett ambitiöst mål. Sjukpenningtalet ska vara maximalt 9 dagar år 2020. Målet motsvarar 14 miljarder i lägre utgifter och 70 000 färre sjukskrivna jämfört med Försäkringskassans senaste prognos. Det är 70 000 människor som inte behöver bli sjuka. Det är 14 miljarder som i stället kan investeras i jobb, skola och välfärd.
För att lyckas nå målet har regeringen tagit fram ett brett åtgärdsprogram i sju delar som fokuserar på förebyggande åtgärder, insatser under sjukfallet och stöd tillbaka till jobb. Det handlar om att ge hälso- och sjukvården bättre möjligheter att stötta de som blir sjuka, att hjälpa arbetsgivare i det förebyggande och rehabiliterande arbetet och att ge Försäkringskassan förutsättningar att göra sina prövningar så att insatser kan göras i rätt tid. Ingen aktör kan klara det här på egen hand utan alla inblandade aktörer måste kraftsamla tillsammans.
Vi socialdemokrater väljer att lägga pengar på insatser som vi vet ger resultat. För att på riktigt komma tillrätta med sjukfrånvaron behöver vi vara långsiktiga och fokusera på förebyggande arbete och rehabilitering så att människor kan komma tillbaka i arbete.
10 steg i riktning för en jämställd värld
Sveriges första feministiska regering har satt fokus på jämställdhet och prioriterar frågan inom alla områden. Det är både moraliskt rätt och ekonomiskt smart.
Här är 10 viktiga steg i en jämställd riktning:
1. En feministisk utrikespolitik ska genomsyra hela utrikesförvaltningens arbete och syftar till att stärka kvinnors rättigheter, öka kvinnors tillgång till resurser och öka kvinnors representation i hela världen.
2. Jämställda arbetsvillkor – så att kvinnor och män ska ha lika hög sysselsättning på sikt.
3. Det ofrivilliga deltidsarbetet ska bort– SKL ska gå före som arbetsgivarpart på sikt införa heltid som norm runt om i Sverige.
4. Ojämställda löner ska bort - regeringen har gett Medlingsinstitutet i uppdrag att analysera lönefrågan ur ett jämställdhetsperspektiv.
5. Jämställt föräldraskap – vid årsskiftet infördes en tredje reserverad månad i föräldraförsäkringen. Det är ett steg på vägen mot ett helt jämställt uttag av föräldraförsäkringen.
6. Ensamstående föräldrar, i synnerhet kvinnor, har ofta en svagare ekonomi än föräldrar som är sammanboende. Regeringen har därför höjt underhållsstödet och grundnivån i föräldrapenningen.
7. Fler kvinnor i toppen - Om andelen kvinnor i styrelserna inte är minst 40 procent i slutet av 2016 kommer regeringen lägga fram en lag om jämställda styrelser.
8. Fler kvinnor ska kunna göra karriär inom akademin - I budgeten avsattes bland annat medel för fler kvinnliga professorer och jämställdhetsintegrering av universitet och högskolor.
9. Jämställd hälsa - Regeringen har som målsättning att de påverkbara hälsoklyftorna mellan könen ska slutas inom en generation.
10. Mäns våld mot kvinnor måste upphöra. - En nationell strategi för arbetet mot mäns våld mot kvinnor tas fram och regeringen förstärker stödet till kvinnojourerna. Samtidigt ses våldtäktslagstiftningen över för att fler sexualbrott ska klaras upp. Straffen för grova sexualbrott ska skärpas.
Läs mer om regeringens feministiska agenda här:
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/feministisk-regering/
Brist på byggarbetare - trots sänkt ROT
Det är näst intill omöjligt att kunna kontraktera hantverkare idag, trycket ser inte ut att lätta. Det är slarvigt av EKOT att svälja en nyhet som säljs in av branchorganisationen Sveriges byggindustrier.
Trots att det inte finns någon statistik så dundrar företagarna att det syns på minskad efterfrågan, de vill ha fortsatta bidrag av staten för att inte bryta mot lagen dvs att svart arbetskraft används.
Förra året betalade andra skattebetalare dvs staten 3,4 miljarder till de som bygger om och förbättrar sina hus. Även fortsättningsvis kommer ROT-avdraget finnas kvar med ett bidrag på 30% av arbetskostnaden upp till 50 000kr om året. Det är mycket pengar som gör det mycket populärt.
Det finns inget som tyder på att byggnadsarbetare blir arbetslösa. Tvärtom det kommer att vara ett bristyrke i många många år framåt. Mycket tyder på att det kommer att behövas ta in byggnadsarbetare från andra länder för att klara av trycket undertiden som fler byggnadsarbetare utbildas i Sverige.
I de flesta byggyrken väntas det bli goda möjligheter till jobb både i år och de närmaste fem till tio åren. Det konstaterar Arbetsförmedlingen i sin rapport "Var finns jobben?".
Arbetsförmedlingen räknar med att sysselsättningen fortsätter att öka i byggbranschen. I många yrken är det brist på personal. Byggkonjunkturen är stark, främst beroende på bostadsbyggandet, men det finns också en stor efterfrågan inom reparation, -om och tillbyggnad, samt inom anläggningsjobb.
Många arbetsgivare upplever idag ett problem att få tag på utbildad personal och Arbetsförmedlingen räknar med att rekryteringsbehovet kommer att fortsätta öka. Till en del dämpas behovet genom att ta in utländsk arbetskraft.
Skärp er EKOT, innan ni dundrar ut partsinlagor som "sanningar"
http://www.byggnadsarbetaren.se/2015/01/fortsatt-brist-pa-byggnadsarbetare/
Bygg bygg bygg. Der behövs bostäder
Många bra beslut för att gör det enklare, snabbare och billigare att bygga bostäder har redan tagits av den socialdemokratiskt ledda regeringen. Förkortadöverklagandeprocessen, ny bullerförordning, satsningar på energieffektiva och klimatsmarta byggnader har bidragit till den största bostadssatsningen på över 20 år. Med regeringens investeringar på sammanlagd 5,5 miljarder för fler bostäder, snabbare byggande och bättre boende har viktiga steg tagits för att komma till rätta med problemet. Redan i år förväntas bostadsbyggandet vara det högsta sedan början på 1990-talet.
Nu föreslår den socialdemokratiskt ledda regeringen att ytterligare:
- Förenkla regelverken
- Öka byggkapaciteten
- Se över finansiering och ökad rörlighet
Men vi har fortfarande en lång väg att gå och dagens byggtakt är inte nog för att hinna med 700 000 bostäder på 9 år.Politiska låsningar får nu inte stå i vägen när framtidens bostadssituation står på spel och därför är det bra att regeringen tar initiativ till breda politiska samtal kring bostadsfrågan.
Om flera parter arbetar tillsammans kan vi få fart på bostadsbyggandet. Det leder till fler jobb i byggbranschen ochen bättre fungerande arbetsmarknad där bostadssituationeninte är avgörande vid val av jobb. Fler bostäder stärker svensk ekonomi: matchningen mellan lediga jobb och arbetssökandeförbättras; skenande bostadspriser motverkas; fler unga kan flytta hemifrån; barnfamiljer kan flytta till större bostäder och äldre till ett mer anpassade boende.
Bostadsfrågan förutsätter samarbete och vi välkomnar en bred samverkan. Det kommer bygga Sverige starkt inför framtiden.
